Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Trött på "präktiga" mammor

Skrivet av Anna
Måste bara få skriva av mig lite!
Men jag är så trött på andra mammor som hela tiden är såååå präktiga o duktiga, de leker med sina barn , både ute o inne, fantasifulla lekar. De sjunger o klappar händer, de gör ditt o datt, är inte sena o tala om för sin omgivning att de gjort det o det... De är ute o promenerar vareviga dag i alla väder, för barn måste ju få frisk luft.
Deras barn äter duktigt o sover hela nätterna, de är SÅ duktiga!

Men dessa präktiga duktiga verkar ju inte fatta hur det är att ha ett barn som äter ganska dåligt, är envis som tusan o som absolut inte sover hela nätterna, speciellt inte i egen säng.
Jag blir så trött på bristen på förståelse att man kanske inte orkar lika mycket,att man inte vill gå ut o promenera när man varit vaken 5-6 gånger på nattten (nu i över ett års tid ju!) Eller att man kanske vill att ens barn ska sova inne o ej i vagnen så att man kan äta medans den sover.

Är det bara jag som tröttnat på dessa "präktiga"?
Svar på tråden: Trött på "präktiga" mammor

Deltidspräktig

Skrivet av  gammelmor med Magnus 15/1
Hej Anna!

Jag är sådär urpräktig ibland och gör roliga saker och lyckas ge barnet bra mat. Sen händer det att det går perioder när vi inte gör någonting ihop. Jag tvingar ut oss med hundarna 10 minuter i regnet och springer hem sedan. Det har med dagsformen att göra. Jag har det oförskämt bra eftersom jag kan sova och amma samtidigt. Men man är inte alltid på topp.

Det som tär mest på mitt samvete nu är att jag inte längre är någon rolig mamma för min stora flicka. Vi var så tajta förut och jag lade ner massor med tid på att umgås med henne. Nu har jag alltid en snorunge på släp så fort hon vill mej något. Hon är inte så glad på mej och jag har ständigt dåligt samvete för henne. Samtidigt tycker min man att flickan kör med mej så han är inte så väldigt benägen att underlätta för oss att göra saker tillsammans genom att ta Mange. Jag hoppas det blir bättre snart för flickan glider ifrån mej. Det har naturligtvis med hennes ålder att göra också men det är svårt att veta hur mycket som beror på att jag alltid är upptagen och hur mycket som beror på att hon är nästan tonåring med eget liv.

Jag hade tänkt avsluta inlägget med att präktiga mammor inte besvärar mej men så kom jag på att de visst gör det. En av mina favoritsidor här besöker jag inte så ofta nu för tiden för det har blivit lite för präktigt för mej. Nu blev jag förvånad för det trodde jag inte. Jag har kanske varit låg ett tag. Smygtittar in ibland och kollar präktighetsfaktorn.

 

Jag är nog en sån där "präktig" mamma

Skrivet av  Emma Med Ronja
för det mesta. Trivs med att vara mamma och har haft turen att få ett barn som äter och sover som hon ska. Men visst tröttnar även jag. I bland vill jag bara spy på att sitta på golvet att leka med en tös som bara gnäller.
Förstår precis hur du känner, har vänner som har det likadant, så visst får du tröttna på oss präktiga!;-) Hoppas det löser sig med sömn och mat för ditt barn. Och du jag tror inte det är nån som orkar vara präktig jämt, det ska nog bara låta bra. Alla har ju sämre dagar vuxen som barn, så är det bara!
Kram från mig!
 

Vart?

Skrivet av  Elin, en opräktig en ;)
Vart stöter du på dem? Är det vänner, grannar eller bara mammor på stan som påstår sig göra allt det du skrev? Är det verkligen så att de "präktiga" ser ner på de som inte har möjlighet/ork att göra allt detta?

Varför jag frågar är för jag aldrig stött på någon sådan mamma. Visst finns det de där som verkligen är "superpedagogiska mammor", men jag har aldrig upplevt någon form av jämförelse eller så för det. Eller så bryr jag mig inte så jag kanske inte märker att de pikar??!!

Man är den föräldern man har kapacitet att vara, ibland är det mer engagemang ibland mindre.

