Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Ang.Rh-. Är det större chans el.

Skrivet av Penny v38
risk att få ett barn med DS då? Jag själv är RH- och ska ha mitt tredje barn om 2 veckor, har precis fyllt 34 år, har någon känsla av att jag kommer att få ett DS-barn(vilket inte är slutet på världen)tror dock att det kan vara "jobbigare" än ett normalfriskt barn.
Har inte tagit fostervattensprov, eftersom det barn som kommer är välkommet.
Undrar bara att om ni andra som har DS-barn "känt" på er det?
Vi får se om 2 veckor om jag kommer att bli en aktiv skrivare här eller inte.
Hoppas på svar, kram
Svar på tråden: Ang.Rh-. Är det större chans el.

Inte hört talas om...

Skrivet av  Annika60
... någon koppling mellan avsaknad av RH-faktor och Downs syndrom.
Var har du hört det?
 

Hej Annika60

Skrivet av  Penny v38
Jag vet inte exakt var jag har läst det, kanske det var någon diskussion på denna sida, eller något annat diskussionsforum.
Blev bara nyfiken på sambandet, om det nu finns något.

Kram Penny
 

Hej Penny!

Skrivet av  ulrika
Angående rh- och ev samband vet jag ingenting.

Däremot tror jag att jag hade en föraning om att något inte skulle vara som vi förväntade oss med Vår bebis; Vilda som kom för snart tio månader sen. Jämfört med min första graviditet var jag mycket orolig för hur hon mådde i magen ( jag var ganska säker på min intuition att det var just en flicka som låg där inne)Jag läste mycket om olika saker som kunde gå fel och om krisbearbetning i samband med barnafödslar, jag och min sambo pratade mycket om hur det skulle vara att få ett handikappat barn. Jag tror att det var en föraning jag/ vi hade men att vi inte riktigt visste vad exakt som skulle vara annorlunda. Och att allt mitt läsande om dödfödda barn, akuta kejsarsnitt m.m. var en förberedelse för Vildas ankomst.

Lycka till med förlossning och bebis och alltihopa!
 

På denna sida.........

Skrivet av  Lena
har det diskuterats om Rh- påverkan. Kolla sid 3.
Jag själv är Rh- och fick en son med DS den 13 mars.
De som svarade var hälften Rh-, kanske en slump. Min Fredrik är mitt andra barn och jag fyllde 35 i februari.
Jag tror jag kände på mig att något var "galet". Jag trodde i och för sig att min oro grundade sig på att jag hade ett missfall hösten innan jag blev gravid igen. Men med facit i hand så var det nog detta det berodde på. Jag var mycket orolig de tre första månaderna, -att jag inte skulle få behålla mitt barn, sen när de hade gått så kunde jag aldrig känna mig riktigt lycklig. Jag kände att något inte var som det skulle fast jag inte kunde sätta fingret på vad. När han kom ut och barnmorskan lade han på min mage så såg jag genast att han såg "konstig" ut, mongoloid.
Varför har du en känsla att du kommer att få ett barn med DS?
 

Jag...

Skrivet av  Nikki med Lucas 1 år och Emma 3,5 år
har Rh+ och jag kan inte säga att jag kände på mig att något var fel på mitt väntade barn. Visst var jag lite orolig som de flesta nog är, men inte för att få ett handikappat barn utan mer för att barnet skulle födas förtidigt det kände jag iofs på mig men kanske var den oron eftersom jag var rädd att bli tvungen att föda vaginalt i så fall. Skulle ju ha plannerat snitt av humanitära skäl!

Du ska nog försöka att inte oroa dig! Risken att ditt barn är handikappat är så liten! Och skulle det vara det får man ta emot det och älska det precis som det är! Glöm inte att livet blir oftast vad man gör det till!

Kram och lycka till

Nikki
 

Aha

Skrivet av  Annika60
Jag tänkte att det fanns någon undersökning som talat om Rh-faktor och DS.
Det går ju inte direkt att dra några allmänna slutsatser utifrån en rundfråga på en snackgrupp...

Själv är jag RH "mittemellan". Jag bedömdes som RH+ 1990 och plötsligt som RH- 1997... När jag häpet undrade hur det kunde vara så fick jag veta att RH-faktorn egentligen är flera faktorer och att mätmetoderna har förfinats.

Jag hade alltså någon/några faktorer, saknade någon/några.
Så plus eller minus var därmed en bedömningsfråga...

Labbet beslöt sig för att jag nog var att betrakta som plus i vart fall...

Jag har fått fyra barn, varav ett med DS och tre utan DS.
 

Spekulationer.

Skrivet av  Lena
Nej, det går väl inte att dra några slutsatser utifrån denna snackgrupp, men spekulera gör man väl alltid, eller? Man kanske gör det i början när man får ett DS-barn, försöker hitta en "orsak" fast man vet att det är ingens fel.
 

