Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Vilken hemsk mamma jag är

Skrivet av Wondergirl
Satt och funderade på hur skönt det skulle vara med en sovmorgon tillsammans med sambon. Att få vakna upp tillsammans, mysa lite och sedan äta frukost i lugn och ro. Att få kunna tillbringa en kväll med lite barnförbjuden film, äta lite god mat och sedan kunna gå och lägga sig och mysa tillsammans.
Att kunna gå ut på en kvällspromenad tillsammans. Prata utan att bli avbrutna.
Jag skulle kunna ge min högra hand för en weekend i Kiel med min sambo, åka kryssning, dansa, dricka, bara vara tillsammans och ha det skönt.
Kunna gå på bio utan att stressa, utan att skynda oss hem för att befria barnvakterna (farmor och mormor) innan de ångrar sig och aldrig vill passa dem igen.

Sex skulle jag faktiskt vilja ha. Men inte heller det funkar när ungarna aldrig sover mer än två timmar i sträck. Som fd våldtäktoffer behöver jag LÅNG uppstart. En gång har vi lyckats få till det på 15 månader.
Jag vill ha sex.

När syrran har sjuka barn och dåliga sömnätter så när de blir friska brukar hon lämna dem till mamma eller barnens farmor över en helg för att vila upp sig själv och ta hand om förhållandet. Nåt sånt kan vi aldrig göra.

Nämde för mamma att jag ibland längtar tillbaks till tiden utan barn. För då hade jag och min sambo ett förhållande, det förhållandet existerar inte längre mer än i tanken. Hon sa att jag var egoistisk, att jag valt den här situationen själv med tre barn.

Jag känner mig så hemsk som faktiskt vill ha lite egentid med min sambo. Jag älskar mina barn, men...jag längtar efter ett förhållande också. Något som inte är möjligt på kanske flera år, och vem vet , då kanske det är för sent.
Jag känner mig verkligen hemsk som vill ha en barnfri helg, vecka, månad med min sambo. Att få sova och älska.
Är det verkligen för mycket begärt?
Jag har iallafall tagit första steget mot en avlastningsfamilj nu iallafall, även om sambon är negativ. Får se vad som händer.
Svar på tråden: Vilken hemsk mamma jag är

ja jag är väl hemsk jag med

Skrivet av  X-tjejen
som är egoistisk och känner att jag verkligen inte klarar av mer
all stress alla vakna nätter
min kropp säger nej totalt men jag måste orka mer ändå
vill bara säga att du är inte ensam
och det verkligen känns som om ingen bryr sig det minsta
att sova en hel natt har jag väl iofs gett upp hoppet om
men att få sova lite granna är min önskan
att få känna lite ro
att få ligga en timma bara tänka på mig min kropp
bäbisen och bara ha det tyst
istället byts ungarna av på natten och timmarna man sover är lätträknade
du är inte ensam
bara det att jag inte orkar mer nu verkligen inte orkar

och jag behöver oxå kramar och tröst ibland
inget gentemot dig men om du är så hemsk mamma vad är då jag
jag orkar verkligen inget mer nu..
men visst bita ihop och ta en natt i taget.

stor kram till dig
du kommer med att orka det
och jag tror inte det är bara du och jag som är totalt slut det finns fler
vi får tänka lite på varandra och skriva saker som hemsk mamma näd du vet att du inte är det tycker jag är dumt
skulle alla vara hemska kanske
skulle en sådan naturlig sak som 2 års upphuggna nätter inte vara en naturlig orsak till att vilja sova om än lite grann?

svamligt men jag blir både ledsen och känner mig så dum
jag skrev ett inlägg om att jag var trött igår men Nä jag får ta tillbaks det för jag känner mig så hemsk
men samtidigt känner jag att jag sitter här med tårarna strömmande längs med kinderna och verkligen inte orkar mer ville skriva av mig
responsen blev liten vilket jag redan visste
men sedan blir man på köpet en hemsk mamma
vet att det inte är riktat till mig
men tycker du att du är hemsk så tycker du att jag är hemskare dessutom tog jag plats med lite av mina sovaproblem med vilket gör mig till en egoist

 

Vet du....

