Nej, nu behöver jag råd!

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Nej, nu behöver jag råd!
Skrivet av	Gunsan m Astrid+liten bf 29/1
Det handlar om Astrids sömn. Varje gång hon ska sova, oavsett om det är på dagen eller kvällen, blir det bråk. Hon går gärna runt och leker att hon ska gå och lägga sig på dagarna ( ja hover, säger hon och bäddar ner sig) men när hon inser att hon ska sova middag eller nattas, blir hon helt vansinnig. Hon ropar på mamma eller pappa och gråter och är jätteledsen, hon slåss och har sig. Vi har läggningsrutiner som vi följer varje kväll och försöker göra vilan på ungefär samma sätt varje dag. Nu är ju jag höggravid och orkar inte riktigt bråka med Astrid i den utsträckning som kanske skulle behövas för att upprätthålla tydliga rutiner, så hon får faktiskt styra vilan lite om dagarna. Jag väljer mina fajter, kan man säga. Men idag känner jag mig som en riktigt urusel mamma, som inte kan hålla ordning på mitt barn. Jag brukar faktiskt låta Astrid skrota med det mesta om det inte innebär direkta risker för henne eller andra. Hur ska det bli när man får två vildbasar? Kommer jag någonsin komma hemifrån? Kan jag över huvud taget visa mig ute?
Svar på tråden: Nej, nu behöver jag råd!

jag hoppas att det är övergående...
Skrivet av Lena med Louise 030326 + Ytte Bf 8/2
för Louise är likadan med vila och sova nuförtiden. Förut har hon kunnat somna utan knot i sängen både på dagen och på kvällen, men nu är det fight redan när man börjar byta blöja på kvällarna och på dagarna somnar hon bara om jag går promenad. Till saken hör att hon börjat dagis och där har hon samma reaktion. Hon blir skitarg när det är dags att sova och vissa dagar ger personalen upp helt enkelt. Jättejobbigt för alla inblandade, framför allt för mig som måste ta hand om en övertrött supergrinig tjej hela eftermiddagen/kvällen. Jag är också gravid och jag märker stoooor skillnad mot hur det var i början av hösten när jag hade lite mer tålamod och energi. Jag har väldigt kort stubin och skulle helst av allt vilja ha lite samarbete från hennes sida. Istället är hon som mest nej-ig just nu. ALLLLLLTTTT är NEEEEJJJ!!! Urk. När vi är hemma får hon därför göra nästan som hon vill för jag kan inte springa efter henne och härja längre. En annan sak är att jag känner att jag ställer lite för höga krav på Louise. Hon har också kommit igång och prata lite och därför tror man ju automatiskt att de förstår mer än de gör. Fast de är bara småttingar fortfarande och klarar inte mycket alls när inte humöret är på topp. Jag tror stenhårt på att när magen är borta så kommer man iallafall bli lite smidigare fysiskt och då är det alltid lite lättare att vara tydlig. Det tråkiga är ju att man förmodligen kommer att vara tröttare och ännu grinigare emellanåt. Att låta barnen göra lite som de vill (dvs inte ha ngn ordning på dem) är väl ingen fara än så länge, så länge det inte är elaka saker mot andra. Att de hoppar i möbler och klättrar och sånt är bara bra träning, speciellt för tjejer som sedan jämt får höra "akta dig" och "ta det försiktigt" och en massa "nej" hela tiden. Och kladda med maten har jag bestämt att det är ok ännu ett tag. Så det som är jobbigast för oss är blöjor och påklädning, men det tror jag alla har problem med.

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv