*ropar* Gabbi med Alva!

ropar Gabbi med Alva!
Skrivet av	Marie med lilla Agnes
Hur är det med lillalven? Har febern gett med sig? Jag blir lite orollig för er när du inte skriver här! Får ni någon sömn? Så förstår jag inte varför en skönhet som du tvekar på att skicka in bild till hemsidan! Kul att få ett ansikte på dig! Kramar,
Svar på tråden: ropar Gabbi med Alva!

Men rara du!
Skrivet av Trötta-Gabbi med sjukalven
Åh så glad jag blir mitt i allt elände. Vad snäll du är som tänker på oss. rörd Har helt enkelt inte orkat skriva - och inte haft någon lust - eftersom det bara skulle ha blivit en massa gnäll och elände just nu. :( Nej febern har inte gett med sig och hon har nu haft feber i över en vecka, ungefär 9 dagar. Vi har varit till läkare men han kunde inte hitta nåt fel på henne...men jag kan inte låta bli att oroas ändå. Den här veckan har varit from hell verkligen. Alva har inte sovit längre än en halvtimme i sträck vid speciellt många tillfällen - hon har krampat flera nätter och varit helt sjöblöt av svett. Min sambo har också varit sjuk och är det fortfarande - men har har försökt att avlasta så gott han har kunnat i feberyra, så lite har jag ju sovit i alla fall. Det värsta är faktiskt att man blir så orolig att man inte kan tänka annat än att hon kanske är allvarligt sjuk. Jag är dessutom så deprimerad nu över att det aldrig vänder för vår del. Jag börjar känna mig helt värdelös, och den känslan blir bara värre för var dag som går - och för varje natt som hon vaknar sjuttielva gånger så växer den känslan panikartat. Nu fyller Alva snart ett år - och jag känner ingen glädje alls. Jag har liksom ingen ork till att göra något - varken julpynta eller köpa presenter till lillan. Det känns som att jag ska gå sönder inombords när jag ser hennes lilla leende och hon sträcker sig mot mig och säger mamma, och sekunden innan har jag blivit arg och sagt "men sov nån gång". Jag är så avundsjuk på mammor och pappor som kan ha lite vuxentid på kvällarna, och som får sova, åtminstone lite, på nätterna, så det värker inombords. Nu försöker jag ta en dag i taget tills vårt läkarbesök den 10/12 och då ska jag förhoppningsvis få remiss - om hon inte har börjat sova bättre. Söta rara du, tack för omtanken och de fina orden. Jag hoppas att du och din lilla Agnes har det bra och att ni har haft en mysig första advent. Många kramar från en deppig, men lite gladare,

Tänkte också på dig idag
Skrivet av åj67 m Hanna-93, Malin-94 Ludvig-030203
Jag känner mig nästan illojal som faktiskt har haft en son som har sovit ett par nätter nu. Fast ikväll krånglar han igen om det är någon tröst. Jag hoppas verkligen att du inte spar på krutet när du träffar läkaren den 10:e, om du tycker det är jobbigt att berätta själv så skriv ut det som du har skrivit här ikväll och låt läkaren läsa det. Det är tyvärr så att man måste skrika ganska högt för att få hjälp inom sjukvården idag. Om du känner att situationen blir ohållbar så ring barnakuten och prata med dem och säg att ni måste få avlastning om ni skall orka. Man kan faktiskt få avlastning genom att låta barnet sova på sjukhus någon natt bara så att man själv skall få sova. Kram Åse


Men snälla vännen
Skrivet av Deppiga Åsa med Lova 3/12
Åhh, vad jag känner med dig. Som Åse skriver så måste man skrika högt för att få hjälp. Du har ju många gånger större anledning än jag att må dåligt och ändå har jag fått diagnosen depression... Innan jag träffade läkaren så skrev jag ner alla "symptom" på en lapp. Är så lätt att glömma något annars. Lova att du ser till att ni får hjälp, såhär kan ni inte ha det längre, ni går ju under snart! Skickar krya på er kramar till er alla!

Jag lider så med dig
Skrivet av Ingegerd Med William 021226
Och trots att vi har haft det jobbigt så inser jag att jag inte ens kan ha kommit i närheten av vad ni behöver genomgå. Önskar så att vi bodde grannar så att jag kunde hjälpa dig.... Liksom Åse känner jag mig också lite illojal, nu när William inte längre ammas och bara vaknar en gång per natt. Något som jag insett dock är att inte lyssna på BVC. När vi slutade amma William tog han helt plötsligt vällingflaskan, han tar den lö 02:00 och sover till 07:00-09:00 lite beroende på när han somnade. Och han äter MYCKET mer på dagen. BVC sade att William inte är hungrig på natten, nähänä det visade ju sig tydlige nu att det var han minsann och det var därför han vaknade en gång i timmen eller varannan timme för att tutta. Jag hoppas så innerligt att det ordnar till sig för er Kram

Det är ju så man blir förbannad!
Skrivet av Marie med lilla Agnes
Och jag blir väldigt sällan förbannad ska jag tillägga. Men när jag läser dina ord kokar det ända upp i mina kluvna hårtoppar! Varför har ni inte fått hjälp? Tänk att det har fått pågå så här länge. Läkarbesöket den 10 december, varför först nu? Jag förstår att mitt i er dimma orkar man inte stå på sig och man ska inte behöva det heller, men du, den 10 december måste ni ha samlat ihop varenda liten gnutta och se till att få hjälp. Hjälp till Alva och hjälp till er föräldrar. Lilla gumman, du är definitivt inte värdelös. Du är världens bästa mamma till Alva, ingen annan hade orkat göra det du gör. Finns det någon utmärkelse för den mest tappra, ihärdiga och tålmodiga mamma så borde du få den! Vinsten kunde vara flera års sömn. :o) Jag beundrar er att ni orkat. Men nu är det dags att inte orka mer. Det ska inte behöva vara så här. 1000 millioner kramar till dig!

ropar Gabbi med Alva!

Men rara du!

Tänkte också på dig idag

Men snälla vännen

Jag lider så med dig

Det är ju så man blir förbannad!

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information