Skrivet av  Wondergirl
Det kan ju inte bli så mycket värre egentligen. Vi kanske ska ta varandras ungar varannan helg. Inte på natten men kanske dagtid. Ena lördagen tar jag dina ungar, så du får vila och ta det lugnt, andra lördagen tar du mina så får vi det lite lugn. Det kanske inte är en så dålig idé. Du som är gravid igen måste ju verkligen behöva lite lugn och ro. Hur funkar det med graviditeten annars? Illamående och sånt?

Vi är inga hemska mammor vare sig du eller jag, vi har bara fått lite väl mycket. Du har din speciella son, jag har min speciella dotter, du har din dotter som inte sover så bra, jag har min son som inte har nån jäkla aning om hur man gör när man sover. Båda våra män jobbar, även om jag får en känsla av att min man hjälper till mer. Och nada förståelse från omgivningen. Är det så konstigt att att man längtar efter nåt annat ibland?

Min egen mamma tyckte jag var egoistisk för att jag vill sova och få chans att älska min sambo.

Angående respons på inlägg så är det ganska lugnt på forumet nu, jag tror inte någon menar nåt illa utan man har fullt upp själv med jul, nyår och sjuka barn och kanske inte orkar engagera sig så mycket i andras problem, speciellt om man har svårt att förstå.

Om man själv har ett barn som sover hela nätterna eller bara vaknar enstaka gånger så kan det vara väldigt svårt att sätta sig in i vad det innebär att inte få sova mer än enstaka timmar och då kanske man avhåller sig från att svara.

Jag förstår att du är på bristningsgränsen. Kanske du ska sjukskriva dig lite och låta pappa vara föräldraledig ett tag. Eller fly över till dina föräldrar och låta dem ta hand om barnen ett tag ( kanske lättare sagt en gjort)
Om inte annat så finns jag.. Trött är jag och just nu har jag feber men när jag blivit frisk så är jag inte tröttare än att jag inte kan se efter två barn till ett par timmar.

 

Hej igen

Skrivet av  X-tjejen
Ja vi har lite speciella barn *ler*
Pojken är det största problemet just nu kanske ett led i hans utveckling men han bara gallskriker vet inte vart han vill sova han är välkommen till mammas säng och till pappas (ja vi har gett upp att sova på samma plats nuförtiden *ler*) oftast brukar det gå bra med lite trixande att han sover hos mig nära nära på natten men inatt fick han totalspel och ville bara skrika
Idas snuttande har blivit bättre men hon är en sådan gosetjejj som bara vill ligga väldigt nära
och lägger man 2 mycket underbara barn väldigt nära en mycket trött mamma blir effekten inlagdsill mysigt men outhärdligt gång på gång.
Det blir väl bättre nån gång får man hoppas
bara just nu som det är total skit
just nu som jag är extra trött med
när gubben kommer hem från jobbet är det enda jag tänker på sängen stannar en timma och nämner vad barnen gjort versa inte gjort
sedan försöker jag gå och lägga mig. redan vid åtta tiden. men somna går inte med barn som vill titta till mamma i all välmenande kärlek
Men det kommer en natt och den kommer kanske snart då vi får sova..
just nu känns det extra pissigt här då jag precis som på beställning fått världens förkylning näsan kliar nyser och känns förstorad till bristningsgränsen. näsdroppar hjälper inte men kudden är bra på att fånga upp snor :P

Sedan kommer detta nyårsfirande herrejisses säger jag bara
vi ska till en familj och de ska börja firandet klockan 19.00... MEN DÅ VILL JU JAG SOVA?
och svärmors komentarer "Nää nu får hon sluta snutta"
Men det är ju inte det som är huvudproblemet
nu har vi ju vant henne vid att jag faktiskt får ta ur tutten efter en stund och en halvtimmas snuttande några gånger om natten klarar jag galant
det är det eviga inte sovandet jag inte klarar att barnen löser av varandra att det blir ett kaos

Idag om telefonen ringer ska jag itne svara orkar inte svara på frågan hur natten varit är du trött osv
för svaret blir ju bara ändå till slut
du får vänja henne av med det där tuttandet som om det skulle vara det stora problemet.

