Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Länge sedan... Litet hej från oss *långt*...

Skrivet av Nia med F
Hej på er!

Det har varit en jul och nyårshelg att minnas för oss alla. Första julen med Filip för oss! En underbar känsla och massa, massa glädje!! Hur söta är de inte våra små!? Filip har blivit så stor (till sättet!) kryper blixtsnabbt, reser sig upp mot allt, babblar hela tiden - säger tydligt MAMMA vilket börjar göra pappa frustrerad (efter lång julledighet med ihärdigt tränande... PPPPPAAAAPPPPPPPPPAAAA... Filip fnissar och säger - MAMMA blixtsnabbt! ;o), pussas och gosar och har äääälskat alla paketsnören och prasselpapper... Några julklappar verkar även ok. :O)

Och så raka motsatsen till detta den hemska, hemska katastrofen i Asien. Så många människor, så många mammor och pappor... och så många små barn. Det skär så i en... och det går ju inte bort... Det är som det är och det går inte att förändra... Vet inte vad jag vill säga alls med dessa rader men kände för att få lufta tankarna lite. Om man bara kunde göra något meningsfullt förutom att skänka pengar och saker. Om man bara kunde vrida tiden tillbaka...
Jag tänkte på dig Myra (om du läser detta).. Hur gör ni med er resa? Hur har det gått med din väninna??? Är hon och bebisen återfunna?
Skönt att du Mango (om Du läser detta) inte hunnit iväg!

När man läser och ser allt som visas på tv förstår man verkligen vad som är viktigt här i livet. Jag skäms över att jag innan jul tyckte att jag gick igenom något jättetungt...

Min chef gav mig nämligen en förtidig julklapp - han sa upp mig, pga det "ekonomiska läget"... eller pga att jag blev gravid!? Osäker på den verkliga anledningen men det var givetvis det förstnämnda som var den oficiella förklaringen. Jag är enda anställd. Jag är så besviken och lite orolig. Vad händer nu? Vem vill anställa mig nu? Mammaledig och ung (och som min chef uttryckt det "en riskanställd eftersom jag kanske vill ha fler barn i framtiden")... Jag har aldrig varit i denna situation tidigare.. Tvärtom har jag ofta fått förfrågningar om nya jobb medan jag varit på ett... Känns inge bra men återigen... Vilket skitproblem egentligen... Det försvårar och fördröjer bara för vårt husletande (svårare att få lån utan fast anställning) plus att min sambo kanske inte kan vara pappaledig när och så länge vi hade tänkt men vi har ju varandra!!!!!!!

Nåja, ursäkta att det blev så långt. Jag behövde som sagt bara skriva av mig lite och hoppas ni alla mår bra, har haft en skön julhelg och att ni tar hand om varandra!!!

Kram!
Svar på tråden: Länge sedan... Litet hej från oss *långt*...

Hej Nia...

Skrivet av  Anja m Emil-00, Alice 29/5-04 & bf 13/6-05
Ja du har såååå rätt. De är underbara våra små :o) och man är verkligen ödmjuk av tacksamhet nu efter den fruktansvärda katastrofen, vars storlek man inte ens kan få in i huvudet, eller förstå. Det är helt enkelt en enorm tragedi och det är oförklarligt hur något så hemskt kan få hända. På något vis kan man smälta när det är äldre människor, men just unga människor, barn, mammor och pappor till yngre, små barn. Det är liksom så vansinnigt vidrigt och orättvist att man inte kan greppa det.

Får en verkligen att uppskatta det man har och se saker m nya ögon. Ibland undrar jag om det är därför sånt här händer, för att vi tar saker för givet och straffas på nåt vis??? Nej usch, så ska man väl inte tänka, men det är bara en tanke...

Vilken jättetaskig och tråkig julklapp du fick! Så lågt det känns... Sa han verkligen att du var en riskanställd??? Jag studsade när jag läste det!!! Ärligt talat, att bara få för sig att säga så... Det är ju som att erkänna öppet att du får sparken för att du är ung mamma och mkt väl skulle kunna skaffa fler barn, vilket vi ju alla vet, att man ej får ge som anledning till att sparka någon... Men såklart, just det, ekonomiska situationen var ju inte heller bra, öh...

