hjälpa till hemma ???

[smurfina]

Är så trött på att ha 4 ”barn”. Jag, mannen + 3 flickor, 8 år, 6 år och 10 månader.
Detta med städning och hjälpa till. Jag är hemma med den minsta men det är väll inte meningen att jag ska göra allt.
Jag tvättar, hänger tvätt, viker ihop ( stryker gör jag inte har slutat med detta ).
Bär upp kläderna i garderoberna. Säger jag till att nu får du hjälpa mig med tvätten så kan han gå upp med en tvättkorg men inte lägga in kläderna i garderoben.
Dammsuga: Han dammsuger inte alls. Jag har nu inte dammsugit på 17 dagar och han ser inte hur dammigt det är.
Jag lagar mat, de gånger han lagar mat så diskar han inte efter sig. Det är fullt med grytor, bunkar, spisen ser hemsk ut.
Disk: Jag diskar alltid, det är sällan jag får hjälp med disk, plocka ur diskmaskinen.
Han hjälper aldrig barnen att plocka fram till nästa dag, såsom gymn.kläder, skridskor mm.
Att plocka ihop innan man lägger gör han inte.
Vad gör mannen då
Jo , går upp 06,00 för att dricka kaffe. Åker 06,30 till jobbet. Är framme 07,00
Jobbar till 16,00. kommer hem 16,30. skottar in flis i pannan ( tar 15 minuter ).
Äter mat. Lämnar disken på diskbänken eller matbordet. Går och sätter sig framför tv eller datan. Skulle jag säga att han får plocka ihop eller ta in maten så suckar han.
Jag har prövat att bara gå ifrån allt vid bordet när jag har ätit klart men då står allt kvar till nästa dag, maten förstörd !!. får slängas.
Mannen lägger sig 21,00 för att orka upp till 06,00
Jag lägger mig ca 22,00 för att orka med natten med ammning av den minsta, vaknar 4-5 gånger per natt ( har inte fått sova hela natten på ca 1år ) är supertrött. Sa för 2 dagar sedan att nu får du ta den lilla om hon skriker för att jag måste få sova ( vill sluta med nattamningen och skulle lägga mig i annat rum ) men får då till svar att det gör vi till helgen, han ska ju upp och jobba under veckan ). Är vi då bort under helgen på någon tävling så får jag ju inte sova.
Badrummet har jag inte städat på 18 dagar och toan ser hemsk ut, jag ska inte städa den…

[-Helena-]

Ja, vad ska man säga. Nitlott. Har ni alltid haft det så här? Har ni någonsin diskuterat jämställdhet och könsroller? Har han varit föräldraledig ensam med barnen någon längre tid? Klarar han av sitt jobb eller förväntar han sig fullservice där med?

Jag blir så himla trött av såna här berättelser. Ta en ordentlig diskussion och be honom förklara motiven bakom att strunta i städning, lämna disk efter matlagning, strunta i mat på bordetf - det måste ju vara genomtänkt menar jag. Hur skulle han dela hemarbetet om han bodde ihop med en kompis - skulle han förvänta sig service då?

[smurfina]

ska ta ett snack igen får se ..

[dragon2]

om ett barn på 10 månader vaknar 4-5 ggr/ natt är det kanske så att din mjölk inte räcker. Prova att ge välling som magen blir mätt på..så kommer säkert du också få sova på nätterna

[Mustardseed]

Det är inte alls säkert, många barn har det sovmönstret i den åldern. Och framförallt inte svar på hennes grundproblem, eller hur?

[m00n]

Så länge du ser på honom som ett barn till i familjen så lär han ju inte bete sig som något annat... Att förvänta sig att nån ska förstå det man vill genom tysthet har jag aldrig trott på. Prata, prata, prata är det enda som hjälper. OCh då inte från "skäll och gnäll" sidan utan som en allvarlig dikussion kvinna och man emellan - ge och ta, lyssna lika mycket som man pratar.

Varför inte göra ett scham om vad som ska göras varje dag i veckan - fanns ju ett bra här på aff för en tid sen, msåte finnas kvar om man letar - och urifrån det bestämma vad ni båda ska göra från dag till dag. MAn kan aldrig nå en förändring utan att ha bra allternativ i beredskap, ett öppet sinnelag och en öppenhet för den andres synpunkter...

[pbsthlm]

Du har förlorat fighten eftersom du vill att han ska "hjälpa till".

[dragon2]

det var inte ett svar på hennes problem..det var ett tips..som kanske vore värt att prova..om man får sin sömn så har man dessutom mer ork att reda ut problemet

[dragon2]

mycket bra skrivet..

[indra76]

Reagerar direkt på rubriken "Hjälpa till", trodde först att det handlade om barnen. En partner som man har delat boende och gemensamma barn med ska inte vara en som "hjälper till" hemma, det är i mina ögon en person som har halva ansvaret för hemmet och barnen, sen kan man ju dela upp det som man vill, men det är ett ansvar som man automatiskt har som partner och förälder!

