Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Överviktiga barn!

Skrivet av ac
Hej!

Jag har inte skrivit här förut men hittade detta forum och tänkte att ni kanske kan råda mig och min sambo när det gäller överviktiga barn.

Jag har två styvbarn, två jättegoa pojkar på 8 och 10 år. Vi har vv boende 50/50, dvs biomamman har barnen lika mycket som vi. När jag kom in i förhållandet och fick möta barnen så reagerade jag på att den store pojken var väldigt "stor" och frågade min sambo om han också såg det så...?! Han hade väl inte tänkt så mycket på det, förän jag sa det men han bestämde sig i alla fall för att ta kontakt med skol-sköterskan för att kolla upp det hela.

Både min sambo och biomamman gick med till sköterskan och det visade sig att skol-sköterskan var orolig över vikten. Hon sa som så att det är viktigt att han absolut stannar i vikten nu, så att längden hinner ikapp. Han ligger precis över gränsen för vad som räknas som "fetma". Skolsköterskan poängterade att det är viktigt att få in en vardag, trots att man bara har barnen varannan vecka. Det är lätt att det skall bli "något extra" bara för att barnen finns med. Det funkar inte med läsk och chips flera gånger i veckan...

Jag och min sambo tog detta på högsta allvar, och började läsa i ämnet - vad kan hända och hur skall man hantera detta när det handlar om barn. Det är följdsjukdomarna som vi är "rädda" för. Vi har nu försökt lägga om kost och sortera bort den onödiga "maten". Och verkligen hantera kosten på ett bra sätt - så att den är bra, allsidig och nyttig (men för den delen inte tråkig...) det är lite pyssel, men jag tycker att det funkar, barnen är mätta och belåtna.
Vi har dessutom bokat tid hos en dietist för att få hjälp och råd.

Så till problemet, biomamman struntar blankt i problemet. "Det är ingen fara med honom!" Det äts hamburgare, pizza varje vecka och godis och chips. Det medger hon, men hon säger att hon inte kan säga "nej" när de frågar. VAD skall man göra åt det? Det är ju pojken jag tänker på... Vi har ingen möjlighet att påverka maten under hennes vecka, hon gör ju som hon vill... Jag tycker bara att det är så tråkigt, att man inte kan se och inse vad detta kommer att göra med pojken.... Tänk om han blir sjuk...

Finns det någon som har råkat ut för något liknande, och hur hanterade ni situationen i så fall.

Tack för att Du orkade läsa ända hit!
Svar på tråden: Överviktiga barn!

Låter ursvårt!

Skrivet av  Birgitta
Hej och stackars Dig!

Vilken sits! Det går ju inte att streta åt olika håll!!!

Men att äta riktig mat varannan vecka är ju i alla fall 50 % av tiden! Och Dina goda matvanor kommer nog inte att gå spårlöst förbi, men vad ska man göra?

Har bio-mamman själv vikt problem? Om hon har det kan jag förstå att hon inte tycker att det är så farligt, men om hon inte har det är det ju riktigt grymt mot barnen.

Håller helt med Dig om att det finns jättegod bra mat, som är bra och nyttig för alla.

Vi har en rundis, som också ligger just på fetma som blivit överviktig trots att jag har järnkoll på maten hemma. Skolsyrran sa samma här, ligg kvar på vikten och vänta in längden. Han har trots skärpt järnkoll gått upp två kilo på fem veckor!!!!!

Men han gillar inte vår mat, äter som en mygga hemma och vräker i sig i skolan jättefet mat, enligt en lärare). Nu har vi fått remiss till barnspecialistmottagningen, dietisten skickade dit oss direkt när hon hörde hur mycket han gått upp i vikt på så kort tid.

Ingen kan vara gladare än jag för sommarlovet, då han ska vara hemma hos mig och då jag kan ha koll på vad som slinker ner.

Lycka till och berätta hur det går. Någon annan kanske har klokare råd än jag.... Men kanske printa ut Aftonbladets artikel ned an och komma överens med mamman om att följa de råden... enkla och handfasta...
 

Väga sig

Skrivet av  ac
Hur funkar det med våg hemma hos dig? Vi har ingen våg, så vi har inte riktigt koll på hur mycket han går upp. Känner mig lite rädd inför det också, eftersom jag inte vill lägga tyngdpunkten på vad han väger utan att det är viktigt att man äter rätt och mår bra.

Jag upplever också att han går upp mycket i vikt fort, och det märker jag på kläderna, det som passar runt magen ena veckan funkar kanske inte en månad senare... Men som sagt jag har inte vägt honom, men det kanske man skall göra... Så att vi kan veta hur det står till innan dietisten som vi skall träffa i Augusti...?

Sedan är det svårt att kontrollera allt. Den lille killen var hemma hos en kompis igår och kom triumferande hem och sa att kompisens mamma hade bjudit på godis, glass, dricka och kakor... Hur skall man göra med det. Vi försöker hålla igen men de är ju inte dummare än att de tackar "ja" hos någon annan.

Aftonbladets sida om 13 tips om hälsa och mat har jag läst och tyckte att den var jättebra. Vi har tom gett den till farmor så att hon är med på noterna. Den utskrivna annonsen skall även med till biomamman nu på söndag - vi får väl se hur hon tar det...

Hur gör ni andra - väger ni era barn ofta och hur pratar ni med dem om det i så fall?
 

Vi väger...

Skrivet av  Birgitta
jätteofta, nästan varje dag när vi kommer ihåg det och det är mest på skoj (INTE alls nödvändigt, jag vet).

Man han tycker att det är jättekul och vi säger alltid BRA om allting (inte minst att han kan läsa 37,6 själv på vågen, bra matteträning med). Och bra att han ville väga sig... Mins lika kul som att mäta längden...

Han har inte fattat kopplingen mellan kaggen och vikten, han gillar alla maskiner och apparater och den här lyser så fint i rött nere vid tårna. Alla barnen vill väga sig och vi säger BRA till dem alla.

Däremot försöker jag se lite för mig själv varåt det barkar. Men det var inte förrän skolsyrran bekräftat att det veklingen var 2 kg upp på fem veckor som jag insåg att jag tyvärr haft rätt...

Det fungerar inte nog inte på skolbarn som fattar lite mer att det är låg vikt man ska vilja ha när man är rund.
 

Artiklar från Familjeliv