Min dotter som är drygt sju månader skriker sig igenom nätterna.
Jag tröstar, smeker, håller en hand på magen och hon tystnar en minut emellan men sedan skriker hon igen även om jag står kvar vid hennes säng. När hon väl somnat efter ett par timmars gråt, skrik och ibland småjoller sover hon max två timmar för att sedan börja om igen. Jag har prövat att någon gång ge henne lite välling men det gör ingen skillnad när det gäller sömnen. Eller snarare bristen på den.
Kan tillägga att hon oftast är en nöjd och glad bebis på dagarna. Vi skrattar och har roligt, myser och gosar mycket. Hon sover inte mycket på dagen heller. Ibland kan hon sova en eller två timmar vid ett eller ibland två tillfällen.
Finns det någonstans man kan vända sig för att få hjälp för nu orkar jag inte mer? Jag har sovit två till tre timmar per natt de senaste veckorna och vet snart inte vad jag ska ta mig till. Jag tänker emellanåt att jag bara vill gå ut genom dörren och inte komma tillbaka mer.
Jag är ensamstående och har ingen som kan avlösa så att jag får sova men det hade ändå inte löst problemet med mitt barns nattliga oro.
1
Utmattad Min dotter som är drygt sju månader skriker sig igenom nätterna.
Jag tröstar, smeker, håller en hand på magen och hon tystnar en minut emellan men sedan skriker hon igen även om jag står kvar vid hennes säng. När hon väl somnat efter ett par timmars gråt, skrik och ibland småjoller sover hon max två timmar för att sedan börja om igen. Jag har prövat att någon gång ge henne lite välling men det gör ingen skillnad när det gäller sömnen. Eller snarare bristen på den.
Kan tillägga att hon oftast är en nöjd och glad bebis på dagarna. Vi skrattar och har roligt, myser och gosar mycket. Hon sover inte mycket på dagen heller. Ibland kan hon sova en eller två timmar vid ett eller ibland två tillfällen.
Finns det någonstans man kan vända sig för att få hjälp för nu orkar jag inte mer? Jag har sovit två till tre timmar per natt de senaste veckorna och vet snart inte vad jag ska ta mig till. Jag tänker emellanåt att jag bara vill gå ut genom dörren och inte komma tillbaka mer.
Jag är ensamstående och har ingen som kan avlösa så att jag får sova men det hade ändå inte löst problemet med mitt barns nattliga oro.
...blir att fråga dig om du har testat att låta henne sova med dig om nätterna? Många bebisar har ju ett enormt stort närhetsbehov och ofta sover de lugnare nära mamma eller pappa. Genom att samsova så slpper du ju kliva upp ur sängen en massa gånger på natten för att trösta och lugna henne, i stället kan du lugnt ligga kvar och även om hon ändå vaknar så kan det kanske kännas skönt att slippa gå upp?
2
Min första tanke... ...blir att fråga dig om du har testat att låta henne sova med dig om nätterna? Många bebisar har ju ett enormt stort närhetsbehov och ofta sover de lugnare nära mamma eller pappa. Genom att samsova så slpper du ju kliva upp ur sängen en massa gånger på natten för att trösta och lugna henne, i stället kan du lugnt ligga kvar och även om hon ändå vaknar så kan det kanske kännas skönt att slippa gå upp?
Ja hon sov hos mig första fyra månaderna men vaknade (minst) lika ofta då som nu. Nu är hon dessutom rörligare så när jag lägger henne bredvid mig i sängen sparkar hon med benen så hela sängen gungar och snurrar runt och kan inte ligga stilla. Håller jag om henne lugnar hon sig en liten stund ibland men kommer sedan igång igen.
3
Samsovning Ja hon sov hos mig första fyra månaderna men vaknade (minst) lika ofta då som nu. Nu är hon dessutom rörligare så när jag lägger henne bredvid mig i sängen sparkar hon med benen så hela sängen gungar och snurrar runt och kan inte ligga stilla. Håller jag om henne lugnar hon sig en liten stund ibland men kommer sedan igång igen.
oj vad jobbigt du måste ha det! Har du ingen mormor,morfar eller vän som kan hjälpa dig en endaste natt. En del barn bryter sitt mönster då. Äter du mjölk, som hon kanske inte tål? Du har säkert provat ALLT, och läst allt förmodligen. Varför inte söka hjälp hos en doktor, kanske kanske kan dem hitta något hon inte tål. Hon kanske har ont. Eller så är det nattskräck. Tycker så himla synd om dig..
kram i massor...
