Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

...och DÄR kom vårdeppigheten...

Skrivet av Viktoria m Filippa och Emilia
Som ett brev på posten så här en bit in i mars... Samma visa varje år. Och ändå blir det en överraskning varje gång. Men nu fick jag ju en förklaring, förutom att jag jobbat så mycket, till senaste veckans håglöshet och bristande ork. Har varit dödstrött hela helgen, gick hem efter lunch idag. Ska jobba hela helgen som kommer också, hurra hurra *ironi*.

Hade ju ett snack med företagsläkaren om att ev käka antideppmedicin under en period på våren för att skingra dimmorna lite, men jag valde att avstå - ville se om jag kunde hålla det i schack med motion och naturmedel. Så nu får jag sätta fart, kom ju på först idag att det nog var vårdeppigheten. Ja - förutom den enorma arbetsbelastningen då. Och sjuka barn.

Suck, vad jag längtar till senare delen av våren när det här har gått över. Senare hälften av april, början av maj sådär.
Svar på tråden: ...och DÄR kom vårdeppigheten...

Kära Viktoria

Skrivet av  Lina med Andrea
Ja, det är inte lätt nu...
Först vill jag bara tacka dig för att du, trots dina egna bekymmer tog dig tid och ork att svara mig nedan.
Du öppnade med att skriva att du inte kunde skriva något bra, men så gjorde du det i alla fall! Det där med fjärrkontrollen var SÅ på kornet. Lika klok som alltid, vårdeppig eller ej!
Jag vet PRECIS vad du pratar om, även om det för mig brukar vara på hösten. Just det där att man ser en grå massa framför sig bara och så längtar man bara till en viss månad när det bara är över.
Jag tycker det var starkt och bra av dig att göra ett försök i alla fall utan medicinerna. Går det inte så är det ju ett bra alternativ. Men jag tycker det är bra att ge det en chans i alla fall!
Du har ju inte direkt haft de bästa omständigheterna omkring dig på sista tiden, så även den icke-vårdeppiga skulle ju ha kunnat klappa ihop....
Jag tänker på dig!
Kramar
 

Å tack vad gulligt!

Skrivet av  Viktoria m Filippa och Emilia
Mer sånt :-) Ja metaforer brukar jag alltid kunna slänga ur mig, hur jävligt det än är, och en viss galghumor är också bra att ha.

Men just nu känns den närmaste månaden bara som en enda lång öööööökenvandring :-((

Lycka till med ditt eget elände *ler snett* Kram!!
 

Skickar lite finsk sisu åt dig...

Skrivet av  Cia & Amos
... och hoppas det hjälper dig :)
(sisu = djurisk stryka och envishet)

Allvarligt talat så hoppas jag du klarar detta. Försök ta lite ledigt om det bara är möjligt. Du är stark - stressigt jobb, sjuka barn och vårdepression - du klarar det! Och lyfter verkligen hatten för dig för att du försöker utan medicinering, men kom ihåg att ifall allting blir för tungt så är medicin ett värdigt alternativ. Sköt om dig!
 

Tackar!!

Skrivet av  Viktoria m Filippa och Emilia
Ja, jag tog dubbla dosen Rosenrot i morse, och ska nu gå och ta en hutt Chi-San också...

Jag kämpar på, tack för omtanken!
 

Artiklar från Familjeliv