Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Är så ledsen idag (varning långt)

Skrivet av ida
vi har (i våras) på eget initiativ tagit dottern till skol-läkaren för att vi misstänkte att hon vägde för mycket. Skolsyster o skolläkaren tyckte dock inte det "hon håller sin kurva"...MEN hon hade ett konstigt ljud på hjärtat som skulle utredas. Och det första nästa barnläkare på VC säger är "men hennes vikt då?".
Ja, skönt att nån tar oss på allvar tänkte vi, fick en remiss till en dietist och allt kändes på rätt väg. Men...få en tid hos dietisten var stört omöjligt under sommaren, i slutet Aug fick vi en tid, dietisten blev sjuk...ny tid har vi fått i nästa vecka. Nu var vi tillbaka hos barnläkare nr 1 häromdan för en återkontroll, och det visar sej att dottern inte gått ner ett gram, utan fortfarande väger 2 kurvor över sin längd. Och då börjar hon värsta predikan, dottern får gå ut ur rummet och hon läxar upp mej ordentligt i hur mycket socker alla olika livsmedel innehåller, och får mej att känna mej som VÄRLDENS sämsta förälder som faktiskt inte haft hjärta att vägra min dotter glass under sommarlovet eftersom hennes bröder kan äta vad som helst. Vi HAR verkligen ändrat på vår kost, men mer ur fett-synpunkt än socker-synpunkt. Nu har jag bara gråtit 2 dagar i rad för att det känns så himla hemskt att en 7-åring inte ska få leva kvar i sin härligt naiva verklighet att det går lika bra att vara tjock. ÅH, det känns som om verkligheten är så GRYM, hon kan inte äta nåt socker i veckorna, inte ens fruktyoghurt. Vi måste prata med fritids osv osv...
Usch, nu har jag beklagat mej lite...hoppas man hittar lit styrka nånstans snart. Är livrädd att få en 13-åring med ätstörningar...

PS. Dottern var 125 cm, men vägde 34 kilo.
Svar på tråden: Är så ledsen idag (varning långt)

Styrke kram till dig!

Skrivet av  waWa
Har tyvärr inte dina erfarenheter så jag kan inte hjälpa dig med goda råd. Kanske försöka prata så lite som möjligt med dottern om mat och helt enkelt hitta god mat och godis som passa alla barnen i den mån det går för att göra så lite skillnad som möjligt.
Min dotter har motsatta problem, men trots det så blir ju problematiken runt mat snarlika varandra. Min tjej har vattkoppor just nu och har inte fått i sig nån mat för hon har koppor även i mun och hals. Hon var mager innan 123 cm/ 20.5 kg nu väger hon ca 18 kg. Jag får hålla tillbaka gråten när jag ser henne.
Jag önska er lycka till med allt och hoppas allt ska gå bra. KRAM
 

det får du om du inte stoppar nu

Skrivet av  ullas dotter
en tonåring med över vikt, Låter jag hård inte meningen men du har redan fått en visseligen oproffsig men en väckar klocka av en arg skolläkare, Jag tor att hennes hjätfel oroade läkaren mest,
Vad du kan göra nu jo lägg om vad ni äter inte hur mycket l om du förstår ,,köp inte hem ens till bröderna eller tlll er kakor o godis mm läsk o dyligt Även de kan ha häsloprorblem som inte syns utåt,
Så se det som en omrusking och byt ut er mat totalt Hitta en aktivitet till dig o dottern simma skogen ja varför inte en hund,,,få henne att röra på sig dansa vad som helst ,,men hon är i rikzonen för hälsoproblem Att leva hälsosamt är inte tråkigt stoppa det nu innan tonåren så du sänder in en idrotttjej med muskler i tonåen kostmedveten utan pekpinnar ,, Låna böcker köp en måbra tidning och låt dig inspireras
det är mitt råd till dig ,
 

Håller med dig.

Skrivet av  Marina
Man är inte grym om man låter bli att köpa hem "skit" som sockrade flingor, oboy, godis, läsk..
Man ÄR grym om man GÖR det...

Läsk, 1 glas bara på lördag eller söndag.
Godis(viss mängd) varje lördag.
Fika, bara vid kalas, eller besök.
Mellanmjölk, grovt bröd till maten osv...
Då kan man omöjligt bli tjock.
 