Om du upplever att andra mammor (vänner?) saknar förståelse för din situation så är mitt råd bara - låt det rinna av dig! De sköter sitt och du ditt. Ditt barn älskar dig som du är för det du gör. Ditt barn mår säkert bra trots att h*n inte är ute i ur och skur.

NI ÄR OCKSÅ DUKTIGA ;o)

Kram på dig!
 

I omgivningen...

Skrivet av  Anna
finns dessa präktiga mammor, främst är det en i min föräldragrupp. Hon är verkligen superpräktig! Jag anser att det mesta ordnar sig o att man kanske inte ska stressa barnen i utvecklingen. Men hon säger att det är inte att stressa utan att hjälpa till lite, ifall att de fastnat lite... ?
O sen är hon faktikst allt det andra som jag skrev.

O sen är det väl som så att vissa dagar orkar man inte riktigt låta det rinna av... i dag är en sån dag!

Tawck för svar!!½
 

Så här tänker jag

Skrivet av  Ingela med Tilde 19/1
Jag har 3 barn FULLA av enorm energi. Jag har nog inte haft en lugn stund på 6 år!! När den förste kom sa alla, oj vilken vilding. Den andre ja han är nog den cooolaste av mina tre. Även om det är full rulle där med. Till sist har vi VILDE TILDE. Vårt charmtroll med 3000 armar och 5000 viljor.

Jag kan lova dig, jag har varken tid eller ork att lägga ner en massa energi på olika aktiviteter. Istället har jag satsat på en till varje barn.

Sedan vill jag ge dig ett "råd" som jag fått av en annan (erfaren) mamma. Har du vilda barn när de är små har du lugna barn i tonåren. Har du lugna barn när de är små är de vilda i tonåren. Det är min tröst när jag ser alla dessa "perfekta" barn.

Kram på dig
 

skryt och tips

Skrivet av  P
Jag går ut med barnen 2-3 ggr per dag. Detta gjorde jag inte när vi bodde i Enskede. Nu känns det som att det alltid finns något att hitta på. Om inte annat så går jag bara runt och runt på stan. Flytta! Det hjälpte för mig :-)

Jag sjunger nog aldrig för barnen. Kan inga barnsånger. Jag har sköna cd-skivor som gör jobbet och lär barnen alla gulliga barnvisor. Köp barnvisor på CD!

Min man är väldigt soft. Han brukar gå ut i parken eller bygga koja eller hålla på och busa på ett sätt som jag aldrig orkar eller har lust med. Låt någon annan göra jobbet!

Jag pluggar på distans för att få lite intelektuell stimulans. Funkar faktiskt. Jag känner mig stimulerad i hjärnan och orkar ligga på golvet och "gagga bagga" med barnen. Plugga kanske?!

Och vad vill jag säga med det här nurå?

?

Jo att jag är en såndär skrytig person som har det såååå bra och är såååååååååååååå lycklig.

Hoppas du fick lite tips...
 

bra tips

Skrivet av  Ingela med Tilde 19/1
att gå ut. För ibland drar man sig faktist för att just gå ut. En så enkel sak som att bara GÅ UT. Barnen har jättekul ute och hittar på massor med saker. Själv kan man sitta i solen och bara njuta.

kram
 

Jo

Skrivet av  P
Om det bara var soligt :-)
 

*skrattar*

Skrivet av  Ingela med Tilde 19/1
jaa det var inte så soligt idag, det stämmer. Ja, den var faktiskt framme en halvtimme då vi åt lunch, men sedan har det varit borta (solen alltså)

kram
 

Här har vi sol

Skrivet av  Bea m. Vincent & Herman
+ 50 cm snö och -8 grader men solen ger blötsnö. Hu hu hu längtar tills det blir vår, vill oxå sitta ute.
 

Trött är jag inte

Skrivet av  melina med neo
på dem, för att de ÄR engagerade osv. Alla är olika. Jag blir inte trött på en bra egenskap.

Men jo, jag kan bli trött på att dessa ofta SER NER på de som inte är lika "duktiga". DET är jag trött på.

