förstår att det kanske disskuteras ang anna wahlgrens ideer här men vill i alla fall göra ett litet inlägg i detta...
visserligen har hon uppfostrat en bunt med barn, men det vetjag inte är ett bevis på att man är duktig på det?
att skaffa barn är ju inte så svårt och jag vet inte om man blir bättre bara för man har åtta eller nio barn eller bara ett?
gällande sömn och problem som ibland följer tror jag att man borde lyssna mer till sig själv och barnet,
jag tror INTE att man gör barnet en otjänst eller visar barnet genom att ta upp det när det skriker, att det inte är säkert i sängen...
vissa barn behver mer närhet än andra, vissa barn sover nöjt hela nätterna igenom i egen säng, andra behöver den värme man som förälder ger.
det borde inte bli hysteri över barnets sömn när det bara är några månader, herregud när barnet är femton år lär det nog sova i egen säng även om man inte daskat deti rumpan med bestämda tag när det var litet....
själv har jag tre barn, och alla har sovit olika, första sov inte mer än 20 minuter i taget dag som natt i elva månader, och andra barnet sov som en stock i egen säng från första stund...
trean sover hos mig för tillfället o är nöjd med det (och jag med)
om man avdramatiserar sovandet, vi vet ju alla när vi skaffar barn att sömnen inte lär bli som innan, och fokuserar på att låta barnet få känna sig tryggt o ombonat o älskat, sen spelar resten mindre roll....
jag tror inte på \"metoder\" bara att man följer vad som är rätt för det barnet man ska söva...
jag har aldrig gjort någon stor affär av sovandet, bara varit noga med att barnet är torrt, mätt och att jag lägger det när det är trött, inte vid en viss tid..
det har funkat bra, de större killarna gillar att gå o lägga sig, vi har aldrig konflikter gällande sovdags, de är trygga i sina sängar o trivs där( har heller aldrig hotat med att skicka dom i säng för då får man ju sängen till att vara en hemsk plats)
det känns som om vissa fokuserar för mkt på att få barnet att sova hela nätter så tidigt som möjligt i eget rum..varför? tids nog lär dom ju göra det ändå?
försök stå ut det första året o ge dom så mkt värme o trygghet du bara kan så blir nog barnen tis nog glada i sin säng...
1
hej hej förstår att det kanske disskuteras ang anna wahlgrens ideer här men vill i alla fall göra ett litet inlägg i detta...
visserligen har hon uppfostrat en bunt med barn, men det vetjag inte är ett bevis på att man är duktig på det?
att skaffa barn är ju inte så svårt och jag vet inte om man blir bättre bara för man har åtta eller nio barn eller bara ett?
gällande sömn och problem som ibland följer tror jag att man borde lyssna mer till sig själv och barnet,
jag tror INTE att man gör barnet en otjänst eller visar barnet genom att ta upp det när det skriker, att det inte är säkert i sängen...
vissa barn behver mer närhet än andra, vissa barn sover nöjt hela nätterna igenom i egen säng, andra behöver den värme man som förälder ger.
det borde inte bli hysteri över barnets sömn när det bara är några månader, herregud när barnet är femton år lär det nog sova i egen säng även om man inte daskat deti rumpan med bestämda tag när det var litet....
själv har jag tre barn, och alla har sovit olika, första sov inte mer än 20 minuter i taget dag som natt i elva månader, och andra barnet sov som en stock i egen säng från första stund...
trean sover hos mig för tillfället o är nöjd med det (och jag med)
om man avdramatiserar sovandet, vi vet ju alla när vi skaffar barn att sömnen inte lär bli som innan, och fokuserar på att låta barnet få känna sig tryggt o ombonat o älskat, sen spelar resten mindre roll....
jag tror inte på \"metoder\" bara att man följer vad som är rätt för det barnet man ska söva...
jag har aldrig gjort någon stor affär av sovandet, bara varit noga med att barnet är torrt, mätt och att jag lägger det när det är trött, inte vid en viss tid..
det har funkat bra, de större killarna gillar att gå o lägga sig, vi har aldrig konflikter gällande sovdags, de är trygga i sina sängar o trivs där( har heller aldrig hotat med att skicka dom i säng för då får man ju sängen till att vara en hemsk plats)
det känns som om vissa fokuserar för mkt på att få barnet att sova hela nätter så tidigt som möjligt i eget rum..varför? tids nog lär dom ju göra det ändå?
försök stå ut det första året o ge dom så mkt värme o trygghet du bara kan så blir nog barnen tis nog glada i sin säng...
när dom blir tonåringar går dom heller aldrig o lägger sig ;) så då börjar det om igen....
Barn är olika i vilket fall, men en sak kan jag säga, INGEN har sovit smärtfritt utan hjälp från oss. Alla har behövt hjälp på något sätt.
Men då är jag ju oxå mamma av den hemska sorten som inte vill ha barn i min säng ;)
2
kanske kanske inte.... när dom blir tonåringar går dom heller aldrig o lägger sig ;) så då börjar det om igen....
Barn är olika i vilket fall, men en sak kan jag säga, INGEN har sovit smärtfritt utan hjälp från oss. Alla har behövt hjälp på något sätt.
Men då är jag ju oxå mamma av den hemska sorten som inte vill ha barn i min säng ;)
Jag håller med dig - alla barn är olika och jag tror inte heller på att det finns en metod som passar alla barn, eller alla föräldrar heller för den delen :-)
När det gäller just AW så tycker jag att hon tyvärr problematiserar små barns naturliga sömnmönster på ett olyckligt sätt, jag tror att det riskerar att leda till onödig stress och skuldkänslor hos föräldrar när deras barn inte sover så många timmar i sträck som AW anser att de \"borde kunna\".
Och jag håller med dig om att det verkar finnas en stor press på föräldrar idag att de ska \"lära\" sina barn att sova hela natten i egen säng väldigt tidigt. Ibland är jag rädd att föräldrarna inte riktigt hinner få njuta tillräckligt av spädbarnsåret och av närheten och gosandet med sina bbeisar, för att så mycket tid går åt till att oroa sig över barnets sömn och att försöka styra den.
Jag funderar mycket på om det är den allmänna stressen, det höga tempot och de många kraven som nyblivna föärldrar idag utsätts för som kan ligga bakom den här \"renässansen\" för AW:s idéer om scheman och tydlig strukturering av dygnet. Det verkar som att många har svårt att följa det lilla barnets rytm, vilket jag kan förstå eftersom de flesta av oss till vardags, innan vi får barn, lever i en väldigt strukturerad, planerad och tidsstyrd vardag. Men just därför ser jag föräldrablivandet som en unik möjlighet att släppa kontrollen, slappna av och tillåta sig att gå ner på en lugnare, mer \"flytande\" dygnsrytm under föräldraledigheten.
Jag tror att många har orealistiska förväntningar på spädbarns sömn och att dessa förväntningar kan göra föräldrar oroliga och stressade i onödan.
3
Bra skrivet! Jag håller med dig - alla barn är olika och jag tror inte heller på att det finns en metod som passar alla barn, eller alla föräldrar heller för den delen :-)
När det gäller just AW så tycker jag att hon tyvärr problematiserar små barns naturliga sömnmönster på ett olyckligt sätt, jag tror att det riskerar att leda till onödig stress och skuldkänslor hos föräldrar när deras barn inte sover så många timmar i sträck som AW anser att de \"borde kunna\".
Och jag håller med dig om att det verkar finnas en stor press på föräldrar idag att de ska \"lära\" sina barn att sova hela natten i egen säng väldigt tidigt. Ibland är jag rädd att föräldrarna inte riktigt hinner få njuta tillräckligt av spädbarnsåret och av närheten och gosandet med sina bbeisar, för att så mycket tid går åt till att oroa sig över barnets sömn och att försöka styra den.
Jag funderar mycket på om det är den allmänna stressen, det höga tempot och de många kraven som nyblivna föärldrar idag utsätts för som kan ligga bakom den här \"renässansen\" för AW:s idéer om scheman och tydlig strukturering av dygnet. Det verkar som att många har svårt att följa det lilla barnets rytm, vilket jag kan förstå eftersom de flesta av oss till vardags, innan vi får barn, lever i en väldigt strukturerad, planerad och tidsstyrd vardag. Men just därför ser jag föräldrablivandet som en unik möjlighet att släppa kontrollen, slappna av och tillåta sig att gå ner på en lugnare, mer \"flytande\" dygnsrytm under föräldraledigheten.
Jag tror att många har orealistiska förväntningar på spädbarns sömn och att dessa förväntningar kan göra föräldrar oroliga och stressade i onödan.
de som skriver här ber ju om hjälp, alla kanske inte vill höra att \"du måste stå ut för så här är små barn\", men jag hoppar inte på dom som svarar så för det.
Njuter jag mer av mina barn för att jag \"står ut\" med att gå upp 20 ggr varje natt eller ligger klistrad med bebisen vid bröstet.
Jag njuter av mina ungar på dagen och av att ligga nära min sambo på natten. Jag missar inget av mina barns utveckling för det!!
Jag tvingar heller ingen att göra som jag har gjort jag bara hänvisar till annas sida där man kan få hjälp \"om man själv vill\" så nu tycker jag att ni lägger ner för ni har ju uppenbarligen inte läst på annas forum. Vi är inga hysteriska fruntimmer som skriver där inne, vi är helt vanliga föräldrar som värnar om våra barns sömn. Tack och hej....
4
men... de som skriver här ber ju om hjälp, alla kanske inte vill höra att \"du måste stå ut för så här är små barn\", men jag hoppar inte på dom som svarar så för det.
Njuter jag mer av mina barn för att jag \"står ut\" med att gå upp 20 ggr varje natt eller ligger klistrad med bebisen vid bröstet.
Jag njuter av mina ungar på dagen och av att ligga nära min sambo på natten. Jag missar inget av mina barns utveckling för det!!
Jag tvingar heller ingen att göra som jag har gjort jag bara hänvisar till annas sida där man kan få hjälp \"om man själv vill\" så nu tycker jag att ni lägger ner för ni har ju uppenbarligen inte läst på annas forum. Vi är inga hysteriska fruntimmer som skriver där inne, vi är helt vanliga föräldrar som värnar om våra barns sömn. Tack och hej....
Undervisning om barns sömnmönster borde vara obligatorisk i föräldragrupper. Ens förväntningar styr ju också hur man uppfattar en situation. Tror man att en 3-veckors bebis ska sova hela natten så är det klart att man blir stressad. Vet man däremot att det är ganska ovanligt att de gör det så slappnar man av.
En annan sak är om man håller på att gå under av sömnbrist eller om man märker att barnet inte verkar må bra, då kan det vara läge att problematisera (och jag har svårt att tro att man redan efter så kort tid kan vara helt slutkörd) och försöka hitta en lösning.
Föräldraskapet har idag blivit en prestation som också blir bedömd av andra och många har svårt att hantera inre och yttre krav på hur man ska vara som förälder. Jag tycker att det märks mer på senare tid hur många som verkar helt förtvivlade över att deras barn inte beter sig som de tror att barnen måste. Man ägnar ingen tid åt att fundera på vad är ok för mig, vad är ok för mitt barn, vad klarar vår familj av? Istället anpassar man sig efter metoder och program för hur barnen borde vara och slutar lyssna på sig själv och sitt barn.
6
Jag håller helt med dig! Undervisning om barns sömnmönster borde vara obligatorisk i föräldragrupper. Ens förväntningar styr ju också hur man uppfattar en situation. Tror man att en 3-veckors bebis ska sova hela natten så är det klart att man blir stressad. Vet man däremot att det är ganska ovanligt att de gör det så slappnar man av.
En annan sak är om man håller på att gå under av sömnbrist eller om man märker att barnet inte verkar må bra, då kan det vara läge att problematisera (och jag har svårt att tro att man redan efter så kort tid kan vara helt slutkörd) och försöka hitta en lösning.
Föräldraskapet har idag blivit en prestation som också blir bedömd av andra och många har svårt att hantera inre och yttre krav på hur man ska vara som förälder. Jag tycker att det märks mer på senare tid hur många som verkar helt förtvivlade över att deras barn inte beter sig som de tror att barnen måste. Man ägnar ingen tid åt att fundera på vad är ok för mig, vad är ok för mitt barn, vad klarar vår familj av? Istället anpassar man sig efter metoder och program för hur barnen borde vara och slutar lyssna på sig själv och sitt barn.
jag tycker att AW själv är ganska hysterisk (ok, jag har nu outat mig som halvkritisk mot AW, sorry) och jag har svårt för tonen i många av hennes krönikor och inlägg. Det är möjligt att det vore annorlunda om jag kände henne personligen för skrift kan ju utläsas lite hur som helst men som jag tolkar henne nu så tycker jag att hon har för lite respekt för både andra synsätt och för barn i allmänhet. Jag tycker att hon ibland har en så hård och föraktfull ton gentemot barn (tänker särskilt på en krönika där hon skrivit dagbok under en sömnkur. Jag tycker inte att hon verkar så snäll mot det barnet).
