Svartsjukt ex som vägrar släppa

[Halvt tillplattad]

Nu har vi varit isär i 4-5 veckor. Första 3-4 veckorna var jättebra. Vi kunde prata, livet tuffade på, jag var så nöjd med att vara själv med barnen och slippa ha ytterligare en människa som kräver uppmärksamhet hela tiden.

Sen kom helgen. Dum som jag är råkar jag nämna att jag ska till grannstadet för att shoppa. Svartsjukan och kontrollbehovet slog till hos honom direkt. Han har ringt, SMSat, mailat. Frågat på SMS om han får ringa på lördagkvällen, och jag svarade nej, det vill jag inte. Inga mer förklaringar behövs tycker jag, jag orkade inte prata med honom, det är MIN helg att vila upp mig från allt. Men inte då, han fortsätter ringa och SMSa, till slut riktigt elaka saker. Ringer från hemligt nummer.

Vid 23.30 ringer jag honom och frågar vad i h-e han håller på med, och då undrar han varför jag är så arg... vaddå noll självinsikt!

Nu tjatar han om att vi inte ska vara helt separerade, utan att JAG ska klassa oss som särbos. NEVER! Och det spelar ingen roll hur många gånger jag säger nej, han ger sig inte. Dessutom stannade han kvar och skulle prata när han lämnade barnen (4 tim för tidigt på söndagen), vilket resulterar i att äldsta barnet frågar "mamma, måste du bråka med pappa". Sjysst, jag blir boven för att han inte fattar att sånt här tar man när barnen inte är med. Att bara sitta tyst är inget alternativ, och det GÅR inte att bli av med honom.

Jag känner mig så jäkla fångad. Jag vill ju att mina barn ska ha en bra relation med sin pappa, så jag kan liksom inte bete mig hur som helst, hur mycket jag än skulle vilja slippa att se honom nånsin igen.

Han pratar så mycket om vad han insett han gjort fel, att han varit egoistisk och dum, hur han vill ha framtiden. Allt LÅTER bra, men "action speaks louder than words" och han visar tydligt att han är kvar i samma mönster som tidigare. Jag har sagt att han kan få en chans OM han går till psykolog och tar hjälp, men det är att kasta bort tiden... ok. Så seriöst var det alltså.

Jag befinner mig i en total no-win situation, och spyr på det.

[Busluren]

du ska ignorera honom så mycket du kan, ge honom inte svar på hans sms ens!
han ska inte få respons av dig när han beter sig som han gör.

kan han inte ens masa sig iväg till en psykolog så menar han inte allvar med något han säger.

[sunrise]

VARNING! Det där är inget friskt beteende! Det här låter som en farlig person. Du måste klippa av honom regält. Självklart ska du inte berätta vad du gör eller ställa upp på en massa samtal som rör er.

VARNING; VARNING; VARNING!
Bli nu inte ännu en av alla dessa kvinnor som blir mördade eller skadade för livet pga sin fd män. SKydda dina barn!

http://aftonbladet.se/vss/kvinna/sto...894340,00.html

http://www.aftonbladet.se/vss/nyhete...830712,00.html

[providence]

Alla är inte psykopater bara för att dem mår dåligt eller är deprimerade. Ingen mening att måla fan på väggen direkt. Skräm inte ihjäl stackaren, många är svartsjuka och har svårt att släppa sitt ex utan att dem för den sakens skull tar ihjäl dem.

[Malinau]

Håller helt med "Busluren". Ge honom ingen som helst respons. Svara inte på något. Mota honom i hallen. Säg till barnen att säga hejdå till pappa.

[xxxx]

Exakt så har jag också det, och har haft det så under flera år nu. Vet inte heller vad man ska göra, hjälper inte hur mycket man pratar om det. Han går även hos kurator numera, men det hjälper ändå inte.

[Halvt tillplattad]

UPPDATERING!

Jag har varit och och fått samtalshjälp. När jag berättat i stort sett det jag skrivit här, och även hur han var innan vi gick isär så kom frågan "Och hur dricker han?"... DÅ gick det upp ett ljus. Hans drickande har varit en stor fråga medan vi bodde ihop, men så blev det bättre trodde jag. Men när han flyttat hittade jag hur mycket tomma ölflak och spritflaskor som helst, så troligtvis har han bara blivit bättre på att gömma det. Hela hans beteende var typiskt för en missbrukare tydligen.

Så nu fick jag något nytt att oroa mig över. Dock var terapeutens råd precis det ni skrivit, håll nödvändiga kontakter så korta och neutrala som möjligt.

[kevlarsoul]

Jösses...har vi varit ihop med samma person O.o?
Jag har det precis lika dant....fast utan missbruket (tror jag....)och det är nu snart två år sedan vi gick skilda vägar....
Jag har tyvärr inga råd...men finner du något kan du väl vara snäll och vidabefodra det till mig *suck*
Stå på dig!