Ni som inte berättat för folk

Ni som inte berättat för folk
Skrivet av	Lilla jag
att ni gjort IVF. Har ni berättat efteråt? Det har inte vi, vilket förvånar mig själv. Men det tar liksom emot. Och rätt som det är vill man väl försöka med syskon, och då står man där iallfall med folks "goda råd" och stackars känslor, som vi ju inte gillar. Men ändå kan jag få typ dåligt samvete att jag inte anförtor mig åt mina vänner. Jag har berättat för en som också IVFar, och jag känner att hon inte förstår varför jag inte berättar. Och nu när hon pratar om sitt IVFande med våra vänner så blir det ännu konstigare att jag inte säger något + att det känns lite konstigt att säga det nu efter så lång tid. Förvirrad. Hur har ni gjort?
Svar på tråden: Ni som inte berättat för folk

Vi har varit väldigt öppna..
och berättat för föräldrar, släkt och nära vänner. Dom har varit ett väldigt bra stöd när det varit jobbigt och vi har sluppit många jobbiga kommentarer..
Skrivet av Anki m A (ruvar dag 9)
berättade inte
innan ,men när barnen väl var födda så kunde jag inte hålla tyst;) men jag valde noga vem jag berättade för.
Skrivet av andromeda

Så har vi också
gjort, fast en chef fick vi till slut berätta för medan vi genomgick behandlingen för det blev att det påverkade jobbet med flera förändringar. Nu berättar vi lite till och från till de som vi anser kan få veta av olika anledningar. Det blir väl mer officiellt framöver när det även är dags att berätta för barnen.
Skrivet av Längtan mamma till två
Vi har inte berättat...
Vi har valt att inte berätta om våra IVF-försök för någon. Inte ens våra närmaste släktingar vet om behandlingarna och så får det nog förbli. Anledningen till att vi valde att inte berätta medan vi genomgick behandlingarna var att vi tyckte att det var så jobbigt och att vi inte ville ha en massa frågor om hur det gick osv. Vi hade inget behov av stöttning från någon annan än varandra och därför valde vi att hålla tyst. Det är ju så olika vad man tycker är bäst, men så här i efterhand kan jag ångra lite att vi inte så något till våra närmaste iaf då vi faktiskt precis hade lyckats. Hade varit kul att dela glädjen med dem och då hade vi inte behövt fundera nu. Nu skulle det kännas jätte-konstigt att säga något eftersom vi hållit tyst hittills. Däremot tänker vi berätta för barnen så småningom och då uppkommer ju nästa bryderi eftersom vi inte tänker säga till dem att de inte får säga ngt, så kommer ju säkert folk att få reda på det då och då känns det säkert dumt eftersom vi inget sagt iaf. Det är dock en senare fråga... Med facit i handen skulle vi nog berättat för de närmaste, men nu är det som det är och då skjuter vi \"problemet\" på framtiden :)
Skrivet av Celize
Vi har varit öppna hela tiden!
Och blivit det mer och mer vartefter tiden går. Anna
Skrivet av Anna med E+D bf 31/1

Ni som inte berättat för folk

Vi har varit väldigt öppna..

berättade inte

Så har vi också

Vi har inte berättat...

Vi har varit öppna hela tiden!

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information