Jag är inte särskilt präktig. Lagar inte värsta måltider 2 ggr om dagen, är inte ute VARJE dag, leker inte så värst mycket med Neo (han är mer nöjd om jag bara är i rummet).

Men jag har TUR med min unge: Han sover bra, äter allt jag ställer fram, är glad för det mesta.
Och där tar inte jag på mig äran, den får Neo, för att HAN är så duktig och snäll!

Det är väl klart att man inte orkar om man inte har haft den turen att få ett lugnt barn! Självklart handlar det om både bra förälder och "snällt" barn, men en bra förälder kan få ett kolikbarn, ett barn som kinkar mycket osv.

HUR FAN ska man kunna vara en bra och engagerad förälder varje dag då??? Det går ju inte.
Så känn dig inte opräktig! Det är ett samspel mellan barn och mamma (och pappa). Vissa fär större prövningar. Den som klarar de, blir bara starkare.
 

Bra skrivet!

Skrivet av  anna
håller helt med..
 

Tack! :))) imt

Skrivet av  melina med neo
imt
 

Tror inte att de behöver så mycket

Skrivet av  Castaneda
i den här åldern faktiskt. Bara att ha tryggheten att mamma eller pappa finns i närheten. Tillräckligt mycket stimulans så att de inte blir uttråkade måste de ju ha, men den stimulansen kan se ut på många sätt. Det kan väl ofta räcka med att rota i en kökslåda medan mamma lagar mat. Huvudsaken är väl att både förälder och barn mår bra. De där "präktiga" som sjunger och läser ramsor och promenerar, de njuter väl förhoppningsvis av att göra det.
Jag tror du behöver lära dig att inte jämföra, utan skilja på vad i dina känslor som är befogat dåligt samvete, vad som är avundsjuka, dåligt självförtroende mm som kan blanda sig i leken.
 

Så kände jag i många år...

Skrivet av  åj67 m Hanna-93, Malin-94 Ludvig 030203
Jag höll inte måttet jämfört med alla bull-bakande, gardinupphängande mammor på ÖF. Hade ständigt dåligt samvete för att jag inte lekte och spelade spel... Läste för dem gjorde jag gärna för det är ett intresse som jag har själv. Gick i skogen gjorde vi rätt ofta för där tycker jag att jag kan koppla av.

Sen började tjejerna skolan och jag fick så mycket positiva omdömen från lärare och fritidspersonal. Tjejerna var glada, snälla mot kompisarna, kunde dela med sig, kunde vänta på sin tur.... Då insåg jag att en hel del av allt det positiva måste ju jag ha varit delaktig i att de fått. Helt plötsligt kände jag mig inte så värdelös längre. När jag sen kunde hjälpa dem med läxan, rätta glosor, förklara matten så att de förstod så kom jag fram till att jag faktiskt dög som mamma. Resultatet av den insikten heter Ludvig :-)

Kram Åse
 

Varför bryr du dig?

Skrivet av  på besök
Bry dig inte så mycket om vad du hör av andra. Fundera istället på hur du själv ser på saker och ting. Det tar mycket energi att gå och vara irreterad på saker och ting- energi man kan lägga på annar vettigt istället.
 

Bara ett litet svar

Skrivet av  Ankan
Hej! Har själv ett ganska krävande och kinkigt barn (1 år) och vet hur det är. Ibland orkar man bara inte och undrar varför man inte fick ett lugnt, glatt och snällt barn.

Ville också säga att jag själv var ganska vild som liten. Idag är jag hur lugn som helst (för det mesta, klart man blir förbannad ibland). Kram
 

vad jämför ni med?

Skrivet av  anna
Ni har ett "snällt" barn. Hur vet ni det? Vem har ni jämför med?
 

Med

Skrivet av  på besök
många andras barn såklart. Alla vet väl att det finns mer och mindre "krävande" barn?!
Sedan är det såklart upp till hur man själv UPPFATTAR sitt egna och andras barn.
 

Tack för alla svar!

Skrivet av  Anna
Som jag har fått, o jag ska försöka att inte bry mig så mycket. Jag gör egentligen inte det, men ibland blir det bara för mycket!

Det är dock skönt att höra att det finns andra mammor som inte är så präktiga.

tack alla!
 

Artiklar från Familjeliv