Så som många andra skrivit så behöver ni nog prata om hur ni ser på det hela. Är huvudansvaret ditt, vill han ta ansvar, vad vill du att han ska göra, hjälpa till eller ta ansvar, osv? Känns som det gått ganska långt och att du har totalansvaret och han ev gör några inhopp när han har lust.

Jag hoppas verkligen att du får respons och att han kan förstå (om du vill dela ansvareta) vad ett delat ansvar betyder och att det skulle göra er relation rikare och ge er ett roligare liv tillsammans.

Lycka till!

[Mustardseed]

OK, jag kanske lät lite snarstucken, men jag tycker det är synd att fokusera på att en 10-månaders vaknar flera gånger per natt (helt normalt) när problemet handlar om deras relation, inte om sömnbrist. Det är lite typiskt när kvinnor har problem med att deras partner inte är särskilt jämställd - då får man praktiska tips på hur man ska lösa sakerna på egen hand.

Men visst är det bra om man får sova ut - då är det lättare att hantera problem, som du skriver.

[Nissa]

Man hjälps väl ÅT hemma? Ja, de vuxna alltså. Dvs det är inte fråga om att han ska hjälpa dig med tvätten på uppmaning eller att du ska hjälpa honom med flisen ibland. Ni ska hjälpas åt i ert gemensamma hem.

Vi har som grundprincip att den som lagat maten och dukat fram, slipper att plocka undan och ställa in i kylskåp osv. Då blri det ganska rättvist även om en lagar mat oftare än den andra.
Alla ställer sin disk på diskbänken och alla lägger sin tvätt i tvättkorgen. Efter det har vi delat upp så att en av oss tar ansvaret för disken (dvs från diskbänk till diskmaskin till skåp) och den andra tar ansvaret för tvätten (från tvättkorg till tvättmaskin till torklina/torktumlare samt vika tvätten).

Jag anser även att när man är föräldraledig så är ens jobb att ta hand om barnet och ge det en stimulerande uppväxt. Dvs ALLT utom personlig hygien och barnvård är BONUS. Klart att det är bra om man hinner städa eller plocka undan, hur mycket man hinner beror ju på barnen. Men man gör det för FAMILJENS skull, för att man ska få mer tid tillsammans sedan.

HAr du pratat med honom om detta eller väntar du på en reaktion utan att du tagit upp det?
Mitt förslag är att du sätter dig med din man och att ni tillsammans försöker komma fram till hur det ska bli _rättvist_ i er familj. Ska en behöva jobba längre tid än den andra? Är en persons nattsömn viktigare än den andras? Är det viktigare att vara pigg på jobbet eller när man ska passa en påhittig, klättrande 10-mån bebis utan insikt om vad som är farligt?

Det är väl snart dags för honom att vara föräldraledig, du kanske kan fråga honom hur mycket han tycker att du ska göra då...

[Anonym]

hej låter som min sambo...
det värsta är att min sambo var väldigt jämställd, vi delade på föräldraledingheten och han gjorde lika mkt hemma som jag, NU är jag arbetslös och plötsligt är hela huset + tre barn disk städning klippa gräs tvätta dammsuga you name it-MITT ansvar...
visserligen blir inte min sambo sur när jag ber honom göra något, men han är "alfons åberg" dvs
jag gör det sen jag ska bara.....

igår fick jag utbrott och blev förbannad. men då blir HAN sur för att jag kunde sagt till honom vad han skulle göra, ex ta tvätten så hade han gjort det...
han erkände att han var lat, men som jag ser det,
i hans synvinkel verkar det som om han tror han är en singelman i en liten etta som hans mamma städar,
för han verkar inte ha kopplat att vi har tre barn o ett stort hus att städa o laga mat o sköta om...
jag vet inte vad man ska göra.
jag vet inte hur man UPPFOSTRAR en vuxen man till att tänka efter själv...
jag kan dra hur många ex som helst, men det slutar alltid lika dant.
vi fastnar i någon slags trist disskussion där han säger att nähä men jag är värdelös då som inte gör något hemma.
och jag surar. just i dag för f-n själv i mig för jag bestämde mig för att städa hela huset själv och skita i honom och så får vi se hur länge jag orkar.
jag älskar verkligen min man djupt, han är det sexigaste snyggaste och charmigaste jag någonsin sett....
och han är enormt snäll och rolig...
jag vill verkligen leva med honom och vi har det underbart tillsammans annars...
men jag vet inte hur länge jag orkar ändå.
jag är trettio år och är som en gammal gnatkärring bläh det var inte sååå jag ville mitt liv skulle bli.

[Malinau]

Vad jobbar dessa män med? Hur klarar de det?