Jag skulle vilja veta hur ni som har växelvis boende har delat upp ekonomin. Jag o mitt ex är jätteosams om detta. Han tycker att jag bara ska ha och ha, och att jag tjänar pengar på att jag får hela barnbidraget. Jag betalar ALLT för barnen förutom de vardagskläder (tröjor, byxor o.dyl) som dom ska ha hos honom. Jag betalar alltså barnomsorg, aktiviteter, alla ytterkläder o skor osv osv. Jag får det inte till något annat än en förlustaffär för mig, förutom ur praktiskt synvinkel och det är anledningen till att jag vill ha det så. På detta sätt så behöver vi aldrig byta pengar med varandra och heller aldrig diskutera priset på de kläder jag köper.
Jag har aldrig förstått varför alla bråkar när dom separerar, men jag förstår det nu. Den som blir lämnad blir bitter och vill jävlas. Det är min slutsats.
1
Uppdelning ekonomiskt Jag skulle vilja veta hur ni som har växelvis boende har delat upp ekonomin. Jag o mitt ex är jätteosams om detta. Han tycker att jag bara ska ha och ha, och att jag tjänar pengar på att jag får hela barnbidraget. Jag betalar ALLT för barnen förutom de vardagskläder (tröjor, byxor o.dyl) som dom ska ha hos honom. Jag betalar alltså barnomsorg, aktiviteter, alla ytterkläder o skor osv osv. Jag får det inte till något annat än en förlustaffär för mig, förutom ur praktiskt synvinkel och det är anledningen till att jag vill ha det så. På detta sätt så behöver vi aldrig byta pengar med varandra och heller aldrig diskutera priset på de kläder jag köper.
Jag har aldrig förstått varför alla bråkar när dom separerar, men jag förstår det nu. Den som blir lämnad blir bitter och vill jävlas. Det är min slutsats.
Exmaken och jag har god kommunikation när det gäller barnen, än så länge. Vi delar på alla kostnader, och litar på att den andre köper det som behövs och inte \"svävar ut\". Kostsamma saker diskuterar vi, ungefär som vi gjorde när vi var gifta. Barnbidraget kommer till mig, efter spar till barnen delar vi på det som är kvar, och jag har stående överföring till exmaken med den summan. Jag betalar dagis/fritids och han har stående överföring till mig med halva den avgiften. Vi spar kvitton, skriver upp utgifterna och skickar \"fakturor\" till varann (mail med vad vi köpt och vad det kostat). Man vet vad som ska komma för vi pratar ju om det. Funkar bra, ekonomiskt, förutom att jag tycker det är jobbigt att hålla reda på alla kvitton och verkligen skriva upp ... jag ligger efter i kraven till exmaken, det är jag som köper de mesta kläderna.
Men det funkar väl så länge man är sams ...
2
Delar Exmaken och jag har god kommunikation när det gäller barnen, än så länge. Vi delar på alla kostnader, och litar på att den andre köper det som behövs och inte \"svävar ut\". Kostsamma saker diskuterar vi, ungefär som vi gjorde när vi var gifta. Barnbidraget kommer till mig, efter spar till barnen delar vi på det som är kvar, och jag har stående överföring till exmaken med den summan. Jag betalar dagis/fritids och han har stående överföring till mig med halva den avgiften. Vi spar kvitton, skriver upp utgifterna och skickar \"fakturor\" till varann (mail med vad vi köpt och vad det kostat). Man vet vad som ska komma för vi pratar ju om det. Funkar bra, ekonomiskt, förutom att jag tycker det är jobbigt att hålla reda på alla kvitton och verkligen skriva upp ... jag ligger efter i kraven till exmaken, det är jag som köper de mesta kläderna.
Vi lånar varandra pengar, eller skjuter till om det skulle behövas. Delar på barnbidraget, efter att sparpengarna dragits av.
Vi är ju iofs väldigt sams, men vi bestämde väldigt snart att vi inte ska lägga oss i varandras ekonomi.
Behöver barnen någonting när de är hos honom, så betalar han det. Om de är hos mig så betalar jag.
Och naturligtvis så är det bara när det är någonting absolut nödvändigt som något av barna behöver, som vi ber varandra om pengar. T ex medicin eller mat.
Kläder köper vi för barnbidragen och för den extra slant som blir över då och då.
Ingen av oss har särskilt bra inkomster. Runt 10 000 var i månaden. Vi har fått sänka våra utgifter och anpassat oss efter situationen.
Det fungerar fint.
Till saken hör väl kanske också hur gamla barnen är?
Mina är fortfarande såpass små att de inte drar särskilt mycket pengar. Matkostnaderna t ex är ju inte särskilt höga. Halva barnbidraget räcker för att föda och klä dem bägge. Om man håller sig till lågprisprylar.
mia
3
Vi..