Förstår att det främst är irriterande pga att ni vill köpa hus och har svårare att få lån och för att ni nu kanske ej kan göra som ni planerat m föräldraledigheten... Så taskigt att göra det lagom till jul... Kunde han inte åtminstone haft anständigheten att vänta t efter helgerna???

Du har rätt i att man knappt känner att man har rätt att må dåligt över vanliga problem när man tänker på vad som hänt i Asien. Men det har man ju! En sån sak som att förlora sitt jobb gör ju att man mår dåligt, känner sig osäker på framtiden osv. Visst är det inte en KATASTROF men det är självklart jobbigt och man måste ju få må dåligt när man mår dåligt och det är klart det är jobbigt för dig...

Hoppas att det löser sig på bästa sätt... Se det så här... Du kommer kanske få värsta drömjobbet efter detta och tacka din lyckliga stjärna att gamle chefen sparkade dig :o) det finns någon mening m det tror jag!

Jättekram från mig

Anja
 

Oj, vad många kloka och...

Skrivet av  Nia med F
välformulerade ord. Känns som om du satte orden på många av mina tankar. Tack för ditt engagemang!

Dessvärre så sa han just så. Jättetrist. Men än en gång, det är bara ett jobb.

Nåja, livet går vidare... Här närmast med att vika in en gigantisk tvätthög :o).
Tack goa du och kram på dig!!!

Ps. Hoppas allt är bra med lilla magen... Vilken vecka är du i nu??*myyyyyyys*
 

Är i v.18...

Skrivet av  Anja m Emil-00, Alice 29/5-04 & bf 13/6-05
nu och bara vääääääääääntar på att börja känna rörelser... Kände nog ungefär vid den här tiden m Alice tror jag och lite senare m Emil.

Ska på UL den 13 januari och är såååååå nervös så måtte jag ha börjat känna små buffar tills dess, hoppas!!

Tvätthögar, usch ja... idag har jag tvingat ut man o barn och haft riktig storstädning, typ skrubbat badrummet och tvättat, tvättat och vikt och hängt in i massor... Usch vad jobbigt det är men ack såååå skönt när man äntligen är klar, hemmet känns rent o fräscht o man kan dunsa ner i soffan och känna sig nöjd m sig själv... Tillfredsställande, haha...

Stor kram tillbaks

Anja :o)
 

Va!? Snart halvvägs juuu!!!

Skrivet av  Nia med F
Lycka till på UL!! Jag håller tummen!! Berätta gärna efteråt hur det gick!

Japp, nu vilar vi på soffan med godsaker och bra film! :o)
 

Hej gumman! *lååångt*

Skrivet av  Myra med Oliver
Måste börja med några roliga saker... Visst är de underbara de som liven!
Hehe, Oliver säger "pappa" *skryter om min son*. Han har sagt "mamma" några veckor och för bara några dagar sen kom det första "pappa" :-)! Så på mornarna numera ålar han runt i sängen där pappa brukar ligga och säger PAPAPAPA... Typ "var är han den där roliga föräldern som inte är dödsmorgontrött och inte vill leka" ;) Men krypa... det vill han inte. Fast försvaret hade blivit avundsjuka på hans ålningsteknik!

Från roliga saker över till annat... Nej, de har inte hittat min väninna och hennes dotter. De var i Khao Lak, på stranden när vågen kom. Hennes man var uppe på hotellet och klarade sig. Usch, det är så hemskt att jag knappt kan skriva det. Sannolikheten för att de lever är väl typ lika med noll. Men jag läser ändå om mirakelbebisar och mirakelräddningar i tidingarna och vill inte sluta hoppas...

En lycka i all olycka är att jag imorgon ska hämta en annan väninna, hennes man och deras bebis på Arlanda. De var i Phuket när det hände, bodde långt ifrån stranden och sov igenom hela katastrofen!!! Hon ringde häromkvällen från Bangkok. Gissa om jag var lycklig över det telefonsamtalet!!!! Deras onlinebokning till hotell på Koh PhiPhi hade inte gått igenom så de hade stannat på Phuket. Det blev troligen deras räddning...

Vår resa då... Vet inte. Har faktiskt ingen aning vad vi ska göra. Ställa in, byta resmål eller åka ändå.

Långt och ledsamt blev det... Usch, det är ett brutalt sätt att inse vad som är viktigt i livet.

Bamsekram till dig och Filip!!
 