Ibland som i natt när sonen han är ju trots allt 3.5 år har oifs komunikations problem som autism i huvudsak handlar om men när han gallskriker sådär i flera timmar på natten oroar jag mig och funderar kanske är det något annat allvarligt fel
tumör i hjärnan!!! eller vad som hur vet man egentligen sådant? nog är det fantasier som man får när allt strular men hur vet man egentligen?
antar att tiden får utvisa hur det blir.
och chansen finns ju att han sover nästa natt då denna natten varit total katastrof.
men chansen är ju oxå stor att Ida inte sover :) för hon är förkyld lilla damen precis som sin mamma..
Alvedon och Näsdroppar är en väldigt bra uppfinning ändå..
långt svamligt

jo håller med om att man nog får varit där för att förstå trött heten
men därmed inte bagatellisera att även en mamma med barn som vi skulle tycka sover som änglar kan ha det väldigt jobbigt :) krasst så vänjer man ju sig faktiskt lite granna med vid att sova rätt dåligt.
vad graviditeten befarar så får jag hoppas jag har ett starkt pyre i min mage har tänkt på det klarar jag och pyret det här tillsammans så kommer det att vara ett starkt barn *ler* för ibland undrar man hur mycket man orkar utan att det ska gå på tok.
 

Att föräldrarna...

Skrivet av  Catrin med Ville och Freja
får tid att vårda sin relation är även det bästa för barnen! Visst kan ett förhållande tåla att gå på tomgång ett tag, frågan är hur länge?! Förr eller senare måste man få lite tid bara för varandra för att inte glöden ska slockna helt.

Hoppas att ni kan få lite avlastning snart och hitta tillbaka till varndra. Det ligger inte bara i ert intresse, utan även i barnens!

Vi har inte heller haft mycket tid för vårt förhållande. Ett barn som är otroligt svårsövt och ett som vaknar stup i kvarten gör att egentiden på kvällarna försvinner. Den absoluta höjdpunkten för oss var Londonresan där vi fick mer tid för varandra under några dagar än vi fått på flera år:o) Hade aldrig gått utan underbara föräldrar som förstår och ställer upp!
 

Känner igen mig mycket!

Skrivet av  maxina med emma
Med barn så ändras fokus så totalt. All energi går åt till dessa små och det blir inte så mycket över till andra. Det går så långt att det går dagar utan att man ens rör vid varandra.. att kramas och kyssas sker ibland, sex finns inte.. Det är så trist att det ska behöva bli så.. När man väl får lugnt så prioriterar jag sömn eller egen tid för att orka.
Att få en stund med bara varann då och då är livsviktigt. Om man tappar varann så drabbar det ju barnen på sikt.. Jag skulle aldrig vilja att Emma fick skilda föräldrar, det vore en MARDRÖM!!
Man är INTE egoistisk för att man vill ha egen tid eller tid med maken/sambon, alla tjänar på det i längden!
 

Kära nån!

Skrivet av  Annika med Maria&Sofia 26/9 -03
Inte ska du ha dåligt samvete för att du vill vårda din relation!! Vill inte alla människor ha egentid?!
De som inte säger något om det har förträngt sig själva!
Jobba vidare på en avlastningsfamilj, du, det låter jättebra! :-)
Kram!
 

Jag säger det igen...

Skrivet av  Therese med Nea-03 och Max-01
varför ska man behöva välja antingen det ena eller det andra? Jag älskar att vara mamma, men låter mig även få vara "bara Therese" ibland! Fixar barnvakt, helt banfri tillsamamns med sambon och bara ha det skönt! Resa iväg, gå på krogen eller bara sitta framför tv:n och lata mig och bara tänka på mig själv.

Som tur är har vi fullt med släkt som tjatar om att få passa våra sötnosar! Detta gör att mina barn har fler än bara mig och min sambo att känna sig trygga med och lita på! Barnens farmor, mormor o morfar mf. får chansen att att utveckla en jätte fin kontakt med barnen!
Tycker det är otroligt skönt att mina barn kan vara med andra än bara mig hela tiden! Detta gör ju oxå så att jag blir en mamma som är gladare och orkar mer!

Känner man att man vill ha egentid ibland ska man ta det, för allas bästa! Max älskar att sova hos farmor och mormor mf! Det känns otroligt skönt för mig att veta det och sammtidigt roa och ha det skönt själv!

I andra kulturer är det ju självklart att man hjälper varandra! Jag skulle bli grymt ledsen om jag (om ett antal år)inte skulle få ta hand om mina barnbarn! Förstår inte att din mamma kan resonera som hon gör, dummheter!

Kram på dig!
 

Artiklar från Familjeliv