Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Tjorvig unge?

Skrivet av *Mia m IZa-02+v.24*
Eller är det nån fas nu??
Iza har blivit lite tjorvig, hon kör med oss, speciellt med pappa.
som när han lämnar på dagis, säger hon "jag kan inte gå", och så blir hon buren. ibland tar man henne om man är sen, men efter helgen har jag haft lite ont i ryggen, och igår när jag lämnade på dagis, körde hon med att hon inte kunde gå, och lärt riktigt ynklig.

Men då fick hon gå själv, men stortjöt när jag lämnade henne.

Hemma itrappen kan hon oxå köra med att hon inte kan gå, men där har hon börjat acceptera att jag inte bär hon.

Det här funkar ju inte när vi får en bebis om drygt 4 mån.

och hur vi ska få bort henne från våran säng är en annan femma, hon blir helt hysterisk om man försöker söva henne i sin säng, och har börjat vakna om vi bär över henne från våran oxå.

Vet inte om vi ska köra stenhårt med henne över jul?
Känns som att vi (jag) vill fåen del "fixat" innan bebisen kommer...

pottan och kisseriet har jag gett upp om, det får hon bestämma själv när hon vill kasta blöjan, men det är då inte aktuellt än då hon vägrar.

och tutten får vi väl plocka bort sen i sista hand.

Iza är våran lilla mysunge, som är hemskt kramig och blyg för nytt folk.
Men hon försöker nästan köra med oss hemma.
Hur ska vi göra för att "säga ifrån"??

Inser oxå att det krävs att vi båda är med på det hela.

Långt och gormigt blev det iaf!!
Svar på tråden: Tjorvig unge?

Melker kör också gärna med oss

Skrivet av  Åse & M-02, v24
Säger ofta att han inte kan gå och vill precis som Iza ibland även bli buren nerför trappen...

Också Melker sover i vår säng och egentligen tycker jag det är ok även efter bebis ankomst. Melker sov i början jämnt i sin spjälsäng, det var först efter dryga året, då han strulade så mycket om nätterna, som han började sova hos oss.

Ett annat "problem" jag vill är att Melker ska lära sig somna själv. Sen i lördags har vi börjat med att gå ut ur hans rum efter att nattsagan är läst. Han vill gärna att vi ligger brevid honom hela tiden, men det kan ju bli lite körigt efter bebisens ankomst... Jag sitter kvar ett tag och går sedan ut och hittills har det gått rätt bra.
 

Oj, kunde skrivit det själv!

Skrivet av  Maja m. Axel & Hjalmar & krokodilen v. 21
Känner de på sig eller? Att de förväntas vara "stora" snart?

Hjalmar vill också helt plötsligt bli buren till dagis, men jag kan inte. Orkar gör jag bara en liten bit och sen så har jag oftast extrakläder i ena handen. Däremot försöker jag bejaka hans vilja så långt jag kan utan att det blir orimligt. Man har ju själv sådana dagar när man skulle göra vad som helst för att få vara liten och bara krypa upp i någons knä och låta denna fixa "allt".

Sova har han blivit jättebra på! Eller ganska... jämförelsevis. Jag slutade ju amma för bara någon månad sedan eftersom jag upptäckte att jag bara hade någon droppe råmjölk, han sörjde verkligen i någon vecka, men det gick ändå över förväntan. I samma veva fick barnen ett nytt gemensamt rum och Hjalmar fick egen säng, och han älskar att sova där. Vaknar bara någon gång per natt istället för att tutta på mig natten igenom. Vilken skillnad! Så nu ser det ut som om jag har min säng för mig själv tills bebisen kommer.

Potta tror jag inte det blir några problem med. Eg. kan han gå själv, men vi har liksom inte ryckt blöjorna än. Tänkte göra det framåt april sen. Fast Hjalmar har ju en storebror och jag ser hur mycket enklare allt går då. Mer per automatik, jag minns att jag oroade mig mycket mer över just dessa moment (napp/blöja/sova själv) när Axel var nästan 3 år och skulle få syskon.

Och kom ihåg att de flesta barn brukar ha en "gräns" runt just 3 år då de blir mer självständiga. Inte så beroende av att vara just där du är, börjar leka _med_ andra barn istället för vid sidan av varandra. Ofta hunnit sluta med blöja osv. Vi är ju kanske inte riktigt där än och din fråga gällde ju mer just nu, men det kommer! *lovar*
 

Hedvig kör också med oss

Skrivet av  Anna m Hedvig april -02
här hemma. Hon ska bli buren i trappen, till bilen etc och när vi inte gör det så kastar hon sig ner på marken och skriker alternativt stannar och råglor "under lugg" och ser allmänt sur ut. Hon har även börjat skrika "dumma mamma" när hon inte får som hon vill. Vid vissa tillfällen bär vi henne, men hon väger 17 kg så det börjar bli tungt! Andra gånger får hon skrika och sura bäst hon vill.

