Trodde jag aldrig skulle skriva här

[Väldigt anonym!]

Jag är gift och har två små gossar. Lever ett svensson-liv med villa och volvo. Och trivs med det!
Älskar min man och vill leva med honom, det vet jag!

MEN...en sak som jag alltid saknat med min man är att kunna vara kompis med honom. Dvs jag vill ha en partner som jag kan snacka med som en vän, sitta uppe på kvällarna och bara prata och umgås. Kunna prata om dagen som gått. Prata om minnen om oss, barnen, resor eller vad som helst.

Detta saknar jag verkligen. Har alltid gjort. Jag ser andra par och mina föräldrar framförallt, de pratar och umgås på tu man hand och har så mysigt.

Vi sitter antingen framför tv:n eller datorn när ungarna lagt sig. Dötrist!

Och ja... Nu har jag träffat en kille på nätet som jag snackat lite med. Det finns inget sexuellt eller nåt sånt med i bilden. Vi bara pratar!!! Om allt!!!
Jag längtar efter honom och stunderna när jag kan komma ifrån så vi kan prata, via telefon då...

Vi har nu inte pratat sen i fredags och det gnager i mig. Vi messar varandra och längtar.
Idag ska jag ut och promenera så jag kan ringa honom... Och prata...

Fan, detta är så jobbigt, jag trodde aldrig jag skulle hamna här. Min man har allt jag önskar mig utom en sak. Det får jag av en annan man...

Känner min så hemsk!

[Daddy Cool]

Jag har sagt det förr och säger det igen; för mig är det 3 ingredienser som är nyckeln till lyckligt förhållande:
1. Vänskap (ha kul, hjälpa varandra, mm)
2. Kärlek (romantik, sex, passion, osv)
3. Utveckling i samklang (att växa som vuxen)

[Väldigt anonym!]

Jag tycker oxå det är viktigast, i den ordningen du skrev det... Och funkar inte nr 1, så funkar inte det andra så bra heller.

Fan, jag sitter i en glasbur. Vill vara kvar men vill samtidigt ut... Örk, trodde inte att jag skulle sitta här. *snyft*

[Daddy Cool]

Det var inte min mening att prioritera dem. Jag tror ju på allt eller inget. (nåja, i viss mån iaf.)
Men du fick mig faktiskt att börja fundera lite på hur jag prioriterar dem...

[Väldigt anonym!]

Har man inte mycket till gemensamt liv, kan prata och umgås, hur kul är det i sänghalmen då?

Jag vet inte hur andra är funtade, men jag tänder på mer än en naken karl... Jag vill känna mig uppskattad, betydelsefull och viktig. Men framför allt älskad!