Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

F.d. matglad son 2,5 år...

Skrivet av Nenne
Hej på er!

Känner mig minst sagt deppig. Vad har hänt med vår matglada son? Han åt alltid det mesta och var väldigt glad i maten.

Hela hösten har han varit ofta sjuk till och från. Går på dagis. Feber, förkylning, en magsjukesväng, feber mm. Nu senast så hade han feber ganska länge och över 40 grader i tre dagar. Så visst kanske det kan bero på det. Men hur länge skulle sådant kunna hålla i sig. Nu har det ju ändå gått flera veckor sedan senast och han är sig inte själv vad gäller maten fortfarande. Lite gnälligare också.

Blir så orolig att det är något allvarligt. Förut åt han stora portioner frukost, lunch och middag (nästan som oss ibland) och mellis på förmiddagen och eftermiddagen med frukt eller kanske en smörgås och mjölk. Vi försöker hålla honom från sötsaker så mycket som det går. Äter inte godis eller dricka ännu. Saft och fikabröd vid festligare tillfällen.

Han petar bara i maten numera eller leker med den och äter en ärta eller två och vill ha juice, mjölk och smörgås bara. Fast han äter inte så mycket av det heller. En halv till en smörgås kanske. Han är dessutom väääldigt trotsig och testar oss hela tiden, vilket leder till gnäll och mycket konflikter nu.

Idag blödde han näsblod också. Jag blir så orolig!! Saken är den att han ska alldeles snart få ett litet syskon. Kan det vara därför han bara larvar sig med maten och går därifrån...? Fast han borde ju bli rejält hungrig någon gång per dag iallafall. Speciellt om man jämför mängden han åt förut och nu.

Känner någon igen sig? Ska jag bli rejält orolig och kontakta vårdcentralen? Jag fokuserar ju mera på det här nu än att jag ska föda barn strax. Önskar bara att han vill äta igen och att allt blir bra.

Vad ska man göra?
Svar på tråden: F.d. matglad son 2,5 år...

Svaret på näst sista frågan

Skrivet av  Jenny
alltså på "Känner nån igen sig?" är: Ja, jag känner igen mig!

Vår dotter fyllde 2 år i november och jag vet inte när det hände, men från att ha varit ett riktigt litet matvrak som åt _allt_, så har hon blivit en liten pillermaja som äter som en sparv, leker mest med maten och _vägrar_ äta det mesta som serveras. Hon vägrar äta allt som är grönt t.ex. I går åt vi en pastarätt med timjan i och hon satt och petade bort alla små timjanpluttar innan hon åt upp sina pastaskruvar. På alla sex som hon åt. ;o)

Så vitt jag förstår är det helt normalt beteende detta. Barnen vet själva hur mycket mat de behöver. Jag vägrar truga och serverar helt enkelt maten som vanligt.
 

Låter helt normatlt för åldern!

Skrivet av  Ida med Vincent & Amanda
Min son är precis likadan. För några månader sedan åt han nästan lika stora portioner som jag, men nu äter han som en liten mus.

Myror i brallan, mycket som snurrar i huvudet, otålighet, dålig aptit, inget kul att äta - roligare att leka, inget är gott längre...

Bästa tipset är att fortsätta servera bra mat på bra tider och låta barnet själv bestämma hur mycket och vad det vill äta. Enda kravet jag har är att man smalar åtminstone lite av allt som finns på border innan man kan säga att man inte tycker om.

Tillslut så ger det sig självt. Men om man börjar truga och pressa barnet så är risken stor attman bäddar för framtida problem.

Men känner du dig väldigt orolig tycker jag du ska tala med BVC och kanske även en dietist.

Annars kan jag tipsa om en superbok av en superförfattare: "Nu ska vi äta" av Jesper Juul. KÖP!

Kram,
Ida
 

Artiklar från Familjeliv