Tror nog

Skrivet av  anne.h m fyra perfekta barn!!!
du har rätt, jag ville veta om det var fler som arbetat i starka magnetfält som fått barn med ds, hittade dock inga.
Starka magnetfält har visat sig ge kromosomförändringar hos flera av mina kollegor, men det finns inte fler än jag som fått barn med ds, vad jag fått fram, ganska konstigt egentligen.. eller inte? -de flesta är karlar på mitt arbete (ca 99%) så det kanske inte ÄR så konstigt trots allt..*S*

Men jag funderar naturligtvis fortfarande över detta, trots att jag före Christian fick tre "normala" barn, men med skillnaden att deras far inte arbetar i starka magnetfält, vilket alltså Christians mor OCH far gör..
 

Nä, inte jag...

Skrivet av  Annika60
Av det jag läste i början verkade det som om alla möjliga och omöjliga teorier kring orsaker till DS testats - och befunnits inte hålla.
Andelen personer med DS är tämligen konstant världen runt och genom tiderna.

Teorier kring magnetfält orsakade av elledningar, basstationer etc, borde då rimligen falla eftersom det är rätt nya företeelser.

Så då tyckte jag det var ointressant att grubbla över orsaker...
Jag fann mig väl helt enkelt till rätta med att mitt barn hade en extra kromosom med allt vad det innebar - och jag hade svårt att tänka mig henne på annat sätt...

Det var en helt annan sak när hon dog. I det fallet har jag grubblat många långa timmar på om hon hade överlevt OM....

 

Magnetfält

Skrivet av  anne.h m fyra perfekta barn!!!
typ kraftledningar odyl är inget mot de magnetiska kraftfält jag sitter i på jobbet, det går att hänga en TUNG nyckelknippa direkt på väggen bakom ryggen på mig.. Inte så kul att veta..
-tycker de som klagar på magnetfält från mobiltelefoner och skärmar därför är liiiite löjliga, faktiskt..*S*
 

Huga...

Skrivet av  Annika60
Snacka om magnetfält *s*
Jag är inte heller särskilt orolig för basstationerna. Inte mer än för Tv-antenner i vart fall. Såna skickar också ut radiovågor... *s*
 

Ja

Skrivet av  anne.h m fyra perfekta barn!!!
det är lite mer än medelsvensson kommer i kontakt med..*S* Och eftersom det nu redan visat sig leda till kromosomförändringar hos _vuxna_ så undrar man ju om det kunnat påverka ägg/spermier eftersom vi båda vistades i dessa magnetfält..
Tänk att man ens FÅR vistas på dylika ställen.. men det kallas inte heller för _arbetsplats_ utan _arbetsredskap_..*S*

Men jag har slutat tänka på det, hade det varit så så borde väl nåt av mina andra tre barn haft några fel de med..?

(-fast å andra sidan så får de flesta av mina kollegor bara flickor, pojkar är sällsynta hos dem som jobbat i dessa fält.. -de som har pojkar har oftast tillverkat dem under semester osv, när de varit lediga en längre tid. *S*)
 

Men........

Skrivet av  Nikki med Lucas 1 år och Emma 3,5 år
alltså jag har hört att alla kvinnor bär på "skadade ägg" ungefär lika många faktiskt! Skillnaden ligger i att "min" kropp INTE stötte bort Emma vilket den borde ha gjort eftersom hon var deffekt *S* Vilken TUR va?!! *S* De flesta ds-foster slutar ju i missfall!

Nikki
 

Jag har också hört

Skrivet av  Lena
att alla kvinnor bär på skadade ägg. Men jag har också hört att kroppen inte stöter bort DS-barn, de är ju livsdugliga som de kallas. Det ska vara skador som gör att barnet inte klarar livet utanför som slutar i missfall. Jag funderar lite eftersom jag hade ett missfall hösten innan Fredrik blev till - ett alltså ej livsdugligt foster, sen får man ett barn med DS. Är alla de ägg jag har kvar skadade? Skulle man våga försöka en gång till? En faktor som också är emot är min ålder (35).
 

Lite klarlägganden

Skrivet av  Annika60
Trisomi 21 (Downs syndrom) är generellt förenligt med liv utanför livmodern, till skillnad från en del andra kromosomavvikelser. Dock innebär naturligtvis en avvikelse från det normala att risken ökar för komplikationer som gör att ett specifikt foster med DS inte överlever.
Den statistik jag har i skallen säger att 75-80 procent av foster med trisomi 21 stöts bort i missfall, men de allra flesta mycket tidigt.

En avvikelse som trisomi 13 eller 18 är i grunden också förenlig med liv utanför livmodern, men barnet har skador som gör att de allra flesta dör inom några år. Och många av dessa gravdiditeter slutar i missfall i mitten-slutet av graviditeten.

Så jag tror skillnaden primärt är att foster med DS som överlever tills man vet om att man är gravid, generellt överlever graviditeten. De som stöts bort bär på mycket svåra komplikationer och stöts bort på ett tidigt stadium. De flesta har inte ens hunnit förstå att de är gravida.

Att du har haft ett missfall innan du fick barn med DS behöver inte alls betyda att alla dina ägg är defekta, det går inte att dra sådana slutsatser.

Och 35 år är ingen ålder som talar till din nackdel. Risken för att få barn med DS är inte större vid 35-37 än vid 25.

Först efter 40 börjar risken öka, men den når 10 procent först i 45-46-årsåldern.
Vilket alltså innebär att chansen att det *inte* blir ett barn med DS är 90 procent...
 

Artiklar från Familjeliv