Läs mer

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Läs mer
Skrivet av	Hönan Agda
på www.personligassistent.com och jag tror det var där jag hittade artiklar ur Göteborgs Posten. Det står att meningen med pengarna , schablonbeloppet, som assistansia ger som trivselpengar egentligen är "öronmärkta" till kommunerna och ska användas till assistentersättning vid t ex resor ej för att höja någons standard...men vem får dom...inte vi iaf...får typ ett biobesök om året.
Svar på tråden: Läs mer

svar på Hej! my med flisanimt
Skrivet av Hönan Agda
imt

ang Assistansia.. (lååångt)
Skrivet av Wolf
Hej jag har kopierat en massa ifrån GP om just Assistansia: Miljonärer i reformens spår29 år och mångmiljonärer. För Mikael Fahlander och Ibrahim Kadra blev handikappreformen rena vinstlotten. Men nu hävdar Skatteverket att de båda undanhållit 13 miljoner från beskattning.Med fler än tusen anställda är Assistansia AB en bjässe i en bransch som lever på att erbjuda funktionshindrade assistans och annan service.Det Örebrobaserade företaget har vuxit i ett rasande tempo.2001 hade nystartade Assistansia i genomsnitt färre än 50 anställda och omsatte mindre än tio miljoner kronor. Vid årsskiftet 2003/2004 hade antalet anställda och omsättning mer än tiofaldigats. Samtidigt var lönsamheten mycket hög.Och expansionen har fortsatt. Assistansia har i dag 400 funktionshindrade som kunder och beräknas i år omsätta 220 miljoner kronor. Företaget har just nu 1 300 anställda, vilket motsvarar 800 till 900 årsarbetare.Bakom framgångssagan står två unga män, Mikael Fahlander och Ibrahim Kadra. På Assistansias hemsida beskriver de hur de som tjugoåringar i mitten av 90-talet hjälpte Kadras funktionshindrade bror med myndighetskontakterna, att ryktet om deras insatser spred sig och att "det gick upp för oss att det verkligen behövdes några som vi".Fahlander och Kadra såg snart vilka möjligheter handikappreformen innebar. Affärsidén bygger på att försäkringskassan betalar ett schablonbelopp på 205 kronor per beviljad assistanstimme, oberoende av brukarens hjälpbehov. Om brukaren får assistans av anhöriga eller betalar låga löner till utomstående assistenter kan konstruktionen ge bingo.Brukaren bestämmer lönenBrukaren bestämmer nämligen vilken lön assistenterna ska ha. Får assistenten 75 kronor i timmen i stället för den timlön på drygt 100 kronor som schablonersättningen baseras på, så blir besparingen åtminstone 40 kronor i timmen inkluderat lägre semesterersättning och lägre sociala avgifter. Om mamma inte får åka på kostsamma utbildningar och om familjemedlemmarna hoppar in för varandra i stället för att anlita vikarier så sparar det ytterligare pengar.Två tredjedelar av Assistansias assistenter är anhöriga eller bosatta i samma hushåll som brukarna.Den genomsnittlige brukaren i Sverige har rätt till 360 assistanstimmar per månad. I Assistansias fall ligger snittet på 320 timmar per månad.320 timmar gånger 40 kronor ger 12 800 kronor per månad. En del stannar i Assistansia, resten går tillbaka till brukaren i form av skattefria "trivselpengar" som kan använda för brukarens eller familjens konsumtion. För den som har många assistanstimmar kan "trivselpengen" bli väsentligt större.Riksrevisionen pekar ut AssistansiaRiksrevisionen pekar i sin rapport ut Assistansia eftersom företaget öppet marknadsför "trivselpengarna" på sin hemsida: "Vi kallar överskottet trivselpengar. Pengar som förgyller vardagen lite och som du kan använda till fritidsaktiviteter eller andra saker som du tycker är roligt."