Känner så väl igen det

Skrivet av  Annika
Min dotter har ungefär samma viktutveckling, fast hon är numera två år äldre. Vi har tagit upp det både på BVC och hos skolläkaren och alltid fått svaret att hon följer sina kurvor. Men vaddå följer sina kurvor - jag SER ju att hon är tjock jämfört med alla andra barn runtomkring henne. Barnen i hennes klass har retat henne, numera är det mer barn i andra klasser som ger henne gliringar och kallar henne "fetto" och sånt. Dessutom var hon så himla smal och nätt när hon var liten och ända fram till fyraårsåldern då det plötsligt bara vände. Och vi har inte ändrat våra matvanor, så vi fattade inte alls.
Inte förrän i våras fick vi en "diet" som dottern skulle hålla och då handlade det helt om att hitta nyckelhålsmärkt mat. Vilket ju innebär att man får i sig en hel del socker. Jag försöker själv äta sockerfritt sen i början av sommaren, så all mat jag själv har lagat är "rätt" ur den aspekten. Men det går sakta, så klart. Hon är verkligen duktig på att tacka nej till en andra portion och att välja lättprodukter - vi går på jakt i affären efter nyckelhål. Hon dricker vatten eller lättmjölk till maten, äter frukt och grönsaker... ja, sköter sig.
Men det skär i mitt hjärta också när hon alltid får avstå en massa som alla andra får. När bonussyrran, smal som en sticka, vill ha glass två gånger om dan på semestern - och får det av sin pappa - då är det svårt att alltid säga nej till sin egen dotter. Hon vill ju också! (Jo, jag pratade med min sambo om att hans dotter kanske inte borde äta glass så ofta eftersom min dotter inte får, så det löste sig det med, men då var det plötsligt hon som kände sig snuvad... fast det är ju ett annat problem)
Och på fritids äter de krämer och kakor och annat som min dotter inte får. Ett tag sa de till och med till henne att hon inte fick äta sin macka utan mjukost - att det var trams att inte vilja ha mjukost på. Men hon gillar ju inte det, och det är väl knappast någon vits med att tvinga i henne mat när hon så uppenbart har viktproblem?! Nu har vi pratat allvar med personalen där också, men hur man än vänder på det så får alla andra barn det söta goda medan vår dotter på nåt sätt "straffas" både genom att hon måste avstå det goda och genom att hon blir retad för sin vikt. Nu hoppas vi, jag och hennes pappa, att fritids snart tillhör de som bannlyser sockrade mellis (som det blivit så mycket protester kring) för då får alla barn äta likadant.
Visst, så småningom kommer hon att uppskatta att hon fått lära sig äta rätt, men just nu är hon nio år och tycker fortfarande att kanelbullar är godare än knäckebröd.
 

Åh. Tack.

Skrivet av  ida
Skönt att det finns en till med hjärtesorg över detta. Kram på dej, i morrn ska vi till dietisten, får se sen vad för "diet" vi blir satta på. Måste oxå ta en diskussion med fritids...i fredags fick de glass i klassrummet och sen nån slags gräddpudding (!!!??) med chokladbitar i till mellis.
Började fotbollsträning idag oxå, så nu blir det ordentlig motion 1 gg i veckan i alla fall...
 

Hur gick det?

Skrivet av  Annika
Nyfiken på vad ni fick veta hos dietisten. Och nyfiken på hur ni löser mellisproblemen på fritids.
*kram*
 

Dietisten sa

Skrivet av  ida
att vi verkade ju ha total-koll på vad vi får äta och inte, behövde inte ens boka in ett återbesök, hon hade tydligen inget mer att lära oss. Så det kändes ju bra, men även om vi vet att kanelbullar är farligt hade jag inte fattat att det är farligt att äta typ 1 kanelbulle i veckan för henne...men man lär så länge man lever. Så nu fikar jag på jobbet i smyg...och äter nyttigt hemma ;-)

Ska erkänna att jag inte tagit mellis-diskussionen vidare mer än att jag diskuterat med en annan klass-mamma som är med i föräldraföreningen i skolan, så hon skulle ta upp det på nästa möte, då hon själv hade konstaterat samma sak, att melliset inte verkar så genomtänkt, mycket saftsoppa o risifrutti.
Jag skriver väl snart igen. Hoppas bara att allt detta ger nån effekt...vi som hade laddat order "thock" till nåt positivt sen hon var liten, för att hon aldrig skulle ta illa vid sej om nån sa att hon var tjock. Så till henne pratar vi bara om att hon väger för mycket, inte att hon är tjock. Men storebror är inte lika fin-känslig, han är verkligen hur taskig som helst...suck.
 

Mitt tips är att ändra kosten för alla

Skrivet av  Anna Maria med Li
i familjen. Även om de andra inte har problem med kosten så är socker inget som är nyttigt för någon att äta. Varför inte ha bestämda dagar ( typ lördagar ) då man får äta lite godis/lite popcorn och att de då gäller för alla.

Byta ut allt vitt bröd/pasta mot fullkorn, ost mot skinka osv. Alla i familjen kommer må bra av det!

Tallriksmodellen vid alla mål så lär hon sig att göra så i skolan med. Gör goda sallader som är saftiga och se till att alla äter. Om man gör det till en gemensam sak och gör roliga rörliga saker tillsammans så kommer hon inte känna sig utpekad och hela familjen kommer må bättre.
 

Precis som du

Skrivet av  Anette
Har en son på 7 år som är både lång och rund. 136 cm och 40 kg. Vi har försökt hålla koll sedan han var 5. Ingen har väl heller direkt tagit oss på allvar utan vi har fått tjata oss till remiss till barndietist osv. Godis förekommer på lördagen och läsk och saft på kalas. Sen är det ju mellis på fritids som sagt. Där har vi inte bett om nån speciell mat utan bara begränsat så att han bara får en portion. Likadant med lunchmaten. Sen är han än så länge väldigt förtjust i all "organiserad" motion. Han är alltså lite svårflörtad när det gäller att röra sig det här lilla extra. Som promenera till skolan, ut och cykla bara för att cykla osv. Men när det gäller simning, brottning. hockey mm så är han mer än gärna med. Än så länge är han med på dessa tre aktiviteter.
Precis som du så jobbar jag med mig själv för att inte tycka synd om honom för att man begransar matintaget. Det är väl nåt man själv har med sig hemifrån kanske. Min mamma vill fortfarande gärna stoppa i mig mat i ett kör så fort jag kommer hem till henne *s*.
Liksom du så känner jag mig också ofta som världen sämsta förälder som låtit det gå såhär långt. Men jag är även tacksam för min härliga, goa unge och att han trots allt inte har nån "värre" åkomma.

Kram till dig och din lilla tös!
 

Artiklar från Familjeliv