4
oj vad jobbigt du måste ha det! Har du ingen mormor,morfar eller vän som kan hjälpa dig en endaste natt. En del barn bryter sitt mönster då. Äter du mjölk, som hon kanske inte tål? Du har säkert provat ALLT, och läst allt förmodligen. Varför inte söka hjälp hos en doktor, kanske kanske kan dem hitta något hon inte tål. Hon kanske har ont. Eller så är det nattskräck. Tycker så himla synd om dig..
kram i massor...
Hur somnar hon på kvällen? För mej låter det som om du måste lära henne att somna själv på kvällen. För får barn hjälp att somna på kvällen behöver de oftast det för att somna om när de vaknar på nätterna. För alla barn vaknar på nätterna, flera gånger.
Lycka till!
5
Hur somnar hon på kvällen? För mej låter det som om du måste lära henne att somna själv på kvällen. För får barn hjälp att somna på kvällen behöver de oftast det för att somna om när de vaknar på nätterna. För alla barn vaknar på nätterna, flera gånger.
Jag undrar ändå om det inte vore värt att försöka sova ihop - det verkr ju otroligt jobbigt att du ska behöva gå upp när hon vaknar.
Är du rädd att hon ska ramla ur sängen när hon snurrar runt? I så fall kan du ju ta av benen och/eler köra in den i ett hörn.
Har du själv svårt att sova när hon sprattlar? Kan du göra en sidovagn av en spjälsäng så att du kan dra henne till dig när hon vaknar och sen skjusta över henne i spjälisen när hon sover.
För varje barn jag får sover jag mer och mer med dem. Är nu inne på min trea och han har sovit med oss hela sitt 17 månader långa liv. Vi har synkat våra sömncykler och han sover tillräckligt lugnt för att inte störa mig.
En helt annan sak jag funderar på är nattmål, vissa barn är hungrigare än andra. Nu minns jag inte vad du skrev om det i ditt första inlägg - men om du inte ammar så kan det ju vara extra jobbigt att göra välling. Då kan de färdigblandade tetrorna vara bra - de kan man ge dem rumstempererat.
Eller så har hon ont ngnstans... Min äldste son var 10 mån när de äntligen konstaterade att han hade öroninflammation. Det visade sig att han praktiskt taget alltid hade det så jag tror att det var därför han aldrig sov vettigt, vad jag än gjorde. Efter det provar jag ofta en Alvedon när barnen knorrar. Om det hjälper vet man ju att de har ont och då blir det ju något som en läkare fär reda ut.
Sist men inte minst - försök få hjälp så att du får sova! I värsta fall en barnvakt som du betalar för att gå ut och gå en promenad med henne, du måste få sova!!
Sänder styrkekramar!!
6
Jag undrar ändå om det inte vore värt att försöka sova ihop - det verkr ju otroligt jobbigt att du ska behöva gå upp när hon vaknar.
Är du rädd att hon ska ramla ur sängen när hon snurrar runt? I så fall kan du ju ta av benen och/eler köra in den i ett hörn.
Har du själv svårt att sova när hon sprattlar? Kan du göra en sidovagn av en spjälsäng så att du kan dra henne till dig när hon vaknar och sen skjusta över henne i spjälisen när hon sover.
För varje barn jag får sover jag mer och mer med dem. Är nu inne på min trea och han har sovit med oss hela sitt 17 månader långa liv. Vi har synkat våra sömncykler och han sover tillräckligt lugnt för att inte störa mig.
En helt annan sak jag funderar på är nattmål, vissa barn är hungrigare än andra. Nu minns jag inte vad du skrev om det i ditt första inlägg - men om du inte ammar så kan det ju vara extra jobbigt att göra välling. Då kan de färdigblandade tetrorna vara bra - de kan man ge dem rumstempererat.