Duktigt kille! ;o)

Skrivet av  Nia med F
Nu vet jag en pappa som blir avis här. Filip har i för sig sagt pappa två gånger i julas... BBBAPPPPPPA men sedan dess har det varit väldigt mycket Mmmmmmmmmmmmm-ljud... Hihihi...

Men usch, vad hemskt med din väninna och hennes barn. Är mannen kvar och söker eller? Det är så hemskt att man mår illa. Så orättvist och svårt att förstå. Jag hoppas verkligen att hon är mirakulöst räddad och ligger någonstans på en sjukhus tillsammans med lillskrutten. Som jag sa förut, om man bara kunde göra något...
Mina föräldrar, bror med sambo hade sökt jättelänge efter restresor till Phuket under julhelgen... Jag tackar alla högre makter för att de aldrig kom iväg, de hade definitivt befunnit sig på stranden den där morgonen, morgonpigga som de är! Brrr...

Glad över att dina andra bekanta är välbehållna. De är nog rätt chockade ändå dock och behöver ert stöd och hjälp. Tur att de har dig!!

Ja, svårt att veta hur man ska göra... Kan ni inte åka till någon annan del av Thailand????

Hoppas du får glada besked inom kort om din väninna! Jag håller tummarna för er alla och hoppas så innerligt, liksom för alla andra saknade barn och föräldrar...

Stor kram!
 

Nämen skit

Skrivet av  Ylva med Tyra
usch va pissigt det där med ditt jobb! Känner precis igen känslan, jag fick ju inte fortsatt anställning efter min projektanställning som slutade i augusti. Säkert inte alls p.g.a. Tyra men det kändes ju ändå. Vi hade ju tänkt att dela på föräldraledigheten fr.o.m. augusti men nu blev det ju inget. Känns som att man kommer med samma kassa ursäkter som alla andra när det gäller att dela på tiden, men det går ju inte att jag ska vara arbetslös och Thomas föräldraledig!
Jag är verkligen jättebesviken över att det inte blev som vi hade tänkt.

Kram vännen! Som du säjer så är det ju skitproblem men det känns ju ändå trist.

 

Tack vännen!

Skrivet av  Nia med F
Hmm, ja vi sitter väl lite i samma båt nu då. Jag var på kontoret idag och avslutade endel saker och packade ihop mina grejer... Skönt att ha det avklarat men det känns jättemysko och tomt. Känns dock bra att jag hade mkt innestående semester så nu stoppar jag fp för nästan två månader... Vilket får dagarna att räcka lite längre i sommar istället.

Synd bara för A och Filip... Nu får de betydligt mindre tid på tu man hand... OM jag nu inte får ett jobb i vår.... Hoppas, hoppas!

Vi kan väl höras på mailen efter helgerna!?

Kram!
 

Ja

Skrivet av  Ylva med Tyra
absolut ska vi höras! Vi är fortfarande uppe i norr men åker ner i slutet av veckan.

Tur ändå att du hade så mkt semester kvar, dagarna räcker ju lite längre då!

Kram till er!
 

Anmäla?

Skrivet av  Fumlan
Jag vet inte riktigt vem man vänder sig till, är det Jämo?
 

Vet inte... *imt*

Skrivet av  Nia med F
¨\'
 

J*a skitchef! (ursäkta...)

Skrivet av  Karin med Dante
Hej Nia,

vad härligt att läsa om er första jul med Filip. Vad stor han låter! Pratar och kryper och reser sig upp… Dante tar det ganska lugnt med pratandet och ståendet, och jobbar mest på krypandet. Ålar framåt gör han, och tränar på krypandet som inte riktigt vill komma igång. Vilket gör honom otroligt frustrerad! Vi hade också en fin jul, men precis som du skriver så grumlades julglädjen av det ofattbart hemska som skett i Asien. Jag tror fortfarande inte jag förstått vidden av det hela, och är så oerhört glad att ingen av mina nära och kära drabbats. Och jag lider så med alla dem som drabbas, fast jag inte tillnärmelsevis kan förstå vad de går igenom. All denna död – så meningslös. Och man känner sig så maktlös när allt man kan göra är att skänka pengar.

