Är jag ensam om att bara vilja ha ett barn?

Är jag ensam om att bara vilja ha ett barn?
Skrivet av	@nn@
har även lagt in på "fråga mammor" och "mammsnack"). Jag har funderat mycket och måste fråga runt lite (hoppas detta är rätt forum?). Blev mamma för första gången i januari -02 och fick då en dotter. Hon blir alltså tre nu i januari. Väldigt många, nästan alla som fick barn ungefär samtidigt har redan fått eller skall snart få sitt andra barn. Och jag har inte ens börjat längta efter ett till? Min tillvaro funkar jättebra nu, med fast heltidsjobb som jag fick efter mammaledigheten och allt. Jag känner att jag är en bra mamma med ork och fokus. Min man jobbar utomlands och är bara hemma några månader per år. Dock har jag jättestort stöd av min övriga familj och tycker att jag har det bättre än många andra på så vis, det är sällan eller aldrig problem när jag behöver hjälp. Det funkar jättebra nu med ett barn men vet att ytterligare ett barn i samma situation skulle innebära en ENORM förändring, både vad gäller tålamod och ork från min sida, smidigheten att så lätt få avlastning (med två som behöver barnvakt är det förmodligen svårare). Men oavsett om jag skulle fixa det eller ej så har jag ingen längtan efter fler barn (just nu iallafall, möjligen kanske det kommer om ett par år, men jag är redan 35 nu...). Jag blir stressad när jag vet att vi enligt omvärlden "borde" skaffa ett till nu.....Är det några fler vet att dom bara vill ha ett barn?
Svar på tråden: Är jag ensam om att bara vilja ha ett barn?

oj såg inte inlägget nedanför
Skrivet av @nn@
det är samma frågeställning

Känner likadant
Skrivet av Lovisa
Jag vill, som det känns nu, bara ha ett barn. Min dotter hade kolik och första tiden som förälder var inte roligt. Dessutom jobbar min man borta i perioder och jag är ensam med allt ansvar dygnet runt. Jag har ju tänkt tanken om jag eventuellt skulle ha velat ha ett barn till om han hade haft ett "vanligt" jobb, men...nja. Det känns om att jag precis har hämtat mig efter första året som mamma och det känns som att livet med småbarn & jobb är precis vad jag orkar med just nu. Var magsjuk igår (och min man är borta) och då tackade jag högre makter att jag "bara" har min lilla flicka. Men jag tvekar ibland...ALLA skaffar barn så tätt och ALLA vill ha två. Och jag velar och tänker att det kanske blir synd om min flicka om hon inte får syskon. Jag har ingen direkt stark längtan efter ett barn till utan det skulle isåfall bara vara för att min flicka ska få ett syskon. För om hon inte få ett syskon blir det ju sååå synd om henne (enligt omgivningen). Jag har själv 2 syskon som jag har starkt stöd i men jag fattar inte hur min mamma fick ihop allt, ensamstående. Puh!


Nej du är inte ensam
Skrivet av Mia
Känner presis som du och jag skrev mitt inlägg tidigare "jag vill bara ha ett barn".

Nej då,
Skrivet av daisy
du är inte alls ensam om att vilja "bara" ha ett barn. Jag har en underbar familj, och de tre komponenter som familjen består av mår jättebra. Varken jag eller min sambo vill ha fler barn. Välkommen till gänget! :)

men man behöver inte ha tätt.
Skrivet av moa
vi har sex år emmllan jätte bra tycker jag.stora syster har fått all tid av oss båda,nu när hon är stor så känns det ba att ha ett till barn. den nya lilla får lika mycket tid om inte mer av oss,för nu ger storasyster ochså henne tid kärlek. dom har varandra när dom är vuxen då är det ej kul att vara själv när föräldrar blir sjuka dör m,m. detta var mitt/vårt val och jag/vi är nöjd. ++ att mostrar mormor,farmor,kompisar tycker att det är extra kula att det kom en sladdis till dom alla,hon har blivit allas sladdis


Jag har inget
Skrivet av Ellie m Nikolai 980127
behov av ett barn till, inte heller min sambo. Omgivningens reaktioner brukar vara negativa då jag svarar att det inte kommer fler syskon. Att det skulle vara synd om barnet kan jag inte förstå riktigt. Han kommer ju alltid att ha kompisar så ensam kommer han inte att vara. Dessutom har han många kusiner i samma ålder och vi bor i ett område med många barn. Vi bestämde tidigt att vi bara skulle skaffa ett barn och vi är jättenöjda som det är. Han får all kärlek från sina föräldrar och kommer alltid i första hand. Verkar som att många hellre ser familjer med 4-5 barn än familjer med endast 1. Jag kommer från en storfamilj och trots att jag har bra kontakt med både syskon och föräldrar, så har det inte alltid varit en dans på rosor. Med 5 barn blir det inte en lugn stund och att ägna lika mycket tid åt var och en, är väldigt svårt då man har två heltidsarbetande föräldrar. Nej, det vill jag inte gå igenom igen. Är supernöjd med vår lilla familj.

Jag/vi känner likadant!
Skrivet av A
Vi vill också "bara" ha ett barn. Fick vår son hösten 2003 och vi är helt säkra på att vi inte vill ha fler. Han är en underbar pojke och jag hade en lätt graviditet, en snabb och komplikationsfri förlossning och hittills har det mesta gått bra därefter. Vi känner att vi har det så himla bra just nu och stormtrivs med tillvaron. Omgivningens reaktioner brukar vara MYCKET negativa då jag svarar att det inte kommer fler syskon. DET är jättetråkigt och jobbigt! En del bara skakar på huvudet och säger "jaja, så låter det NU ja...höhö". Suck! Respektlöst! Alla är vi olika!

Inte då! (även på ankomst 0307)
Skrivet av Carro - som deppar lite
...vet inte om jag vill ha fler barn alls. Som tur är är det ju ingen lag på att man måste skaffa syskon, även om man nästan kan tro det på föräldrars och omgivnings frågor om när nästa kommer. Min inställning beror säkert på att min och makens relation förändrats ganska mycket till det sämre sedan vi fick barn. Numera tycker jag alltid att jag sitter hemma själv på kvällarna, efter att sonen har lagt sig. Maken måste absolut jobba, eftersom han är helt oersättlig på jobbet. (Obs! Ironi!) Jag har accepterat att det inte är karriärläge just nu, och att jag inte kan jobba över (kan knappt jobba full arbetsdag heller, för den delen - det är alltid nåt med barn och dagis som naggar dagen i kanten). Det känns som om jag är ensam förälder, trots att vi är gifta! Om inte jag köper/tvättar kläder och annat till sonen, så finns det inga. Extra nappar/kläder till dagis får jag alltid fixa. Och varje gång maken måste hämta (kl 15) på dagis får jag höra det i oändlighet hur besvärligt det är för honom att gå från jobbet då. Som om han gör mig världens tjänst liksom, vi har aldrig bestämt att det är jag som ska hämta varenda dag. Slutsats: jag vill inte ha fler barn, för jag tycker jag har häcken full med att ta ansvar för den jag har. Orkar inte ens tänka tanken på ett barn till.

Är jag ensam om att bara vilja ha ett barn?

oj såg inte inlägget nedanför

Känner likadant

Nej du är inte ensam

Nej då,

men man behöver inte ha tätt.

Jag har inget

Jag/vi känner likadant!

Inte då! (även på ankomst 0307)

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information