Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

trotsig unge-vad göra??

Skrivet av Angelica
Hej!
Vår son är inne i sin allra värsta trotsperiod hitills...(2 år o 4 mån) Att ta på blöja och kläder för att åka någonstans är otänkbart tycker han. Han sparkar och skriker så att man får hålla ner honom med våld om man ska få nåt gjort.
Nu har vi provat att sätta hårt mot hårt och tvinga på honom kläderna tex, -vi har även skickat in honom på rummet för att lugna sig. Han kommer ut lika snabbt-illgråtandes. Vi har även provat att nonchalera honom och göra sakerna utan att ge bråk tillbaka samt att gå ut ur ytterdörren - säga hejdå och stänga dörren. -vill du inte följa med så får du väl stanna hemma....När vi gjort det så är han mer än villig att följa med. Han blir ju givetvis jätteledsen när vi går ut själva utan honom. Men nu vet jag inte vad som egentligen är rätt att göra. Man känner sig som världens sämsta mamma när man bråkar så med sitt barn och läxar upp dom. Jag vill gärna ha mer tålamod och behålla lugnet men jag vägrar låta mitt barn bestämma så över oss. Det ska inte ta 45 min att ta på sig skorna när man ska till dagis. Nån måtta får det vara tycker jag.... Eller har jag fel?? Kan nån ge en vilsen mamma lite råd och tips?/Angelica
Svar på tråden: trotsig unge-vad göra??

Bestämd och konsekvent...

Skrivet av  Anna m Embla
...anser jag att jag är, eller iaf försöker vara...

Det bästa enligt mitt sätt att se på saken är att komma med hot som är möjliga att införliva, som t ex att barnen inte vill klä på sig, "ok, gå naken då" och öppna helt sonika dörren och låt barnet gå ut - jag garanterar att det kommer in fortare än kvickt och det dör inte att lite kyla ;)

Detsamma gäller ordet "nej", vi vill att våra barn ska förstå innebörden av ordet då vi använder det emot dem, men då barnet använder det emot oss så struntar vi i det och gör ändå som vi vill. Inte konstigt att varken pojkar eller flickor i tonåren vet vad ett nej betyder. Det är viktigt att ha i åtanke anser jag...
 

Lite tips...

Skrivet av  *Sara med Mika02&magen.v10*
Mika trotsar inte så hemskt mycket, men ibland stenvägrar hon att göra vissa saker. Ett trick som nu funkar bäst är att fråga om hon vill själv. T ex ta på sig kläderna eller öppna dörren och köra ut vagnen. Nu gör hon allt sånt själv och man får skäll om man försöker hjälpa till. Ibland går det att lura på saker när man gör något annat, t ex smygbyta blöja eller sätta på kläder om hon kollar på en film samtidigt, bra när man har bråttom.

Jag brukar oxå alltid låta henne få två valmöjligheter i den mån det går, då känner hon att det är hon som får bestämma. Jag håller fram två tröjor o byxor så hon får välja. Hon får alltid välja strumpor och mössa själv. Då brukar hon inte ifrågasätta skorna sedan (som man kanske inte har såå många par....)

Ibland går det ju att hota lite oxå, t ex inget bollibompa, lördagsgodis eller annat kul som barnet gillar, då brukar hon skärpa sig på en gång.
 

trots här med!

Skrivet av  Regina m.3
Jag tor att man inte ska göra för stor affär av det hela,utan istället få barnet på helt andra tankar samtidigt som man försöker få på barnet kläderna.

Håller med "Sara med mika" om mycket av det hon skriver(tidigare inlägg).Vi gör på ungefär samma sätt.

Inge bra att "hota" det blir bara en maktkamp.
Och aldrig i världen skulle man ju gå hemifrån och lämna barnet ensamt hemma....så det hotet kommer ju ändå inte att inbefrias.
hmmm...dessutom kanske barnet får men av det?

Men jag håller med dig,ibland känner man sig helt maktlös,och det ska inte behöva ta 45 min att klä sig!

Men tålamod är nog en 2-årings förälders bästa vän!
Har inte just några råd,men vi "lider" väl allihop av samma sak...en liten klen tröst...
 

Artiklar från Familjeliv