Och visst känns ens egna problem futtiga i jämförelse. Men våra liv går ju ändå vidare, och det är klart att du blir ledsen och orolig över att bli uppsagd. Att det dessutom är för att du är kvinna som kanske vill ha fler barn – det är helt fruktansvärt. Jag blir sååååå arg! Har din chef saklig grund för att säga upp dig? Att du är ”riskanställd” (otroligt att han sade så!) är ju inte skäl nog. Du tror inte att du kan driva frågan mot honom? Det kan ju vara värt att kolla upp, om du orkar. Nu ska vi inte starta någon debatt om delad föräldraledighet ;-), men händelser som denna är ett av skälen till att jag är för delad föräldraledighet. Då kan man inte längre se oss kvinnor som ”riskanställda” på samma sätt.

Precis när jag blivit gravid läste jag en artikel i någon tidning med råd om hur man klarar att hålla liv i sitt yrkesliv när man skaffar barn. Punkt ett var ”skaffa rätt arbetsgivare”. Lättare sagt än gjort, och det är helt sjukt att man ska behöva tänka så. Det gör mig sååå arg!

Inom vilket område kommer du att leta jobb? Vem vet – jag kanske dyker på någon som behöver anställa, och kan tipsa dig. Och du – det finns vettiga arbetsplatser, som inte ser det som en nackdel att man är ung och har små barn. Det kommer du att märka – jag lovar!!! Och din chef – han kommer kommer att ångra sig!

Stor kram från mig och Dante!
 

Va gullig du är Karin!

Skrivet av  Nia med F
Tack för din omtanke och erbjudande om hjälp att hålla utkik efter jobb! Det uppskattar jag mycket! :o)

Ska jag vara helt ärlig så har det varit väldigt tungt de senaste två veckorna (pga jobbet). Det känns hemskt att vara arbetslös. Trodde aldrig att det skulle hända mig - naivt va!? Å andra sidan tyckte jag inte det lät så farligt när vänner blev det... Lite ledig tid i väntan på nytt bara... Men usch och fy säger jag bara. Säger mig helkass på allt, läser diverse annonser och blundar... My Good, finns det människor som kan allt de specificerar i annonserna?? Jag brukade anse att jag hade bra/tillräcklig utbildning men nu känns det som om den är vatten värd. Det blir svårt också att veta när man ska börja söka... Nu blir ju nästan för tidigt... Samtidigt vill jag veta så snart som möjligt... Vill inte gå hela våren i ovisshet. Ska börja med några spontanansökningar nu i januari till några kontakter i branschen tänkte jag. Håll gärna en liten tumme! Hade en tanke och önskan om att byta bransch helt iom detta men det får nog vänta. Det viktigaste i det här skedet i livet är nog trots allt att ha ett jobb, känna mig trygg i det jag kan och ha just en "bra arbetsgivare". Därav kommer jag i första hand söka mig vidare inom (liv)försäkringsbranschen.

Jag har funderat endel på hur jag ska gå vidare med det som skett men väljer att inte skriva mer om det här. Vi kanske ses på nästa fika? Är det någon redan på måndag eller? Eller vad sa vi..? Var det andra måndagen i månaden... utöver sista torsdagen? *osäker*

Tack goa du och godnatt!
 

Hej igen!

Skrivet av  Karin med Dante
Ja! Det är ju majfika på måndag! Jag kollade just kalendern och det är ju andra måndagen i månaden, så det borde vara dags nu på måndag... Jag är i alla fall jättesugen på att ta en fika, så jag och Dante kommer gärna på måndag! Hoppas ni kommer, så kan vi prata mer om jobbeländet. (Och om roligare saker förstås, ibland är det distraktion som behövs... :-)

Några andra majmammor som vill fika på måndag?

Kram
/Karin
 

Jag försöker!

Skrivet av  specialk m Tyra
Hej hej!
Det var länge sen vi var på fikat... Utlandssemester, förkylningar och annat som vart i vägen. Men det är på samma ställe va? Klockan 11?
 

Håller med Fumlan

Skrivet av  specialk m Tyra
Det låter helt klart som ett diskrimineringsfall - Riskanställd?! - och om du orkar så borde du kolla upp om det går att anmäla detta. Kanske inte så roligt, men va f*n? (ursäkta...) Hur länge ska vi kvinnor/mammor behöva stå ut med denna särbehandling? Sen kanske det inte skulle vara så kul att komma tillbaka till det jobbet, om det nu skulle visa sig att du har rätt, men då har du iallefall gett tillbaka med samma mynt. Åh, jag blir så arg!

Hoppas det ordnar sig Nia, vad du än gör!
 

Artiklar från Familjeliv