Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Matvägrare och trots

Skrivet av Mamma 76:a
Ohhh, vilken lättnad att läsa att jag inte är ensam!
Har en son som är 2,5 år. Han matvägrar mer eller mindre, har gjort det i ca 1/2 år. Pannkakor går alltid ner och potatismos oftast ner. Korv har han slutat äta, köttbullar har han aldrig ätit. Fick faktiskt i honom 3 fiskpinnar häromdagen med en jäkla massa tur tror jag.

Han har ett humör utan dess like, blir vansinnig så han skakar. Han skall bara äta det han vill. Dricker endast oboy till frukost ca 2 dl och äter inget till.

Nu till min fråga.
Skall man servera det som man lagat (även fast man vet att han inte äter det?)?
Skall man bara laga sådan mat som han tycker om?
Hur länge håller det här på? Jag vet snart inte vad jag ska ta mig till?!
Svar på tråden: Matvägrare och trots

Fortsätt servera

Skrivet av  Lena_O <3 <3 <3
Vi har alltid haft en regel att inte gnälla över maten, och inte peta bort från tallriken. Däremot behöver man inte äta upp, bara låta det vara.

Så äckliga champinjoner har fått ligga långt ut på tallriken t ex.

Till slut så vänjer dom sig vid att maten ser ut som den gör, och sedan så slinker den ner. Man orkar inte alltid peta bort alla champinjoner och så upptäcker man att dom inte var så äckliga...

Men låt honom äta det han vill, men fortsätt att servera. Annars blir det ett krig som fortsätter lång tid framåt. Har sett det hos vänner, där mamman måste köra köttfärssåsen i matberedaren åt sin 12-årige son, för att inte den ska ha "klumpar"... (Kan tillägga att grabben äter allt jag ställer fram och jag har känt honom sedan han var nyfödd.)

Se bara till att du själv äter exakt samma sak som han själv ratar, då ser han också att det är ok att äta det. Barn lär sig av vad vi gör, det är ju naturens lag.
 

Men efter måltiden då?

Skrivet av  Ronja
Det är ju gott och väl att man inte skall tvinga dem att äta och inte heller ge dem annan mat än den vi äter. Men sen då, när det har gått en halvtimme-timme efter maten och de börjar gnälla efter frukt/macka/gröt m.m., vad gör man då? Står ut med gnället och säger ståndaktigt att de får vänta till nästa måltid, eller vad annars? Det blir ju väldigt mycket tjat man måste stå ut med då. Eller har ni något bättre tips?
 

Jag skulle...

Skrivet av  Lena L
Jag skulle fortsätta laga "vanlig" mat och inte kommentera vad han äter och inte äter. Om du bara lagar det han tycker om blir det antagligen mindre och mindre saker som är OK, och det kommer ju ingen trivas med. Får jag rekommendera Jesper Juuls bok Nu ska vi äta? Den är toppenbra och handlar just om små barn som inte vill äta, jag har fått hjälp av den och en vän som haft en riktig liten matvägrare sade att den hjälpt dem jättemycket; inte för att hennes barn börjat äta jättemycket men han ÄTER och de har trevligt runt bordet istället för spänt och jobbigt!
 

Makt?

Skrivet av  Emil
Handlar inte det här om mat oftast om makt? Barn märker att föräldrarna blir oroliga. Sen testar de väl. Min dotter är inte så stor än, så det är ju lätt att säga att man kommer att ta det lugnt när hon sitter där och inte äter.

Jag tror det enda som gäller är att servera den mat man vill. Vill barnet inte äta ställer man undan i kylen tills barnet säger att det är hungrigt. Då serverar man samma mat igen. Hungern är bästa kryddan. Ingen människa svälter frivilligt ihjäl. Är man hungrig äter man...Å andra sidan vet jag inte hur gamla barn är när de fattar det där med hungerkänslor och att de går över när man äter. Tror inte min dotter som är 16 månader drar den parallellen. Fast hon äter oftast som en häst...:=)

Lycka till!
 

Jo, man kan vara lugn

Skrivet av  Lena_O
Jag har alltid varit lugn när det gäller mina döttrars måltider och hur dom äter. Dom har fått välja själva hur dom vill äta, men jag har alltid serverat en rätt.

Den ena dottern har ibland inte ätit så mycket ena dagen eller dagar, för att sedan äta många portioner så man tror att hon skulle spricka.

Båda mina tjejer har också vuxit i skov, alltså har mängden behov av mat varierat. Ofta har dom ätit när dom inte växer för att samla kraft på något sätt.

Så om du känner dig trygg själv med mat och måltider, så kommer det att gå bra. Det stämmer också som du säger, att barn äter när dom är hungriga.
 

Artiklar från Familjeliv