Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Hjälp mig

Skrivet av Carpe_Diem
Hejsan på er alla.
Hoppas kunna få lite tips och tankar från er.

Jag har ju min son på dagis numera och nu efter inskolning så påvisar han direkt "vetskap" om vad som komma skall när vi sätter fötterna innanför dörrarna. Jag lider med han.
Men jag är ju tvungen att ha han där för att få sjukpenning......men detta är mellan 8:30 till 11. Det är inte lååång tid, MEN:
Jag ammar ju ännu som bekant och jag funderar på om våra band ännu är för starka och att detta skadar han mer än gör oss nytta.....men samtidigt finns en annan tanke: Vad händer om jag "ger med mig" nu och sedan tvingas vi ändå förr eller senare-- vilket är givet-- att inskola en gång till-- vad händer då???
Det är så mycket tankar i mitt huvud och jag lider med han så mycket, mitt hjärta säger mig att jag vill ha han nära mig och samtidigt så hatar jag att erkänna att en daglig paus från varandra --där jag får en chans att vila-- är viktig--men INTE så viktigt att det skulle vara på min sons bekostnad, och på hans känslomässiga välmående.

Jag vacklar så i mina tankar för jag vet inte vad som skulle vara bäst för mig i denna situationen och vad som skulle vara bäst för han som 1a prioritet.
Ibland vill jag bara ringa in till FK och be dem lägga min sjukskrivning åt sidan, acceptera soc-bidraget och ha han hemma-- men jag är samtidigt orolig att det skulle kosta på min hälsa--men det gör det att ha ont i själen med....

Hur skulle ni gjort??
Vad är det bästa för han??

Hoppas på snabba svar.

Kramar en mesig mamma
Thea
Svar på tråden: Hjälp mig

Prata!

Skrivet av  Laila m Cassandra nov03
Prata med personalen på dagiset! Är han ok så fort du har gått eller är han ledsen hela tiden? Hur verkar han när du hämtar honom? Glad att se dej naturligtvis, men får du intryck av att han har haft det bra eller haft det jobbigt? Kan du stanna utanför och "kika in" lite i fönstret för att kolla hur han har det? Vet många som säger att deras barn blir på bra humör så fort de gått därifrån. Hoppas att det löser sej!
 

Se till hela familjen

Skrivet av  Helen m Erik 01 + Ivar 031119
Jag tycker också att du ska ta reda på hur han trivs på dagis. Många barn vill ju ogärna gå dit och skriker när man lämnar men har sedan jättekul. Ibland säger personalen det man vill höra snarare än sanningen så gör klart för dem att du överväger att ha honom hemma om han inte trivs så att de faktiskt törs tala om ifall han är ledsen.

Jag tror även att man måste försöka komma fram till vad som är bäst för hela familjen. Din som mår ju inte heller bra om du är sjuk. Om du behöver ha honom på dagis ett par timmar varje dag för att vila så kanske det även är bäst för honom, trots att han hade trivts bättre hemma med dig.

Kram
 

Det kan göra ännu mer skada

Skrivet av  Illan
om hans mamma brakar samman och inte orkar längre! Alla barn har sina vill-inte-till-dagis stunder :) Prata med dagis, be dem ge honom extra uppmärksamhet, förklara läget för dem - att du behöver vilan. Vi har gått igenom något liknande när jag var trött så jag somnade när jag satt ner på toaletten *ler*. De var väldigt förstående och efter en månad vände det. Nu älskar hon sitt dagis. De MÅSTE ta det där steget någon gång ju! Det gör ont att kapa banden, man måste bara visa att jag finns kvar här fast du är ute på äventyr - det är ok!
Se till dig själv så att du orkar. Ja, det är viktigt att ge barnen en god uppväxt - men det är inte en god uppväxt att inte ha mamma där öht för hon kollapsade :) Tänk på dig själv, tänk långsiktigt. Det gör ont för stunden men gott i längden. Kämpa på!
 

Vet du hur

Skrivet av  Draken
han trivs på dagis? Idas storebror grät vid varje lämning länge men var glad efter 5 minuter och var nästan aldrig "färdiglekt" vid hämtning.Han har numera gjort lite av en grej av att han håller fast vid mig när jag lämnar, fastän han stortrivs och eg vill gå längre tider än nu.
Vet att det nog inte hjälper dig just nu men om han trivs där så kommer det nog att bli bra. Kan du prata med personalen och kolla hur han har det där eg?
/maria
 

Artiklar från Familjeliv