Samma sak när vi ska äta, är det inte just den tallriken/glaset/bestiken som hon tänkt så skriker hon och kastar iväg det som är fel.

Jag har inget bra tips, ville bara berätta att det finns fler barn som kör med föräldrarna.
 

Olivia försökte

Skrivet av  Johanna m Olivia
köra med oss en period men vi tog en vecka med "konflikter" och nu händer det inte ofta längre. Hon försökte en gång på förskolan också men då tog personalen tag i det direkt och det blev inte något problem. Det är viktigt att sätta gränser tror jag, för barnen testar oss ideligen...
 

Jag har två tjorviga ungar ;-)

Skrivet av  Sara bf 17/4, J-99 & N-02
Livet är underbart med både en 2,5-årig och en 5-årig unge som har ett fruktansvärt humör och inte vet själva vad de vill just nu ;-) Det är tufft, jättetufft, men det får gå!

Måste säga att jag inte är särskilt hård på nappar (Nora är en riktig nappefia) här hemma nu, jag _orkar_ helt enkelt inte. Däremot så får hon inte ha dem när vi är i huset och där är vi även mycket hårdare på Jonnas tumsugning (hur får man henne att sluta?), så när vi väl flyttar dit helt så blir det nog lättare. De vet att hus=ingen napp, ingen tumme (förutom när de sover då). Tror inte att vi kan få Nora att sluta helt med nappen innan bebisen kommer, det är så mycket som händer i livet nu med flyttx2 på nån månad, nytt dagis, bebis osv och nappen är hennes trygghet.

Hon kan vara torr och gå på toaletten om hon _vill_, men hon vill inte just nu och jag tänker inte tvinga henne. Det kommer! Storasyster blev dagtorr över en natt ungefär, från att inte ha varit särskilt intresserad alls till att sluta helt. När Nora är utan blöja både kissar och bajsar hon på toaletten utan några speciella olyckor, men hon vill inte..

Buren vill hon oxå bli, men det kan jag inte och det vet hon egentligen. Kan inte bära henne en meter, för då är jag sängliggande resten av dagen och det är ingen bra idé..

Tror denna perioden kommer vara över snart, även om det känns jobbigt när man väl är i den!
 

Tack..

Skrivet av  *Mia m IZa-02+v.24*
för alla svar.
JAg ser att det finns fler tjorvungar, kanske är en fas runt 2½år.

Det här med nappen är väl ingen panik, men ibland "okynnessuger" hon bara på tutten.

och ang blöjjor hade det varit skönt om hon var dagtorr tills bebis kommer(det är ju dyrt med blöjor)
men det är ju några månader kvar.

Vi flyttade ju för ½ år sen, och då fick hon ett eget rum , och då var det meningen att hon skulle börja sova där.
Men så hade jag brorsan här i somras som bodde i hennes rum, och så sket det sig med att sova själv.

Så hon sover alltid ivåran säng, och sambon blir störda av det , så han sover i soffan några gånger/vecka i stället.

Jag tycker att det är rätt mysigt att sova med henne, men det skulle vara skönt om hon ville sova i sin säng.
FAst hon har lovat att hon ska sova i sitt rum när morfar satt upp de gula tapeterna, och om tomten kommer med sagoband....vi får väl se hur det går...
 

lugn bara lugn

Skrivet av  Catti, Emil 0204 & Alva 0310
Hej,

jag vill bara komma med rådet att tänka efter hur NI vill ha det. Måste han sova i egen säng. Somna själv för natten mm. När Alva kom var Emil bara 1,5 år och vi ändrade inget i förväg utan hade bestämt att när saker inte funkar, då hittar vi en lösning, men inte i förväg.

Det löste sig till slut såhär för oss. Emil som vi sin säng inne hos oss. ALva sov i vagga i hallen strax utanför dörren. Om hon inte ville somna om la vi oss i extrasängen eller inne hos de andra. Nu sover Emil i säng hos oss och Alva i eget rum. Förökte få dom att dela, men de väckte bara varandra. Det fungerar bra.

Läggandet blev aldrig några problem. De hade så olika kvällstider så att jag kunde lägga var och en för sig. Min man reser och är ofta borta två kvällar, men det fungerade bra. Vi ligger med en stund med Emil fortfarande. Alva somnar på två röda.

Lycka till, alla barn och familjer är olika så ni gör som ni känner är bäst.
Catti
CAtti
 

Artiklar från Familjeliv