Jag är 34, för drygt ett år sen träffade jag en man (han var 33 år) och jag blev gravid 3-4 månader efter att vi kännt varann. Jag beslöt mig att behålla barnet fast han inte ville, detta var bägges första barn. Trots att han inte ville behålla barnet sa han att han skulle stötta mig och se om vi ändå kunde bygga ihop något för han ville ändå ha barn men var rädd att det var för tidigt.
Man ganska så snart fick vi problem av olika slag och det bara stegrerade. Jag var stressad under hela graviditeten och vi höll ihop för vi älskade varann på något konstigt sätt men hade komunikationssvårigheter.
Han bar sig illa åt mot mig på många sätt, många gånger. Trots det valde jag att flytta hem till honom för jag trodde det skulle bli bättre men det blev värre istället och ännu mer när vi fick vårt barn för snart 6 månader sen. Det var psykisk misshandel större delen av tiden.
När vårt barn var 3 månader gammal bedrog han mig och jag kom på honom, jag packade mitt pick och pack, tog första bästa längenhet och stack med vårt barn.
Nu har jag bott ensam snart 2 månader och har/ har haft det RIKTIGT svårt på alla sätt (sen egentligen lång tid tillbaka) men skönt att få komma bort från det påfrestade vardgen vi hade. Nu så ber han och att få mig och sin lilla familj tillbaka. Han vill gå till kurator för samtal (som han vägrade innan när jag ville) och säger att han djupt ångrar allt han har gjort och att han älskar mig väldigt högt.
Jag har svårt att ta till mig det han säger men har sagt ok... men i så fall vill jag att han flyttar hem till mig och vårt barn en tid så att jag får se denna förändring i åtminstaonde ett halvår. Jag vill se hur vi hanterar vardagen eftersom vi har haft det dåligt och jag litar inte på honom alls, speciellt när han har bedragit mig.
Men han tvärvägrar, han resonerar som så att han vill inte flytta till något som är \"inte är hans hem\" sen bor jag idag i en storstad och då skulle han inte trivas säger han (han bor en bit utanför stan) och sen säger han att då får vi ingen riktigt bra start. Han vill att vi börjar leta hus nu och flyttar ihop till sommaren! Jag vill inte flytta fram och tillbaka för varken min eller barnets skull...
För tänk om vi inte fungerar!
Nu till fårgan, tycker ni han resonerar rätt eller jag?
1
Behöver er resonemang(långt) Jag är 34, för drygt ett år sen träffade jag en man (han var 33 år) och jag blev gravid 3-4 månader efter att vi kännt varann. Jag beslöt mig att behålla barnet fast han inte ville, detta var bägges första barn. Trots att han inte ville behålla barnet sa han att han skulle stötta mig och se om vi ändå kunde bygga ihop något för han ville ändå ha barn men var rädd att det var för tidigt.
Man ganska så snart fick vi problem av olika slag och det bara stegrerade. Jag var stressad under hela graviditeten och vi höll ihop för vi älskade varann på något konstigt sätt men hade komunikationssvårigheter.
Han bar sig illa åt mot mig på många sätt, många gånger. Trots det valde jag att flytta hem till honom för jag trodde det skulle bli bättre men det blev värre istället och ännu mer när vi fick vårt barn för snart 6 månader sen. Det var psykisk misshandel större delen av tiden.
När vårt barn var 3 månader gammal bedrog han mig och jag kom på honom, jag packade mitt pick och pack, tog första bästa längenhet och stack med vårt barn.
Nu har jag bott ensam snart 2 månader och har/ har haft det RIKTIGT svårt på alla sätt (sen egentligen lång tid tillbaka) men skönt att få komma bort från det påfrestade vardgen vi hade. Nu så ber han och att få mig och sin lilla familj tillbaka. Han vill gå till kurator för samtal (som han vägrade innan när jag ville) och säger att han djupt ångrar allt han har gjort och att han älskar mig väldigt högt.
Jag har svårt att ta till mig det han säger men har sagt ok... men i så fall vill jag att han flyttar hem till mig och vårt barn en tid så att jag får se denna förändring i åtminstaonde ett halvår. Jag vill se hur vi hanterar vardagen eftersom vi har haft det dåligt och jag litar inte på honom alls, speciellt när han har bedragit mig.
Men han tvärvägrar, han resonerar som så att han vill inte flytta till något som är \"inte är hans hem\" sen bor jag idag i en storstad och då skulle han inte trivas säger han (han bor en bit utanför stan) och sen säger han att då får vi ingen riktigt bra start. Han vill att vi börjar leta hus nu och flyttar ihop till sommaren! Jag vill inte flytta fram och tillbaka för varken min eller barnets skull...
För tänk om vi inte fungerar!
Nu till fårgan, tycker ni han resonerar rätt eller jag?
Han resonerar rätt utifrån SINA förutsättningar & du resonerar rätt utifrån DINA.
.
Det börjar ju inte bra med denna \"stand-still\" i kommunikationen, men instinktivt tycker jag att du tänker \"rättast\" med detta provboende, eller vad man ska kallad det.
Läser alltför ofta på valfritt forum här om folk som flyttar ihop i dyr villa & 6 månader senare rasar allt.
Jag tycker du är förnuftig. Kör på din linje.
Är han uppriktig \"går han med\" på det.
2
Diplomatiskt! Han resonerar rätt utifrån SINA förutsättningar & du resonerar rätt utifrån DINA.
.
Det börjar ju inte bra med denna \"stand-still\" i kommunikationen, men instinktivt tycker jag att du tänker \"rättast\" med detta provboende, eller vad man ska kallad det.
Läser alltför ofta på valfritt forum här om folk som flyttar ihop i dyr villa & 6 månader senare rasar allt.
Jag tycker du är förnuftig. Kör på din linje.
Är han uppriktig \"går han med\" på det.
Jag tycker ditt resonemang låter vettigare. Frågan är: han verkar på din beskrivning lynnig, hänsynslös, opålitlig och absolut inte särskilt benägen att ta in andras syn på saken, varken din eller nån kurators. Om han säger att han vill försöka igen, men absolut bara på sina väldigt högt ställda villkor, så låter det ju egentligen som att han inte alls vill få det att fungera, utan att han vill se om han kan få dig att acceptera allt han vill och foga dig efter hans nycker. Det låter inte som en bra början! Kanske du har det bättre själv?
3
Vill du verkligen? Jag tycker ditt resonemang låter vettigare. Frågan är: han verkar på din beskrivning lynnig, hänsynslös, opålitlig och absolut inte särskilt benägen att ta in andras syn på saken, varken din eller nån kurators. Om han säger att han vill försöka igen, men absolut bara på sina väldigt högt ställda villkor, så låter det ju egentligen som att han inte alls vill få det att fungera, utan att han vill se om han kan få dig att acceptera allt han vill och foga dig efter hans nycker. Det låter inte som en bra början! Kanske du har det bättre själv?
kanske börja gå hos en kurator redan innan en eventuell flytt? Då kan ni få hjälp redan från början och ni kan diskutera det praktiska med hjälp från en opartisk. Ni behöver ju inte ha så bråttom...
4
Vad sägs om att kanske börja gå hos en kurator redan innan en eventuell flytt? Då kan ni få hjälp redan från början och ni kan diskutera det praktiska med hjälp från en opartisk. Ni behöver ju inte ha så bråttom...
Det är intressant att du tar upp hans benägenhet om att se fr. andras synvinklar.
Jag sa just det till honom, att vi kan väl gå till kurator först och pratar inte om boende fören vi har varit på samtal.
Då sa han att någon kurator kommer inte att ändra hans åsik. Han flyttar inte in till mig, punkt slut.
Han säger också att nu har han gjort allt han kan för att återförena oss men att jag inte typ samarbetar när han vill starta \"ordentligt\"
Naturligtvis krävs det två att dansa tango men både han och jag vet om att han är det största orskan till att det har gått så snett.
5
svar till skrynklan och tuva
Det är intressant att du tar upp hans benägenhet om att se fr. andras synvinklar.
Jag sa just det till honom, att vi kan väl gå till kurator först och pratar inte om boende fören vi har varit på samtal.
Då sa han att någon kurator kommer inte att ändra hans åsik. Han flyttar inte in till mig, punkt slut.
Han säger också att nu har han gjort allt han kan för att återförena oss men att jag inte typ samarbetar när han vill starta \"ordentligt\"
Naturligtvis krävs det två att dansa tango men både han och jag vet om att han är det största orskan till att det har gått så snett.
att ni ska flytta ihop överhuvudtaget förrän ni är säkra på att ni verkligen vill bo ihop. Gå till kuratorn, ge det åtminstone tre månader, gärna mer, och under den tiden bor ni var för sig och träffas när ni känner för det. Om allt går som det bör kan ni börja titta på nytt gemensamt boende till sommaren. Skynda långsamt!
7
Tycker inte att ni ska flytta ihop överhuvudtaget förrän ni är säkra på att ni verkligen vill bo ihop. Gå till kuratorn, ge det åtminstone tre månader, gärna mer, och under den tiden bor ni var för sig och träffas när ni känner för det. Om allt går som det bör kan ni börja titta på nytt gemensamt boende till sommaren. Skynda långsamt!
..och tack så mycket för ditt svar... men skulle vi bo isär så vet jag inte hur vi fungerar i vardagen och om han verkligen har förändrats.
