Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Hur ska man hantera utbrotten?

Skrivet av Gullan & Axel 030912
Axel slänger sig på backen, fäktar med armar och ben samt illvrålar så fort nått går emot honom nu. Känner mig vanmäktig, det går ju inte ens att få kontakt med honom. Hur bemöter jag det bäst? Försöker avleda eller krama honom lugn men det hjälper inte, han är bara såå arg, lessen och upprörd. Hur gör ni/ skulle ni gjort?
Svar på tråden: Hur ska man hantera utbrotten?

Jag ignorerar.

Skrivet av  ME med J&R
Det låter kanske grymt men vi har upptäckt att vi har en liten skådis av Dramatenklass här hemma; ibland börjar hon tjuta en halvmeter innan hon kommit fram till J och så vänder hon sig mot oss och hela HON utstrålar "han slooooohooooohooooog miiiiig". Får hon tok-utbrott så får hon ligga och fäkta en stund, då slutar hon och ser väldigt snopen ut.

Om han verkligen ÄR ledsen/genomförbannad, då är det nog bäst ändå att sitta och klappa och hålla tills det går över.
 

samma här

Skrivet av  Veronika m. Youcef 030901
Jag gör nog som ME, dvs. väntar tills det går över. Jag upplever det mest som att Youcef är förbannad och inte ledsen därför får han gråta lite. Men är jag mycket trött så ger jag med mig och låter honom få som han vill (såvida han inte vill leka med knivar såklart!) Det hjälper INTE att säga ifrån på skarpen då blir han ledsen och ännu mer klängig. Tålamod är nog bästa tricket!
 

Tror också på att inte göra någon grej av det

Skrivet av  Ellen
Jag brukar prata med Luna. Det är ju hennes uttryck för ilska och jag vill inte förminska det, samtidigt så ska det ju inte heller "styra" vad hon får och inte får. Luna har mycket humör och säger ofta ifrån när hon blir missnöjd (vilket händer ofta). Viss avledning brukar jag köra med ibland, tex att jag går iväg och gör något som jag vet att Luna tycker är spännande. Jag försöker dock inte övertala henne att bli glad igen eller locka med andra saker. Det är inte roligt när hon är arg, men hon måste få uttrycka sina känslor. Man kan ju inte vara glad jämt! ;-)

Tycker att det har blivit något bättre nu, men det går väl i vågor....
 

Algot blir så

Skrivet av  Agnes med Algot
hela tiden, men jag märker mer och mer att han gör det för att testa mig. Han skriker och tittar på mig för att se min reaktion. Mest låter jag honom vara arg, brukar säga "jag förstår att du är arg men nu är det såhär, du får inte ha den, eller göra så". Det brukar gå över av sig självt efter en liten stund.
 

Tack för era svar!

Skrivet av  Gullan & Axel 030912
Ja kanske är det mer ett sätt att testa gränser än att han är lessen eg, men jag har så svårt att ignorera honom... Men kanske är det vad som behövs om man ska få en ändring av beteendet. Får stålsätta mig nästa gång. Tusen tack för era svar!
Kram
 

Jotack

Skrivet av  ~Trixie~ med tre
Axel är en högst normal liten gosse, i sina bästa år:)

Tror alla härinne, mer eller mindre, har råkat ut för liknande utbrott. Karl har inte börjat slänga sig på golvet än utan lägger händerna i kors över bröstet och skriiiiiker, sen slänger han sig framstupa ned i soffan och gråter. Jag gör som ME och många andra, struntar i det. Försöker hålla mig för skratt många gånger.

När dom blir lite äldre och får utbrott som man inte kan hantera och dom kanske till och med gör sig själv illa så kan det vara bra att fånga in barnet och hålla det hårt i famnen. Bara sitta med barnet så tills det lugnar sig. Kram
 

Jo normal är han allt...

Skrivet av  Gullan & Axel 030912
Men jag vet inte hur man hanterar ilskna små barn... Och vad orlig du gör mig nu, hur ska jag klara en större ilsken kille...? :)

Förstagångsförälderna ständiga oro gnager mig :)
 

Bekräftar känslorna

Skrivet av  Nina & Alice 1/9 -03 +bf 23/6
När Alice får sina utbrott (händer väl hela tiden just nu typ) så bekräftar jag hennes käsnlor med "jag ser att du är arg" osv. Däremot är jag inte rädd för hennes scener, hon må skrika högt i en affär, men hon KAN ju faktiskt inte få allt hon vill. Så då pratar jag med henne och säger det samt låter henne ge utlopp för sin ilska. Det är ju hennes frustration över avsaknad av ord som gör att utbrotten ser ut som de gör antar jag. Sen är jag och Andreas överrens också, för får Alice ett "nej" av mig testar hon genast om hon kan få ett annat svar därifrån. Blir det "nej" även där, då kommer det stora utbrottet. Oftast är hon väldigt söt just då *S* och hon har ju itne speciellt långt till ett skratt.
 

Så gör vi med

Skrivet av  AnnieÖo med Ida 030909
typ, "ja jag ser att du är arg nu, men du får inte ha den/göra så/som du vill i alla fall."
Vi har inte haft nåra stor utbrott typ ligga ppå golvet o skrika här, Ida kör mest stora underläppen o krokodiltårarna i den sitsen. Precis som hennes moster gjorde...
 

Artiklar från Familjeliv