Vägrar släppa bröstet...

[Mizazza]

Just nu känns det som jag inte gör annat än att amma min lilla tjej på 11 veckor - det är ohållbart att sitta och amma hela dagarna och nätterna när jag även ska ta hand om vår 2-åring.
Hon kan sova upp till 3-4 timmar ute i vagnen på förmiddagarna, sedan är det maratonamning resten av dygnet. Hon somnar korta stunder vid bröstet men försöker jag lägga ner henne så vaknar hon och skriker med en gång, då är det bara att börja om proceduren och amma tills hon somnat igen, hon behöver ju sin sömn! Hon tar napp och kan somna med den om vi tex är ute och åker bil eller i enstaka fall om vi vaggar henne i famnen ganska bestämt. På nätterna ligger hon bredvid mig i sängen med bröstet i munnen i stort sett hela tiden och sover då gott, försöker jag flytta mig eller henne vaknar hon och skriker...inte mycket sömn alltså...

Hon har vakna stunder när hon kan vara nöjd och glad ca en halvtimme åt gången, sedan börjas det igen...

Så här har det inte varit hela tiden, det började för ca 2 veckor sedan i samband med en elak förkylning hon fick. Innan det sov hon i egen säng och åt 2 ggr/natt. Brösten känns liksom tomma nu, kanske är det för att hon äter så ofta eller kan det vara att min mjölk inte räcker till åt henne? Jag hör att hon ligger och sväljer de första minutrarna hon ammas sedan känns det som om hon bara ligger och tuttar utan att det kommer nåt. Produktionen borde ju öka nu när hon äter så ofta? Kanske skulle hon kunna slappna av och somna in om hon fick tillägg och blev riktigt mätt i magen?

Är detta kanske bara en fas eller ett sk utvecklingssprång för henne? jag hoppas innerligt för jag vill så gärna fortsätta amma henne, men det känns lönlöst när hon inte verkar bli mätt och nöjd nån gång...

Har börjat ge henne minifom nu, men jag är osäker på om det verkligen är magont hon har. Hon har iof börjat bajsa mera sällan de senaste två veckorna, från flera ggr/dag till ca varannan dag nu. Kan det vara det som är felet?

Finns det någon som har några teorier om vad jag kan göra? Detta känns ohållbart för hela familjen...

[-Kattis-]

...som en typisk s k ökningsperiod. Bebisarna har sådana perioder lite då och då under hela amningstiden, när de under en tid (som kan vara allt ifrån några dagar till ett par, tre veckor) behöver amma extra ofta för att lka mammans mjölkproduktion till en högre nivå. Det är fullt normalt!

Du skriver att din lilla tjej började amma oftare efter en elak förkylning för ett par veckor sedan. Det tycker jag låter väldigt rimligt, i samband med sjukdomen skulle jag gissa att hon kanske inte orkade äta så mycket, då minskade troligen din mjölkproduktion en del och nu rättar hon till det genom att signalera att hon behöver komma till bröstet ofta.

Genom att hon får amma så ofta hon själv vill så ser hon till att få i sig det hon behöver. Täta amningar behöver inte alls betyda att barnet inte blir "mätt" eller "nöjd" - tvärtom, genom att hon får amma så ofta som hon behöver så ser hon ju till att ställa in din mjölkproduktion efter sina behov. Bajsar mera sällan är normalt under ökningsperioderna, då kroppen tar upp näringen optimalt från bröstmjölken och väldigt lite "går till spillo". Helammade bebsar brukar dessutom ofta bajsa mer sällan efter de första två månaderna ungefär, det kan gå en vecka eller t o m två mellan bajsningarna ibland utan att det är någon fara, så länge bajset är mjukt när det väl kommer ut.

Barn har ju också olika utvecklingsperioder, när de kan behöva tanka extra mycket närhet och trygghet och därför vill amma tätare. Täta amningar behöver därför inte alltid bero på hunger eller ökningsperiod, utan ibland handlar det helt enkelt om barnets behov att tanka extra mycket "mamma-gos" :-) Amning är så mycket mer än enbart mat för ett litet barn!