Eller så har hon ont ngnstans... Min äldste son var 10 mån när de äntligen konstaterade att han hade öroninflammation. Det visade sig att han praktiskt taget alltid hade det så jag tror att det var därför han aldrig sov vettigt, vad jag än gjorde. Efter det provar jag ofta en Alvedon när barnen knorrar. Om det hjälper vet man ju att de har ont och då blir det ju något som en läkare fär reda ut.
Sist men inte minst - försök få hjälp så att du får sova! I värsta fall en barnvakt som du betalar för att gå ut och gå en promenad med henne, du måste få sova!!
Tack för alla svar. De allra senaste mätterna har varit lite lugnare med inte fullt så många väckningar.
Jag såg i dag att hennes tänder börjar komma. Kanske blir det bättre när det värsta med tandsprickningen är över.
Som svar på en del frågor kan jag berätta att jag ammar henne på nätterna. Att gå upp är inte så jobbigt som det är att just bli väckt så ofta. Men det kanske vänder nu, jag hoppas det.
Tyvärr har jag ingen som kan passa henne och jag kan inte "anställa" en främmande person och lämna en bebis till någon jag inte känner.
Men som sagt tack för alla svar.
7
Tack för alla svar. De allra senaste mätterna har varit lite lugnare med inte fullt så många väckningar.
Jag såg i dag att hennes tänder börjar komma. Kanske blir det bättre när det värsta med tandsprickningen är över.
Som svar på en del frågor kan jag berätta att jag ammar henne på nätterna. Att gå upp är inte så jobbigt som det är att just bli väckt så ofta. Men det kanske vänder nu, jag hoppas det.
Tyvärr har jag ingen som kan passa henne och jag kan inte "anställa" en främmande person och lämna en bebis till någon jag inte känner.
Hejsan. Vill bara tala om att vår lilla tjej på 8 månader är likadan. Lider med dig som är ensamstående. Jag skulle bli galen av att aldrig få avlastning. Vår tjej är också glad och nöjd på dagarna... men väääldigt aktiv hela tiden. För "nyfiken" för att sova. Sover också bara 1-2 timmar 2 ggr per dag (och då vaknar hon oftast till en gång då också). På kvällarna sover hon nu max 2 timmar i taget. Sedan får vi ta upp henne och vyssja för att hon ska komma till ro igen. Har åtminstonde fått henne att låta bli att äta (ammas) varje gång hon vaknar. Jag har inte sovit 4 timmar i sträck någon gång på dessa 8 månader och längtar sååå tills den dagen kommer. Nu har hon också blivit extra mammig så det är knappt det duger att pappa försöker trösta henne. Vi har försökt klara 5 min metoden men inte stått ut när hon blir så otroligt ledsen. Om det ändå bara var "tjur-grin" men hon snyftar så. När hon får sova bredvid mig vaknar hon också varannan timme och då vill hon absolut ammas så det är ingen bra lösning. Hoppas allt löser sig för dig nu när tänderna kommit!
8
Sömnbrist Hejsan. Vill bara tala om att vår lilla tjej på 8 månader är likadan. Lider med dig som är ensamstående. Jag skulle bli galen av att aldrig få avlastning. Vår tjej är också glad och nöjd på dagarna... men väääldigt aktiv hela tiden. För "nyfiken" för att sova. Sover också bara 1-2 timmar 2 ggr per dag (och då vaknar hon oftast till en gång då också). På kvällarna sover hon nu max 2 timmar i taget. Sedan får vi ta upp henne och vyssja för att hon ska komma till ro igen. Har åtminstonde fått henne att låta bli att äta (ammas) varje gång hon vaknar. Jag har inte sovit 4 timmar i sträck någon gång på dessa 8 månader och längtar sååå tills den dagen kommer. Nu har hon också blivit extra mammig så det är knappt det duger att pappa försöker trösta henne. Vi har försökt klara 5 min metoden men inte stått ut när hon blir så otroligt ledsen. Om det ändå bara var "tjur-grin" men hon snyftar så. När hon får sova bredvid mig vaknar hon också varannan timme och då vill hon absolut ammas så det är ingen bra lösning. Hoppas allt löser sig för dig nu när tänderna kommit!