7
Tror inte att _ni_ är hysteriska jag tycker att AW själv är ganska hysterisk (ok, jag har nu outat mig som halvkritisk mot AW, sorry) och jag har svårt för tonen i många av hennes krönikor och inlägg. Det är möjligt att det vore annorlunda om jag kände henne personligen för skrift kan ju utläsas lite hur som helst men som jag tolkar henne nu så tycker jag att hon har för lite respekt för både andra synsätt och för barn i allmänhet. Jag tycker att hon ibland har en så hård och föraktfull ton gentemot barn (tänker särskilt på en krönika där hon skrivit dagbok under en sömnkur. Jag tycker inte att hon verkar så snäll mot det barnet).
jag konstaterar nog mest att jag helt enkelt inte kan sova då. Ett större barn ligger inte still (oftast) dom far runt som tornados, med fötter och armar åt alla de håll o kanter.
Sen är jag dessutom rädd att jag ska väcka dom om jag behöver vända mig, och då kan jag inte sova för de heller.
Men, ska jag oxå säga, att jag är av den \"elaka\" sorten ;) som helt enkelt vill att barnen ska ligga i egen säng, för jag personligen tror att dom får det till en vana/ovana att campera hos oss. Jag vet fler exempel på det där familjer har sina barn i sängen högt upp i åldrarna. (nu säger jag inte att alla har det märk väl)
Sen är det självklart så att man kan ha sex på andra ställen än i sängen, men det försvårar ändock ett samliv med sin partner eftersom det oftast sker efter man gått o lagt sig lite spontant ;) hur lätt är det med tex 4 ungar emellen *s*
Det har funkat kanon med allihop. Det är bara ett av barnen (hittills) som har nattvandrat 10-talet ggr per natt runt 5-årsåldern, men det är ju oxå ganska vanligt. Dom sussar gott allihop nätterna lång..
nä nu går majsan minsann o lägger sig ;)
8
Jag resonerar inte så mycket... jag konstaterar nog mest att jag helt enkelt inte kan sova då. Ett större barn ligger inte still (oftast) dom far runt som tornados, med fötter och armar åt alla de håll o kanter.
Sen är jag dessutom rädd att jag ska väcka dom om jag behöver vända mig, och då kan jag inte sova för de heller.
Men, ska jag oxå säga, att jag är av den \"elaka\" sorten ;) som helt enkelt vill att barnen ska ligga i egen säng, för jag personligen tror att dom får det till en vana/ovana att campera hos oss. Jag vet fler exempel på det där familjer har sina barn i sängen högt upp i åldrarna. (nu säger jag inte att alla har det märk väl)
Sen är det självklart så att man kan ha sex på andra ställen än i sängen, men det försvårar ändock ett samliv med sin partner eftersom det oftast sker efter man gått o lagt sig lite spontant ;) hur lätt är det med tex 4 ungar emellen *s*
Det har funkat kanon med allihop. Det är bara ett av barnen (hittills) som har nattvandrat 10-talet ggr per natt runt 5-årsåldern, men det är ju oxå ganska vanligt. Dom sussar gott allihop nätterna lång..
är aldrig hård och föraktfull mot barn. Hon kan låta barsk många gånger jag håller med, men om man läser Barnaboken eller hennes svar på sitt forum så förstår man snart att hon alltid ser till barnens bästa. Hennes motto är \"små barn ska njutas, och njuta själva\". De gånger hon blir hård i tonen är när föräldrar beklagar sej över sina barn. Hon tar ALLTID barnen i försvar!!!!
9
AW tar alltid barnens part är aldrig hård och föraktfull mot barn. Hon kan låta barsk många gånger jag håller med, men om man läser Barnaboken eller hennes svar på sitt forum så förstår man snart att hon alltid ser till barnens bästa. Hennes motto är \"små barn ska njutas, och njuta själva\". De gånger hon blir hård i tonen är när föräldrar beklagar sej över sina barn. Hon tar ALLTID barnen i försvar!!!!
jag menar. http://www.annawahlgren.com/kronikor/aug_2005_apbarn.htm
Jag tycker inte alls att hon låter särskilt sympatisk i hur hon tänker kring lille Nils, ett barn som hon dessutom inte ens känner (får jag förmoda, han verkar bara vara där för en kur). Hon upprepar flera gånger att han försöker låta som om det är synd om honom. Jag tycker att hon hånar hans försök att kommunicera och dessutom förutsätter ett manipulativt sätt som jag inte tycker finns hos så små barn.
Visst skulle jag också göra något för att hjälpa mitt barn att sova om jag märkte att det hade problem och aldrig fick vila ordentligt och var trött. Jag har hjälpt mina barn att sova bättre så det är inte det jag vänder mig mot. Jag tycker inte om hennes attityd i den här frågan och jag tycker framför allt inte om hennes alltid upprepade ståndpunkt att det hjälper ALLA barn.
I övrigt vet jag inte ett skit om AW det kan jag erkänna. Har inte läst barnaboken och har aldrig hört henne prata om annat än sömn heller så det är just i sömnfrågan jag tycker att hon är så hård mot barn (och väldigt överdramatisk när det gäller Theralen)
10
Det är den här krönikan jag menar. http://www.annawahlgren.com/kronikor/aug_2005_apbarn.htm
Jag tycker inte alls att hon låter särskilt sympatisk i hur hon tänker kring lille Nils, ett barn som hon dessutom inte ens känner (får jag förmoda, han verkar bara vara där för en kur). Hon upprepar flera gånger att han försöker låta som om det är synd om honom. Jag tycker att hon hånar hans försök att kommunicera och dessutom förutsätter ett manipulativt sätt som jag inte tycker finns hos så små barn.
Visst skulle jag också göra något för att hjälpa mitt barn att sova om jag märkte att det hade problem och aldrig fick vila ordentligt och var trött. Jag har hjälpt mina barn att sova bättre så det är inte det jag vänder mig mot. Jag tycker inte om hennes attityd i den här frågan och jag tycker framför allt inte om hennes alltid upprepade ståndpunkt att det hjälper ALLA barn.
I övrigt vet jag inte ett skit om AW det kan jag erkänna. Har inte läst barnaboken och har aldrig hört henne prata om annat än sömn heller så det är just i sömnfrågan jag tycker att hon är så hård mot barn (och väldigt överdramatisk när det gäller Theralen)
inte att man kan vara överdramatiskt när det gäller Theralen.
Men det är min personliga åsikt och jag skulle aldrig - under några omständigheter - ge det till mitt barn.
11
Jag tycker inte att man kan vara överdramatiskt när det gäller Theralen.
Men det är min personliga åsikt och jag skulle aldrig - under några omständigheter - ge det till mitt barn.
Men herregud. Har du själv testat? Ta likvärdig dos och gå sedan och lägg dig. Och så kan du berätta hur gott och naturligt du sov, samt hur bra du mådde dagen efter. Theralen är en väldigt stark drog.
Det jag tycker är väldigt skrämmande är att läkare och socialstyrelsen avråder magläge, men de skriver ut theralen. Jag undrar vad theralenet gör för den djupa sömnen. Med tanke på att barn gör långa andningsuppehåll, och om de är drogade??? Hoppas du fattar vad jag menar.
12
överdramatisk??????? Men herregud. Har du själv testat? Ta likvärdig dos och gå sedan och lägg dig. Och så kan du berätta hur gott och naturligt du sov, samt hur bra du mådde dagen efter. Theralen är en väldigt stark drog.
Det jag tycker är väldigt skrämmande är att läkare och socialstyrelsen avråder magläge, men de skriver ut theralen. Jag undrar vad theralenet gör för den djupa sömnen. Med tanke på att barn gör långa andningsuppehåll, och om de är drogade??? Hoppas du fattar vad jag menar.
Cancermediciner innebär också ett stort lidande för ett barn för att ta ett exempel. Det betyder inte att man ska vända sig mot cancermedicin.
Theralen är definitivt inte nyttigt för ett barn men i vissa extrema fall måste man pröva det. Tror knappast att läkare skriver ut det till höger och vänster bara för att föräldrarna är lite trötta men i vissa extrema fall kan det vara befogat när man märker att barnet verkligen inte mår bra av att inte sova. När man har kommit så långt i processen så förutsätter jag att man verkligen provat allt annat för det är väl få föräldrar som låter sina barn lida utan att försöka göra något åt det?
Kan det innebära ökad risk för andningsuppehåll? Det vet inte jag men förhoppningsvis kan läkare svara på den frågan. Där blir det ju samma läge som i maglägesfrågan. Man får vikta den ökade risken mot graden av barnets sömnbehov. Alltså anser jag det överdramatiskt att vara _kategoriskt_ mot Theralen. Det är inget som ska ges till var och varannat barn men vissa enskilda individer kanske behöver det så mycket att man får ta bieffekterna. Precis som i exemplet med cancermedicin...