- De påstår att de är effektiva i sin administration och att det därför blir pengar över. Men det är ju ett marknadsföringsknep och som vanlig medborgare kan man inte bli annat än förgrymmad, säger Karin Rudberg på Riksrevisionen, som menar att lagens intention är tydlig:- Assistansersättningen ska gå till assistansen, inte till att bygga upp privata förmögenheter vare sig hos brukare eller anordnare. Om det blir så mycket pengar över så är det något fel på systemet.GP frågade i ett anonymt mail Assistansia om möjligheten för en funktionshindrad släkting att få "trivselpengar" och rekreation utomlands. Kontorschefen svarade bland annat följande: "Många av våra kunder åker årligen till både \'sommarsol\' och \'vintersol\' med hjälp av de här trivselpengarna."Assistansias vd Mikael Fahlander försvarar "trivselpengarna":- Vi betalar aldrig lägre löner än kommunerna. Men om vi jobbar tio procent effektivare så motsvarar det tjugo kronor per assistanstimme. Vilket är mest oetiskt - att vi behåller de pengarna i bolaget eller att vi låter brukarna få del av pengarna som blir över?Ingegärd Gundersvik, verksamhetschef för handikappfrågor på Tjörn, kan vittna om hur det går till i praktiken. När kommunen skulle ordna personlig assistans till en funktionshindrad tog plötsligt Assistansia över. Ingegärd Gundersvik krävde ett möte med företaget för att lämna över viktig information om deras nya kund. Vid sittande bord gjorde Assistansias representanter klart vad som gällde.- Vi fick veta att de är restriktiva med löner, men att brukaren får pengar som blir över, de sätts in på "trivselkontot". Om man är "duktig" och inte omsätter så mycket personal kan det bli från 14 000 kronor och uppåt per månad, berättar Ingegärd Gundersvik, som reagerade mycket starkt på informationen hon fick.- Jag blev chockad. Så mycket pengar rakt ner i fickan smakar inte alls bra. Pengarna ska ju gå till assistansen.Assistansia och andra företag som erbjuder "trivselpengar" och liknande förmåner befinner sig i en juridisk gråzon. Men det är inte förbjudet att tjäna mycket pengar, vilket Assistansia och dess båda ägare har gjort.Lånat miljoner av brevlådeföretagDäremot är det förbjudet att undandra inkomsterna från beskattning. Enligt Skatteverket har Fahlander och Kadra gjort just detta.Vid en revision på Assistansia i våras fann Skatteverket att Fahlander och Kadra sommaren 2002 genomförde en låtsasförsäljning av Assistansia till ett brevlådeföretaget på Cypern.I januari 2003 skickade Assistansia 8,2 miljoner kronor till brevlådeföretagets konto i Luxemburg. Samma dag gick nästan hela beloppet vidare till Fahlanders respektive Kadras privata konton. I juli 2003 skickade Assistansia ytterligare 3,8 miljoner till Luxemburg, pengar som direkt slussades vidare till Fahlanders och Kadras privata konton.På mindre än ett halvår tog de båda alltså ut sex miljoner kronor vardera ur Assistansia.Fahlander och Kadra hävdar att de har lånat miljonerna av brevlådeföretaget. Men de bestämde själva lånevillkoren och behövde inte lämna säkerhet för jättelånen. Därför betraktar Skatteverket de tolv miljonerna som utdelning från Assistansia till bolagets verkliga ägare, Mikael Fahlander och Ibrahim Kadra.Revisionen visade också att Fahlander och Kadra kostnadsfritt disponerat företagets bilar från BMW och Mercedes. Fahlander hade dessutom haft fri bostad. Skatteverket godkänner inte heller att de båda lät Assistansia betala konsultkostnaderna för den misslyckade skatteplaneringen.- Våra rådgivare kunde gett oss bättre råd, medger Mikael Fahlander, som ändå säger sig vara övertygad om att han och Ibrahim Kadra agerat juridiskt korrekt.Skatteverket i Örebro beslutade i förra veckan att påföra Mikael Fahlander och Ibrahim Kadra en taxerad inkomst på vardera 6,5 miljoner kronor för inkomståret 2003. Ärendet kommer sannolikt att överlämnas till åklagare för utredning av eventuellt skattebedrägeri.

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv