Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Några tips?!

Skrivet av annasthlm, Love -02 & Elis -04
Love är född 25/6-02.
Han blev storebror i april.

Vi har börjat få såna himla "problem" med nattningen. Det tar 1-2 timmar för honom att somna trots att han är sååå trött. Han gör allt för att hålla sig vaken! Byter nappar, pillar på sängen, gnuggar fötter osv.
Vi håller på att bli tokiga (!) då större delen av kvällen går åt till att natta honom.
Det slutar oftast med att vi tjaffsar ja till och med bråkar om att han ska somna, för man blir ju knasig av att ligga med en kille som bökar heeela tiden.

Vad kan man göra???
Hur gör ni?

Hjälp!
:-)
Svar på tråden: Några tips?!

Väntar ut

Skrivet av  Cecilia med Juni & bf 040825
Juni är tyvärr inte heller så lättnattad. Ibland går det jättebra, ibland är det urjobbigt och man gör försök på försök halva kvällen. Det jag har kommit fram till är att det är bäst att vänta ut henne, till shon verkligen är riktigt trött. När hon är uppe så är hon ganska självgående och pysslar omkring. Hellre att hon är uppe sent (och då menar jag verkligen sent!) och går snabbt att natta än att man kämpar i flera timmar med att söva henne vilket bara blir jobbigt för alla.

Sedan är hon mycket mer lättsövd och somnar tidigare de dagar hon inte har sovit middag också. Fast ibland så somnar hon ju på dagen ändå, som idag i bilen och efter det var hon omöjlig att väcka. Men hon är lite förkyld också, så det spelar väl in. Men nu när hon sovit för mycket på dagen så är hon fortfarande igång så här sent.

Fast eftersom du skriver att han ÄR trött men har svårt att komma till ro, så är det kanske helt fel råd! Då kanske han är övertrött och skulle behöva sova mera på dagen för att orka somna på kvällen? Ja, jag vet inte, bara spånar lite ...

Men visst är det jobbigt när de bara kämpar för att hålla sig vakna i timmar!
 

Vi låter honom hållas

Skrivet av  Sussie m. Oliver 02 & bebis bf 2/9
men han ska vara i sin säng. Vad han gör där kan vi inte styra över. Oftast somnar han ganska omgående men ibland han han pilla, greja, prata, skrika osv. och det är bara att vänta. Det funkar på honom alla fall.

Vi sitter eller ligger inte hos honom efter det att vi sagt godnatt. Dörren är öppen och vi sitter utanför så han hör oss. Blir han lessen går vi in och klappar honom och pratar med honom en liten stund och så går vi ut igen.
 

Du driver med oss????:)

Skrivet av  mummie
"Blir han lessen går vi in och klappar honom och pratar med honom en liten stund och så går vi ut igen."

Gör vi så med vår pojke,,,då vrålar han värre än innan!!

Lyckost!!:)
:):):)
 

Lilla J

Skrivet av  Marie-72 bf 23/1 (fjärde guldet)
sover i våran säng, och när han har svårt att somna (det vill säga inte somnar på bröstet eller efter favoritboken) så brukar jag bara ligga brevid honom och låtsas sova själv. Ja, av och till somnar jag på riktigt. Han kan ligga där och böka och vrida och vränga på sig men somnar alltid till slut utan att vi har behövt kämpa eller bråka med honom.
Några enstaka gånger har han lämnat sängen för att gå ner till pappa. Då har han somnat i pappas knä på nolltid.
Han har en mugg vatten brevid sängen och vill alltid ha lite att dricka. Har vi glömt vattnet kan det vara svårare att få honom att somna innan vi kommer på det.
 

Egen säng?

Skrivet av  Camilla Bf 3/2 + Nathalie 2 år
Sover han i en egen säng?

Annars kan det ju vara en grej...att lägga in honom säga god natt och gå där ifrån.
Så gör vi med Nathalie och har gjort i 1½ år utan problem. Visst går det perioder då hon skriker lite men hon blir tyst ganska fort eftersom hon vet att hon inte vinner något på det!
 

Men...

Skrivet av  Jessika & Amanda 020614 & Johan -00
hur gör man när barnet springer därifrån, då?

Vi har också problem med att få barnen att somna, och försöker komma på en bra metod, men det där att lägga barnen och gå därifrån hade liksom inte funkat hos oss - barnen hade varit ute ur sovrummet innan oss!

Har ni spjälsäng till Nathalie som hon inte kommer ur?
 

Hihi...

Skrivet av  Camilla Bf 3/2 + Nathalie 2 år
ja vissa barn är ju lite busiga ibland!