Vi lånar varandra pengar, eller skjuter till om det skulle behövas. Delar på barnbidraget, efter att sparpengarna dragits av.
Vi är ju iofs väldigt sams, men vi bestämde väldigt snart att vi inte ska lägga oss i varandras ekonomi.
Behöver barnen någonting när de är hos honom, så betalar han det. Om de är hos mig så betalar jag.
Och naturligtvis så är det bara när det är någonting absolut nödvändigt som något av barna behöver, som vi ber varandra om pengar. T ex medicin eller mat.
Kläder köper vi för barnbidragen och för den extra slant som blir över då och då.
Ingen av oss har särskilt bra inkomster. Runt 10 000 var i månaden. Vi har fått sänka våra utgifter och anpassat oss efter situationen.
Det fungerar fint.
Till saken hör väl kanske också hur gamla barnen är?
Mina är fortfarande såpass små att de inte drar särskilt mycket pengar. Matkostnaderna t ex är ju inte särskilt höga. Halva barnbidraget räcker för att föda och klä dem bägge. Om man håller sig till lågprisprylar.
Men det finns naturligtvis skilsmässor som fungerar.
Mitt ex och jag pratar öht inte med varandra och har inte gjort upp något alls beträffande ekonomin. Men när vi bråkade om annat i fam.rätten gjorde vi uppdelningen att han får ev bostadsbidrag eftersom sonen är skriven hos honom (exet bor kvar i vår gamla lgh) och att jag å andra sidan har hela barnbidraget.
Utan någon som helst kommunikation i övrigt så har uppdelningen blivit så att
* han betalar fritisavgift (pga mantalskrivningen) och de kläder sonen har hos honom. Och om det \"dyker upp\" kostnader under de veckor sonen är där, typ gy-skorna går sönder.
* jag står för resten, dvs: ytterkläder, skor, gy-kläder och gy-skor, hårklippning och sådant.
Det känns hyfsat jämnt fördelat, bli bara sur när jag skickar iväg min son tip tip nya favvokläderna och han kommer tillbaka från pappa i ärvda kalsonger, pappans gamla för stora strumpor, trasiga byxor och lumpen smutsig tröja ...
4
Min slutsats med :-) Men det finns naturligtvis skilsmässor som fungerar.
Mitt ex och jag pratar öht inte med varandra och har inte gjort upp något alls beträffande ekonomin. Men när vi bråkade om annat i fam.rätten gjorde vi uppdelningen att han får ev bostadsbidrag eftersom sonen är skriven hos honom (exet bor kvar i vår gamla lgh) och att jag å andra sidan har hela barnbidraget.
Utan någon som helst kommunikation i övrigt så har uppdelningen blivit så att
* han betalar fritisavgift (pga mantalskrivningen) och de kläder sonen har hos honom. Och om det \"dyker upp\" kostnader under de veckor sonen är där, typ gy-skorna går sönder.
* jag står för resten, dvs: ytterkläder, skor, gy-kläder och gy-skor, hårklippning och sådant.
Det känns hyfsat jämnt fördelat, bli bara sur när jag skickar iväg min son tip tip nya favvokläderna och han kommer tillbaka från pappa i ärvda kalsonger, pappans gamla för stora strumpor, trasiga byxor och lumpen smutsig tröja ...
..familjerätten idag. Först bråkar han som fan om att allt är fel, sedan säger han att han kan tänka sig att fortsätta som det varit ett tag till!!! Jag blir galen. Borde väl egentligen dela upp allting, men det här är det bästa sättet för att jag inte ska behöva prata med honom. Skit samma att jag förlorar ekonomiskt på det. Blä!
5
har varit hos.. ..familjerätten idag. Först bråkar han som fan om att allt är fel, sedan säger han att han kan tänka sig att fortsätta som det varit ett tag till!!! Jag blir galen. Borde väl egentligen dela upp allting, men det här är det bästa sättet för att jag inte ska behöva prata med honom. Skit samma att jag förlorar ekonomiskt på det. Blä!
Jag förstår dig. Men et är faktiskt inte skit samma. Du ska INTE förlora ekonomiskt på det. Det är inte bara du som förlorar, tänk på det, utan även era barn
De får en mamma som iofs säkert ser till att de har allt de behöver, men som kanske har onödiga ekonomibekynmner eller inte kan unna sig själv dethon behöver för att orka vara ensamstående mamma. Det är viktigt!
Även småpengar kan vara mycket värdefulla då.
Man ska väl inte vara petig miliimetrig om precis allt, men det känns ju fel om du ger upp för att du inte orkar med några konflikter. Det är surt att vara efterklok, säger jag som verkligen vet innebörden av det :-/
6
Njae Jag förstår dig. Men et är faktiskt inte skit samma. Du ska INTE förlora ekonomiskt på det. Det är inte bara du som förlorar, tänk på det, utan även era barn
De får en mamma som iofs säkert ser till att de har allt de behöver, men som kanske har onödiga ekonomibekynmner eller inte kan unna sig själv dethon behöver för att orka vara ensamstående mamma. Det är viktigt!
Även småpengar kan vara mycket värdefulla då.
Man ska väl inte vara petig miliimetrig om precis allt, men det känns ju fel om du ger upp för att du inte orkar med några konflikter. Det är surt att vara efterklok, säger jag som verkligen vet innebörden av det :-/
att vad som än händer så får ALDRIG stumpan komma i kläm. Vi sammarbetar bra när det gäller henne. Pengarna fördelas så att jag får barnbidraget men ger honom halva. Vi har ändå en bil att dela på så jag ska ändå ge honom pengar till lån och försäkring tills den är såld...
När det gäller köp av kläder och prylar köper jag det hon behöver hos mig och han det hon behöver hos honom. Enkelt och lätt. Vinterkläder och andra grejer diskuterar vi och tom åker tillsammans och handlar. Vi är båda måna om att hon ser pråper ut även om det är beg kläder ibland.
Ett förslag ligger ju nu i riksdan att barnbidraget ska delas mellan föräldrar så båda får halva bidraget. Vi får väl hoppas det går igenom så det blir enkelt för alla.
7
Vi bestämde från början att vad som än händer så får ALDRIG stumpan komma i kläm. Vi sammarbetar bra när det gäller henne. Pengarna fördelas så att jag får barnbidraget men ger honom halva. Vi har ändå en bil att dela på så jag ska ändå ge honom pengar till lån och försäkring tills den är såld...
När det gäller köp av kläder och prylar köper jag det hon behöver hos mig och han det hon behöver hos honom. Enkelt och lätt. Vinterkläder och andra grejer diskuterar vi och tom åker tillsammans och handlar. Vi är båda måna om att hon ser pråper ut även om det är beg kläder ibland.
Ett förslag ligger ju nu i riksdan att barnbidraget ska delas mellan föräldrar så båda får halva bidraget. Vi får väl hoppas det går igenom så det blir enkelt för alla.
...om man kan prata med varandra ja. Det är ju det som är vårt problem, eller hans problem i mina ögon. Vi kan inte prata med varandra och därför skulle det inte funka att göra så. Åka och handla tillsammans...aldrig. Jag vill ju inte träffa honom alls som det har blivit nu. Vi får väl se om det blir bättre någon gång. Man kan ju alltid hoppas.
8
enkelt...ja.. ...om man kan prata med varandra ja. Det är ju det som är vårt problem, eller hans problem i mina ögon. Vi kan inte prata med varandra och därför skulle det inte funka att göra så. Åka och handla tillsammans...aldrig. Jag vill ju inte träffa honom alls som det har blivit nu. Vi får väl se om det blir bättre någon gång. Man kan ju alltid hoppas.
Det jag syftade på var att barnbidraget skullle kunna delas från början så båda föräldrarna fick halva bidraget var...
Att separera är ALDRIG enkelt. Hoppas ialla fall att ni kan börja prata igen med varann. Insåg när jag var magsjuk hur värdefullt och vilken tur jag har som har en fungerande relation eftersom mina föräldrar bor 50mil här ifrån.. Jag ringde bara och bad honom hämta hund och barn... Jag som helgen innan bara ville be honom flyga och fara...
Jag vill bara önska dig lycka till och hoppas att allt löser sig med ekonomin. Det är ju trots allt det som är svårast när det gäller att dela ett barn oavsett om man bor ihop och är jättekära eller hatar varann som pesten...
God fortsättning!
9
Enkelt och enkelt... Det jag syftade på var att barnbidraget skullle kunna delas från början så båda föräldrarna fick halva bidraget var...
Att separera är ALDRIG enkelt. Hoppas ialla fall att ni kan börja prata igen med varann. Insåg när jag var magsjuk hur värdefullt och vilken tur jag har som har en fungerande relation eftersom mina föräldrar bor 50mil här ifrån.. Jag ringde bara och bad honom hämta hund och barn... Jag som helgen innan bara ville be honom flyga och fara...
Jag vill bara önska dig lycka till och hoppas att allt löser sig med ekonomin. Det är ju trots allt det som är svårast när det gäller att dela ett barn oavsett om man bor ihop och är jättekära eller hatar varann som pesten...
God fortsättning!
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