Å ena sidan vore det bra, det var det jag ville från början, att ta det lungt, träffas lite först och sen flytta ihop. Men sen säger han att då glider vi mer isär om vi väntar med att flytta ihop och han är inte med sitt barn. För min del får han träffa barnet när han vill.
Men visst, som du skriver är enligt mig ett alternativt för man känner väl trots allt om man är redo att flytta samman.
8
Vettigt
..och tack så mycket för ditt svar... men skulle vi bo isär så vet jag inte hur vi fungerar i vardagen och om han verkligen har förändrats.
Å ena sidan vore det bra, det var det jag ville från början, att ta det lungt, träffas lite först och sen flytta ihop. Men sen säger han att då glider vi mer isär om vi väntar med att flytta ihop och han är inte med sitt barn. För min del får han träffa barnet när han vill.
Men visst, som du skriver är enligt mig ett alternativt för man känner väl trots allt om man är redo att flytta samman.
Jag tycker det verkar som att han följer sina infall, och han gör det med lätthet. Hans nuvarande infall är att han nog vill ha en liten familj ändå, men hur länge det varar, innan nästa infall kommer, det vet du ju inte.
Det låter som en ganska omogen kille du har lyckats träffa, och visst, med lite tid och lite mer ansvar, så kan ju faktiskt många människor förändras. Men som det låter på vad du skriver, så har han svårt med det där med respekten gentemot dig.
Att han inte är villig att ge DIG vad DU behöver för att våga ta steget tillbaka till er relation, betyder tyvärr att han inte ALLS är så seriös som han verkar.
Du HAR rätt att ställa krav, särskilt efter att han har bedragit DIG. Det är upp till honom att visa HUR MYCKET han vill det här, och det står i direkt proportion till om han lyssnar på dig och dina känslor eller om han fortsätter köra sitt race.
Personligen, hade jag backat. Det hade bara fött mer smärta, som du kan vara utan. Det finns så oerhört många fina killar där ute som faktiskt fortfarande är lediga. Du har bara ett liv (åt gången iaf!) och slösa inte dina bästa år på något som inte är värt besväret. Spar din energi till något bättre, det är du värd!
9
Nyckfull, ja! Jag tycker det verkar som att han följer sina infall, och han gör det med lätthet. Hans nuvarande infall är att han nog vill ha en liten familj ändå, men hur länge det varar, innan nästa infall kommer, det vet du ju inte.
Det låter som en ganska omogen kille du har lyckats träffa, och visst, med lite tid och lite mer ansvar, så kan ju faktiskt många människor förändras. Men som det låter på vad du skriver, så har han svårt med det där med respekten gentemot dig.
Att han inte är villig att ge DIG vad DU behöver för att våga ta steget tillbaka till er relation, betyder tyvärr att han inte ALLS är så seriös som han verkar.
Du HAR rätt att ställa krav, särskilt efter att han har bedragit DIG. Det är upp till honom att visa HUR MYCKET han vill det här, och det står i direkt proportion till om han lyssnar på dig och dina känslor eller om han fortsätter köra sitt race.
Personligen, hade jag backat. Det hade bara fött mer smärta, som du kan vara utan. Det finns så oerhört många fina killar där ute som faktiskt fortfarande är lediga. Du har bara ett liv (åt gången iaf!) och slösa inte dina bästa år på något som inte är värt besväret. Spar din energi till något bättre, det är du värd!
Vi trasslade fram och tillbaka i fem år... han ville aldrig riktigt satsa och betedde sig ofta okänsligt och dumt mot mig, men varje gång jag drog mig tillbaka lovade han bättring, och blev också jättesnäll ett tag... men det häll aldrig länge. Jag föreslog att han skulle tillbringa en vecka hos mig och barnet men inte ens det ville han, för han behövde vara i sitt hem, med sina saker. Men om man verkligen vill vara med någon får man kompromissa lite tycker jag! Det låter som att ditt ex saknar dig, men vill ha saker på sina egna villkor. Någon genomgripande förändring är han inte beredd på. Efter det du berättat känner jag mig skeptisk till att det kan fungera.
10
Det låter som mitt ex... Vi trasslade fram och tillbaka i fem år... han ville aldrig riktigt satsa och betedde sig ofta okänsligt och dumt mot mig, men varje gång jag drog mig tillbaka lovade han bättring, och blev också jättesnäll ett tag... men det häll aldrig länge. Jag föreslog att han skulle tillbringa en vecka hos mig och barnet men inte ens det ville han, för han behövde vara i sitt hem, med sina saker. Men om man verkligen vill vara med någon får man kompromissa lite tycker jag! Det låter som att ditt ex saknar dig, men vill ha saker på sina egna villkor. Någon genomgripande förändring är han inte beredd på. Efter det du berättat känner jag mig skeptisk till att det kan fungera.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