Nej vi har en vanlig säng till Nathalie som hon kommer ur. Men hon ligger kvar...
Hon hade en period i början med att hon gick upp och stod och kikade på vad vi gjorde. Men vi gick och la henne gång på gång...och så sa jag på skarpen att nu får du inte gå upp igen för du måste sova.
Lite protester kom det väl men hon löd.

Ibland så lyssnar hon är hur lydig som helst...känns nästan som ett "A-barn" men sen slår det om och ojojoj vilken trots unge! *bra gulligt*

Men hon brukar inte springa upp alls int äns på natten...utan om hon gråter så går oftast jag in till henne och nattar om henne.
Och hon somnar till 95% om och kommer upp sen på morgonen och säger att hon vill ha trosor på sig för det är ju kiss i blöjan! *hihi*

Ja några tips till er ja det har jag väl inte direkt förutom att vara hårdare kanske...men det är ju inte det lättaste alltid.
 

De kvällar Casper är svårnattad...

Skrivet av  Trillian m Casper o Saga bf 13/9
...ligger jag jämte honom i hans säng och säger godnatt och vänder ryggen mot honom, då brukar han slappna av och somna själv (ingen mening med att försöka busa med en mamma som somnat)
 

Robin

Skrivet av  Robins mamma
säger själv till när han är trött genom en gäspning elelr ögongnuggning och då frågar vi om det är dax att gå och borsta tänderna. Ibland skakar han på huvudet och får vara uppe till nästa gäspning eller ögongnuggning men oftast svarar han "mmm" och går själv in i badrummet.
När kvällsbestyren med pyjamas och tandborstning är klara sätter vi på pyjamas och Carolas "Sov på min arm". I sängen läser vi 3 Alfonsböcker och avslutar alltid med Godnatt ALfons Åberg.
Puss på kinden och en STOR kram innan han vänder sig på mage och gosar in sig i sin kudde.
Vi måste sitta kvar coh får inte lämna rummet innan han somnat men oftast tar det inte mer än 5-10 minuter och sen han blev blöjfri på natten så sover han nu mera från 20-tiden till ca 06,15 i egen säng i eget rum.
 

Lååånga kvällar!

Skrivet av  Karin med Ida
Ida har alltid varit svårnattad. Nu den senaste tiden har det tagit en till enoch en halv timme innan hon somnar och då har hon ändå varit jättetrött redan från början. HOn ligger stilla (eftersom vi säger till henne på skarpen att hon måste göra det, vi tappar humöret rätt snabbt nuförtiden...), men somnar bara inte. Ibland ligger hon till coh med och blundar (på order) men somnar inte ändå.
Vårt desperata knep att är trigga henne till att bli arg och ledsen (ta nappen, gå ut ur rummet, vägra låta henne nypa mig i armen, eller vad som verkar effektivast just den gången...), låta henne skrika ett tag, och sedan slappnar kroppen av när hon låter sig tröstas, och så kan hon somna. Detta är inget tips jag på något sätt tycker om att ge, men vi har använt det otaliga gånger för att vi håller på att bli galna...

Nu går det lite bättre (peppar, peppar) och i kväll somnade hon på en kvart. Det som jag gör nu är att jag från början av nattningen låtit henne ligga en stund i sängen och pyssla medan jag går på toaletten eller pysslar med något några minuter. Sedan sätter jag mig på golvet bredvid henne men vägrar låtqa henne hålla i mig (det har länge varit ett måste). Antingen blir hon stenarg direkt och då har vi ju kommit en bit på väg, eller så accepterar hon det och ligger och håller i två hårda plastdjur. Sedan säger jag att jag kan sjunga för henne om hon ligger stilla och blundar och efter varierande tid så somnar hon faktiskt. Men hon brukar vakna till coh bli panikslagen när hon håller på att somna första gången så man får inte vara för optimistisk...;o)

Att hon inte får hålla i mig bygger på att jag inte kommer därifr¨ån annars och att hon inte somnar riktigt medan hon håller i mig. Då ligger hon hela tiden och har koll på att jag är där och släpper inte kontrollen = slappnar inte av. Dessutom, när hon väl somnade, så vaknade hon ju givetvis när jag försökte lirka mig loss...
Men det verkar totalt sett gå bättre när hon itne får hålla alls i mig (och mina armar har inte lika mycket nypskador ;o))

Detta var våra erfarenheter. Jag vet itne om det hjälper något, men du ska veta att vi är fler som håller på att tappa förståndet på kvällarna!
 

Artiklar från Familjeliv