Att dina bröst känns som tomma betyder inte alls att din mjölk inte räcker. Att brösten känns hårda och spända är i stället oftast ett tecken på överproduktion och risk för mjölkstockning. När amningen är etablerad och mjölkproduktionen motsvarar barnets efterfrågan så är det meningen att brösten ska kännas mjuka. Det brukar vara ett bra tecken på att mjölkproduktionen är i balans!

Om din lilla tjej går upp okej i vikt, kissar i 5-6 blöjor per dygn med normalfärgat kiss, verkar pigg och utvecklas normalt för åldern så behöver du inte vara orolig - då får hon vad hon behöver!

Sedan är det ju en annan sak att man som mamma kan uppleva att det är jättejobbigt och påfrestande med täta amningar., särskilt om man har äldre barn att ta hand om också. Därför är det viktigt att du får så mycket hjälp, stöd och avlastning som möjligt nu. Superviktigt att barnens pappa, om ni lever tillsammans, tar sitt ansvar fullt ut och stöttar dig så att du känner att du hinner och orkar amma. Försök att inventera ditt nätverk och ta alla chanser till hjälp från släkt och vänner. Sänk kraven på vad du ska hinna med när det gäller matlagning, städning och annat hushållsarbete. Försök passa på och använda amningsstunderna till att mysa med din tvååring samtidigt - kanske kan han/hon krypa upp bredvid dig medan du ammar den lilla och att du t ex läser bok för tvååringen under tiden?

Ett tips som hjälpte mig när jag ammade, för att hålla syskonen hyfsat lugna, var att göra i ordning en "amningslåda" som jag tog fram när det var kris och jag behövde hålla det äldre barnet/barnen sysselsatta för att få amma i fred. I lådan bytte jag innehållet ofta, där la jag små roliga saker att plocka, pyssla och leka med som jag bara tog fram ibland när jag skulle amma, så att lådan med innehåll alltid skulle kännas spännande att få leka med.

Jag vill också gärna slå ett slag för bärsjal. Din lilla bebis får närhet samtidigt som du får rörelsefrihet och händerna över till annat. Ofta funkar det bra att amma med barnet i sjalen, och många barn blir så nöjda med närheten de får i sjalen att de inte behöver ammas fullt lika ofta.

Förhoppninsvis är detta en fas som snart går över. Men det är bara du själv som kan avgöra hur ofta du trivs med att amma - känner du att du faktiskt inte mår bra av din amning just nu så ska du förstås undersöka andra möjliga lösningar, t ex att ge tillägg om det är vad du skulle vilja. Känn efter vad du vill med din amning, vad du trivs med och var dina gränser går - det är nämligen högst individuellt!

[Zara_84]

Min son på 11 veckor är precis likadan! Det är jättejobbigt... Han åt ordentligt de första veckorna, men sen har det vart såhär.. Vet inte vad man ska göra!
Fick rådet på BVC att pappan ska ta nätterna några dagar och försöka söva, du ska helst inte visa dig då. För oss har detta funkat ganska bra, han sover lite bättre om nätterna nu, men är fortfarande väldigt tuttig. Oftast kan han bara somna om om vi ger honom lite från en flaska så han har något att sutta på.

Tycker också att mjölkmängden bör öka, men i mitt fall har den inte gjort det. Ger därför även ersättning emellanåt. Är ohållbart om jag ska sitta och amma dygnet runt.

Hoppas det löser sig för er snart...

[Mizazza]

tack snälla för ditt långa och kloka svar! skönt att höra att detta verkar helt normalt, förhoppningsvis är det en sk ökningsperiod som kommer att gå över snart. överlag verkar detta vara en bebis med mycket stort närhetsbehov, hon har väldigt svårt för att ligga själv ens korta stunder. har försökt bära henne i babybjörn bärsele men det har hon inte uppskattat... kanske bärsjal vore bättre?
jag kommer att vänta nån vecka till och se om det blir bättre, om det kanske kan gå lite mer än en timme mellan amningsstunderna och hon verkar mätt o nöjd. det tar emot att ge flaska, mest pga av att vår äldre dotter blev så förstoppad de få ggr vi provade ge henne ersättning. ska även gå till bvc o väga henne i veckan för att se att hon går upp.
tack igen för dina tankar, det känns faktiskt mycket bättre när jag läst vad du skrivit! ska ta till mig dina råd.