Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

En tjej med stark vilja, vill inte sova i sin säng

Skrivet av Solen
Har tjejer mer vilja än pojkar? Jag har en ettåring som vill vara hos mig hela tiden. Hon blir gnällig o skrikig så fort jag sätter ner henne, jag är dessutom gravid i v12..Blir så trött o vill få in rutin innan nästa Bebbe kommer. Har ni något tips att ge mig. Jag ammar på nätterna, hon blir vansinnig o vill inte sova utan bröstet, vägrar välling o napp. Vi vill att hon ska sova i sin säng o sitter hos henne tills hon somnar ofta utmattad efter gråt o protest..puh, vad gör vi för fel, ger henne dubbla budskap? Jag ger ju upp ofta o tar upp henne....Hjälp, helt slut men ändå lycklig mamma
Svar på tråden: En tjej med stark vilja, vill inte sova i sin säng

Eftersom...

Skrivet av  Kattis
...du är gravid så tycker jag du ska välja att gå den enklaste vägen: Låt henne sova med dig om hon sover bättre då! Strunta i att försöka få henne att till varje pris somna i sin egen säng just nu, det verkar ju ändå inte funka. Kanske är hon just nu i en känslig period och behöver lite extra trygghet och närhet? Om hon får ligga bredvid dig, så kan hon kanske ta bröstet själv på natten utan att du behöver vakna helt? På så sätt får du en chans till mera vila och sömn.

Man är ju fortfarande ett mycket litet barn när man är ett år, det är helt naturligt att man helst vill vara nära mamma och pappa när man ska sova. Jag tror att om du tankar henne proppfull med närhet och trygghet, så kommer hon snart att känna sig redo för att kunna sova i egen säng om det är vad ni helst vill.

 

Förstår dig verkligen...

Skrivet av  Anna
är gravid i 7:e veckan och har en 1-åring (och en 5-åring). Och det går inte att gå i sömndvala, man måste ju orka.
Jag tror inte heller att det är bra för barnet att sova så dåligt, det är däför hon är så kinkig och klängig på dagen. Varför skulle det vara skadligt att visa att hon bör sova när man sätter andra gränser utan att blinka, som att inte stoppa fingrar i kontakten eller äta kritor. Barnet måste ju få protestera lite utan att man backar, när det handlar om välbefinnande och hälsa. Däremot inte utan empati och hjälp att komma till ro.
Vi ger dottern flaska innan hon ska sova, oftast somnar hon i famnen men om hon vägrar somna så visar vi vad vi vill och vet att hon behöver, dvs sova. Har samma rutiner varje kväll och vid samma tid så hon vet precis vad som ska hända-dvs hon ska sova.
Vi lägger henne i sin säng om hon nu vägrar sova och uppenbarligen är trött, vi sitter bredvid med handen över hennes rygg eller på hennes mage. Blir hon arg säger vi (den som nattar)bara godnatt, dags att sova, ibland många, många gånger som svar på hennes skrik. Ibland lika strängt som man säger till om hon river en i håret, ibland mjukt och uppmuntrande, det är ett samspel. Reser hon sig så lägger jag ner henne och säger godnatt igen. Hon vet vad orden betyder och hon blir ibland arg av orden men ganska snart börjar hon slappna av och somnar. Oftast försöker jag gå ut innan hon sover djupt för barnet vill vakna som det somnat annars vaknar det till och undrar vad som hänt. Numera sover hon hela nätterna, och det utan några långa jobbiga, skrikiga kvällar eller sömnmetoder, bara lite gränser...
 

Mitt tips är

Skrivet av  :: tösen :: m Otto 030122
att läsa på om Anna Wahlgrens tankar och råd om rutiner och sömn! Det hjälpte oss och det har hjälp många andra att få hjälp med sömnen och mycket annat. Läs i Barnaboken eller på hemsidan www.annawahlgren.com där det också finns ett frågeforum om bl.a. sömnen. Får du dessutom tid och ork att läsa ännu mer i Barnaboken kan du ju börja förbereda dig på hur man kan få in bra rutiner för nya bebisen så kanske ni slipper samma trassel med honom/henne? Lycka till!
 

:)

Skrivet av  Lillan
Hehe, jag har ofta haft tanken att pojkar är viljestarkare än flickor, troligen har vi fel båda två :)

Jag tror att ett barn kan bli otroligt förvirrat av dubbla budskap. Min väninna som är veterinär introducerade mig till begreppet "positiv återkoppling på negativt beteende", enligt henne att ta upp och amma efter att man låtit ungen böna om bröstet i en halvtimme. Hon tyckte att man skulle låta bli att tex vägra bröstet tills man verkligen var mogen själv att sluta, och då göra det konsekvent. Så att inte ta upp och inte ta upp och till sist ta upp för att man inte orkar längre tror jag ger helt fel signaler!

För mig är det ingen motsättning mellan att ge barnet närhet och att värna sin egen sömn. Tvärtom, jag har mer ork att ta hand om mitt barn på dagen och ge honom all den uppmärksamhet han förtjänar, om jag fått vila på natten. Det är också ingen motsättning mellan att ge närhet och att ta steg mot att sova själv och bra, och ett års ålder är inte för tidigt för det. Vi har nått dit med hjälp av tydliga rutiner och fasta tider för dag- och nattsömn samt mattider. Emil sover i egen säng som är en vuxenmadrass direkt på golvet i hans rum. På så sätt kan vi ligga bakom honom och sjunga godnattvisan och han somnar tryggt och lugnt. Det var inte utan besvär vi nådde hit, men om man vet vad det är man vill så går det.

Kanske märker din lilla att du är extra trött nu när du är gravid och reagerar genom att bli extra klängig. Men samtidigt behöver du ju all den vila du kan få för att orka med din graviditet. Lycka till!
 

Artiklar från Familjeliv