14
Theralen Cancermediciner innebär också ett stort lidande för ett barn för att ta ett exempel. Det betyder inte att man ska vända sig mot cancermedicin.
Theralen är definitivt inte nyttigt för ett barn men i vissa extrema fall måste man pröva det. Tror knappast att läkare skriver ut det till höger och vänster bara för att föräldrarna är lite trötta men i vissa extrema fall kan det vara befogat när man märker att barnet verkligen inte mår bra av att inte sova. När man har kommit så långt i processen så förutsätter jag att man verkligen provat allt annat för det är väl få föräldrar som låter sina barn lida utan att försöka göra något åt det?
Kan det innebära ökad risk för andningsuppehåll? Det vet inte jag men förhoppningsvis kan läkare svara på den frågan. Där blir det ju samma läge som i maglägesfrågan. Man får vikta den ökade risken mot graden av barnets sömnbehov. Alltså anser jag det överdramatiskt att vara _kategoriskt_ mot Theralen. Det är inget som ska ges till var och varannat barn men vissa enskilda individer kanske behöver det så mycket att man får ta bieffekterna. Precis som i exemplet med cancermedicin...
Eller du för den delen? Nej, jag har aldrig tagit Theralen men det säger sig självt att det är en stark medicin med obehagliga biverkningar som absolut inte bör ges i onödan.
16
Har AW testat själv? Eller du för den delen? Nej, jag har aldrig tagit Theralen men det säger sig självt att det är en stark medicin med obehagliga biverkningar som absolut inte bör ges i onödan.
och bör behandlas därefter. I skolan pratar vi nu om att individualisera, man ske se till barnet och ge han/hon det som han/hon behöver. Är det inte så i alla lägen. När det gäller sömn är det svårt att dra alla över en kam. Vissa behöver en sorts hjälp, andra behöver en annan och så finns de de som inte behöver hjälp alls. I mitt fall skulle jag nog behöva hjälp, nu när min snart 4 åriga tjej fortfarande sover illa med jämna mellanrum. För femte natten i rad då hon har varit vaken i fem timmar är man rätt knäckt och kan ta till det mesta för att få henne att sova, än så länge har det bara blivit bråk, skäll, utbrott och alvedon. Jag oroar mig för, när det är som värst att jag inte ska klara av situationen, att jag ska skada mig eller henne... DET är inte någon trevlig tanke och jag lider varje dag för att vi hamnar i de situationerna. Om jag skulle bli tvungen att ta till mediciner för att vi skulle må bättre så skulle jag göra det! Tänk om jag en dag skulle tappa fattningen och göra något vansinnigt...??? Gud förbjude!!! Jag vill tillägga att vi har sökt hjälp hos barnläkare... Ibland är det svårt att vara mamma eller pappa och jag förutsätter att de flesta vill sina barn gott!
19
Alla är vi olika... och bör behandlas därefter. I skolan pratar vi nu om att individualisera, man ske se till barnet och ge han/hon det som han/hon behöver. Är det inte så i alla lägen. När det gäller sömn är det svårt att dra alla över en kam. Vissa behöver en sorts hjälp, andra behöver en annan och så finns de de som inte behöver hjälp alls. I mitt fall skulle jag nog behöva hjälp, nu när min snart 4 åriga tjej fortfarande sover illa med jämna mellanrum. För femte natten i rad då hon har varit vaken i fem timmar är man rätt knäckt och kan ta till det mesta för att få henne att sova, än så länge har det bara blivit bråk, skäll, utbrott och alvedon. Jag oroar mig för, när det är som värst att jag inte ska klara av situationen, att jag ska skada mig eller henne... DET är inte någon trevlig tanke och jag lider varje dag för att vi hamnar i de situationerna. Om jag skulle bli tvungen att ta till mediciner för att vi skulle må bättre så skulle jag göra det! Tänk om jag en dag skulle tappa fattningen och göra något vansinnigt...??? Gud förbjude!!! Jag vill tillägga att vi har sökt hjälp hos barnläkare... Ibland är det svårt att vara mamma eller pappa och jag förutsätter att de flesta vill sina barn gott!
Senast förra helgen blev det kaos i syrrans familj då maken skulle upp på jobb mitt i natten och drog igång alla ungar..
Hade aldrig hänt om de fått sova i egna rum..
20
låter bra! är också den typen fast jag inte har barn ännu!
Senast förra helgen blev det kaos i syrrans familj då maken skulle upp på jobb mitt i natten och drog igång alla ungar..
Hade aldrig hänt om de fått sova i egna rum..
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