Ja låta henne ligga ensam och gråta sig till sömns det gör jag bara inte. Det gör ont i hjärtat och själen när hon är ledsen. Är det "bara" lite klagoyl så går det an en stund men man hör verkligen skillnad.
9
Ja låta henne ligga ensam och gråta sig till sömns det gör jag bara inte. Det gör ont i hjärtat och själen när hon är ledsen. Är det "bara" lite klagoyl så går det an en stund men man hör verkligen skillnad.
Hej, nu måste jag berätta vad som hjälpte oss!
vi hade samma problem och "tackar gud" att vi efter 11 mån av natt helvete bytte rutiner. Jag va tom i huvet till slut och jag kan direkt säga vad vårt problem låg. Nattamningen!!!! Om du bestämmer dig för dessa steg kanske lidandet är över:
1. Tanka fullt innan nattning (helst välling, gröt el likn plus såklart lite tutte
2. ta en lugn timma i barnrum alt lugn vrå utan tv etc och läs, gulla el låt barnen lugnt leka om det är för piggt
3. lägg i sängen och sjung bredvid alt stryka lite på ryggen och säg natti natti nu ska du sova. sedan backar du undan. barnet kommer att protestera högljutt i början men vanligast bara ngr dagar. efter ngr minuter protest gråt så gör du om proceduren. sch scha natti natti, backar undan. efter typ 20 ggr brukar barnet somna.
4. om insomningen inte är problemet gör du detta under nattens uppvakningar istället. men ibland är det bättre att backa undan för då lugnar de sig snabbare. men det kan ju variera. jag provade i veckor för mitt i allt nattamnings avvänjande kom tänder och han drog på sig en öroninflammation och då är det lite känsligare....
5. sedan håll ut. stäng igen tuttarna fram till tex kl 6 och ha det som en super sträng regel.
summa kardemumma. detta kommer hjälpa dig med alla kommande månader av faser barnet går igenom. ju snabbare man vänjer av nattamning och "lär" barnet sova ju lättare blir det. Tro mig.
Jag va på väg att "flytta hemifrån" fram till jag en dag av för mycket gråt med stöd från en jobbarkompis bestämde mig för att få ett slut på helvetet. Du kan du med!
jätte kram och lycka till!!!!!!!!!!!!
10
Hej, nu måste jag berätta vad som hjälpte oss!
vi hade samma problem och "tackar gud" att vi efter 11 mån av natt helvete bytte rutiner. Jag va tom i huvet till slut och jag kan direkt säga vad vårt problem låg. Nattamningen!!!! Om du bestämmer dig för dessa steg kanske lidandet är över:
1. Tanka fullt innan nattning (helst välling, gröt el likn plus såklart lite tutte
2. ta en lugn timma i barnrum alt lugn vrå utan tv etc och läs, gulla el låt barnen lugnt leka om det är för piggt
3. lägg i sängen och sjung bredvid alt stryka lite på ryggen och säg natti natti nu ska du sova. sedan backar du undan. barnet kommer att protestera högljutt i början men vanligast bara ngr dagar. efter ngr minuter protest gråt så gör du om proceduren. sch scha natti natti, backar undan. efter typ 20 ggr brukar barnet somna.
4. om insomningen inte är problemet gör du detta under nattens uppvakningar istället. men ibland är det bättre att backa undan för då lugnar de sig snabbare. men det kan ju variera. jag provade i veckor för mitt i allt nattamnings avvänjande kom tänder och han drog på sig en öroninflammation och då är det lite känsligare....
5. sedan håll ut. stäng igen tuttarna fram till tex kl 6 och ha det som en super sträng regel.
summa kardemumma. detta kommer hjälpa dig med alla kommande månader av faser barnet går igenom. ju snabbare man vänjer av nattamning och "lär" barnet sova ju lättare blir det. Tro mig.
Jag va på väg att "flytta hemifrån" fram till jag en dag av för mycket gråt med stöd från en jobbarkompis bestämde mig för att få ett slut på helvetet. Du kan du med!
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
