Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

hungern min största fiende...

Skrivet av Orcid
jag ahr gått ner med vv 19kg men gått upp mer än hälften igen :(
jag har slutat äta chips för över 1 år sedan(min största last) men choklad är en ny bov..ny substitut..jag äter fel försöker äta hälften grönsaker och resten mat..enligt vv fick man äta mkt potatis men i andra kurer får man äta mer kött än det "vita" typ potatis/ris/pasta....
jag har en ätstörning som gör sig till känna när jag är som mest deprimerad och mår skit pga övervikten.
jag har just nu minst 16kg övervikt för att få en ivf men egentligen har jag 34kg övervikt(till normalvikt). mjag har druckit dåligt med vatten(preiodvis lyckas jag dricka ca 1,5-2l per dag)och har lätt för att inte äta på flera timmar, dvs lätt att rubba fats måltider när jag är ledig(helger/röda dagr/klämdagar)

så..hungern är min bov..känner jag en krypande känsla av hunger så kan jag inte sluta att känna efter och jag blir tillslut helt besatt av hungerskänslan...

Har ni några goda råd som kan få mig att få bukt på hungerskänslan som kan dyka upp 10min efter jag ätit klart och som ibland inte kommer som en förnimmelse utan som en blixt från klar himmel och då är jag så hungrig att jag nästan kräks eller får yrsel.

jag gillar inte att småäta, tycker det är jobbig men ändå vill jag ha nåt att tugga på..känner nån igen det?

är det nån som har nåt råd hur jag håller fienden nummer 1(hungern) i schack?

vad gör ni när ni blir hungriga(förutom när man ska äta ;))?

Svar på tråden: hungern min största fiende...

Hunger och sug!

Skrivet av  maria65a
Tror att det är viktigt att man lär sig att skilja på hunger och sug. Om man ätit ett mål mat och ätit ordentligt så handlar det sällan om hunger utan det handlar mer om att fylla det där svarta hålet man har i kroppen, det där som aldrig blir riktigt fullt.
Jag försöker att äta 6 gånger per dag och att strunta i suget som ibland dyker upp. Avledning är för mig det bästa knepet, att sätta mig framför datorn, ta ett bad, läsa en bok, städa i nödafall eller pyssla med något för att avleda hjärnan istället för att fylla kroppen med saker som den inte behöver. En kopp te kan hjälpa om jag absolut känner att jag behöver något och inte har annat att syssla med.

Det gäller att ställa om sig från att Äta för att leva istället för att leva för att äta!

När jag är gravid har jag inga blockeringar utan jag äter jämt så jag förstår att andra som känner samma sak till vardags har det svårt. Det krävs, bortsett från bra och näringstät mat till målen, vilja, järnvilja.
 

ja...

Skrivet av  Orcid
det är suget som är boven...så fort jag tror att jag fått den under kontroll så äter jag nåt "fel2 som triggar den.
så länge jkag är på jobbet så kan jag tygla den men hemma....
jag kan inbland "lura" suget med en god bok eller dataspel men inte jämt...
Är det inte så att det är sockret som triggar suget lättast?
 

jo

Skrivet av  maria65a
Fast jag tror att hjärnan på det stora hela är den största och farligare triggern.
Men jag fick inte ordning på mitt sug förrän jag körde low carb och peppar, peppar så har det inte kommmit tillbaka fast det var förra året den här tiden som jag körde strikt!
 

Håller med

Skrivet av  Elvira på nya vägar
jag har testat diverse olika "gå ner i vikt metoder" under mitt liv (Nutrilett, ätardagar mm, dock aldrig VV) men det har oftast pajjat efter några dagar.Nästan alltid har jag blivit sugen på något och fullkomligt vräkt i mej utan att kunna sluta.Ibland har jag kunnat vräka i mej sådant jag inte ens är särskilt förtjust i...

Nu sedan jag kommit i gång med min low carb/GI metod så är suget verkligen borta.Hungern finns kvar, men om jag äter ordentligt på regelbundna tider (svårt eftersom jag jobbar oregelbundet)så är jag inte alls sugen däremellan.

Jag tror det är för att blodsockret hålls på en jämn nivå.Jag får inte dessa svängningar längre och har inget sötsug.

Jag är visserligen nybörjare och har bara hållit på med min nya diet i 2 veckor, men jag märker att detta är något helt nytt.Det är inte ens jobbigt, bara väldigt skönt.
 

Här med!

Skrivet av  Dame *mkt mindre fet*
Blodsocker på jämn nivå är A och O. Tänk att det skulle ta så lång tid att förstå det....

Kram
 

Du kan aldrig vinna mot hungern!

Skrivet av  Sara m. Viggo -7,8 kg av ca 20 kg
Det är en kamp du kommer förlora hur du än gör! antingen svälter du ihjäl eller så kommer du äta en massa. Istället måste du bekämpa att hungern uppkommer!

Mitt bästa tips för att slippa att bli hungrig är att äta mat med lågt glykemiskt index plus att äta mycket protein plus att äta tillräckligt med bra fetter. För att du ska lära dig mer om det rekommenderar jag Fredrik Paulúns böcker "Allt om fettförbränning" och "Allt om GI". De finns billigt som pocket.

Du ska också se till att äta ofta, aldrig låta det gå mer än 3-4 timmar mellan målen. Och då ska du inte bara äta frukt till mellanmål, utan något som ger mättnad och näring.

Sen ska du även fundera över varför du äter och bestämma dig för att ta kommandot över dig själv. Alla kan äta sig mätta på tillräckligt lite kalorier för att gå ner i vikt, så länge man äter rätt. Äter du rätt och tillräckligt mycket och ändå vill småäta så är det ju inte hungrig du är. I det läget är det järnviljan som gäller!!

Motivation till viktnedgång måste du ju ha så det räcker och blir över! Förutom alla hälsovinster det medför så gör det ju också att du kan få IVF, vilket jag förmodar att du hemskt gärna vill. Dessutom innebär det mindre risker vid gravidtet och förlossning, både för dig och barnet.

Bli styrman över din egen skuta! Ta kommandot! Läs på, ät rätt och använd jävlar anamma! Du kan!

Kram och lycka till!
 

tack :)

Skrivet av  Orcid
jag får aldrig nån stoppkänsla under en måltid...jag tror jag äter för fort och inte tuggar ordentligt.

jag var smal när jag träffade min make men har gått upp 34 kg under dessa 9 år vi varit ihop occh jag vet att jag åt inte mkt förut och ahr nog sett mönstret.
hemma hos mina föräldrar var det bara dom två och jag. kokade mamma 10potatisar så blev det 6över. kokade hon 6potatisar så var det 3potatisar över osv..alltid blev det över mat. jag tog alltid lite mat och det fanns möjlighet att ta mer.
min make är uppvuxen med två syskon och föräldrar. där tog man det man ville ha och sen var det slut.
sen när vi blev ihop så kör han fortfarande samma stuk "ta det du vill ha och resten tar jag". detta får mig att ta mer-äta med ögonen...och hamstra :((

att jag är 9 år äldre gör det oxå att man börjar få det lättare att lägga på sig.

det är suget som nog är min bov men jag låter suget och hungern få gå under samma fack som nite är riktigt rätt...
jag har motriv till att gå ner men motivationen finns inte..vet inte hur jag ska få tillbaka den.
jag har i alla fall fått en dyr träningsmaskin i julklapp/födelsedagspresent....synd att man nite kan köpa motivation oxå :/

 

Artiklar från Familjeliv