Enkät

Enkät
Skrivet av	TG
som vänder sig till kristna. Vad kännetecknar en farisé för dig, på Jesu tid och idag? Ska Gud döma i framtiden eller ska kristna människor döma redan i nutiden? Ska Gud straffa i framtiden eller ska kristna straffa redan i nutiden? Är det viktigaste att bygga en kristen gemenskap på gemensamma frågor eller på gemensamma svar på dessa frågor? Är det i Guds ögon bättre att vara övertygad än undrande? Är det viktigt att vara rädd för Gud eller är det viktigt att man är orädd?
Svar på tråden: Enkät

Ojojoj...
Skrivet av Siv m. David 03
det här var inte lätt minsann... hoppas det är OK med lite tveksamma o luddiga svar? Vad kännetecknar en farisé för dig, på Jesu tid och idag? --- En farisé var från början inte det "skällsord" som det blivit idag.... men OK då. I negativ betydelse får det mig att tänka på en människa som är mycket noga med sin kristna fasad, dvs visar mycket utåt hur väldigt duktigt kristen hon är, men inuti inte bryr sig särskilt mycket om religion alls. En människa som är kristen för att andra ska tycka att hon är bra. Ska Gud döma i framtiden eller ska kristna människor döma redan i nutiden? --- Det är endast Gud som har rätt att döma, den rätten har ingen människa. Ska Gud straffa i framtiden eller ska kristna straffa redan i nutiden? --- Om någon har rätt att straffa så är det Gud, inte människor. Är det viktigaste att bygga en kristen gemenskap på gemensamma frågor eller på gemensamma svar på dessa frågor? --- Eftersom jag anser att man inte kan vara _bergsäker_ på några svar när det gäller religion, så måste mitt svar bli att det är bättre att ha gemensamma frågor än att ha gemensamma svar... Är det i Guds ögon bättre att vara övertygad än undrande? --- Vad vet jag om vad Gud tycker? Själv gillar jag personligen bättre en som undrar än en som är övertygad, men det kan ju bero på at det oftare blir intressanta diskussioner med en som undrar. Den som är övertygad kan ha en tendens att alltid "veta bäst" - och det kan förstöra många möjligt intressanta diskussioner. Är det viktigt att vara rädd för Gud eller är det viktigt att man är orädd? --- Är det viktigt att vara rädd för sina föräldrar eller är det viktigt att man är orädd? Jag tror att det är nog bra att ha en grundlig respekt för Gud, men det är svårt att få en vettig relation till någon man är _rädd_ för, så då är det viktigare att vara orädd.

Mina svar
Skrivet av EB
Vad kännetecknar en farisé för dig, på Jesu tid och idag? Fariséen i vår tid är identisk med fariséen på Jesu tid. Det var människor som tog det mycket noga med sitt andliga liv och var oerhört seriösa i din gudsdyrkan men de var blinda för djupet i det inneboende fördärvet! De trodde att man genom egna åtgärder kunde förtjäna Guds nåd, och hade därför inget behov av en Frälsare. Ska Gud döma i framtiden eller ska kristna människor döma redan i nutiden? Gud kommer slutligt att döma varje människa, men redan i dag har Gud i Bibeln fällt somliga domar. Enskilda kristna ska inte döma andra människor, men de ska inte heller förvanska de domar Gud redan fällt. Är det viktigaste att bygga en kristen gemenskap på gemensamma frågor eller på gemensamma svar på dessa frågor? Inget av alternativen. Den kristna gemenskapen ska bygga på enhet i tro, lära och bekännelse. Är det i Guds ögon bättre att vara övertygad än undrande? Förstår inte frågan. Det Gud efterfrågar är tron på Jesus. Om man har en övertygad eller undrande tro har inte med saken att göra. Är det viktigt att vara rädd för Gud eller är det viktigt att man är orädd? Har man Jesus som sin frälsare finns ingen som helst anledning att var rädd för Gud då är han vår käre Far. Har man inte Jesus, finns verkligen alla skäl till ängslan och oro, för då är Gud en förtärande eld, som det uttrycks i både GT och NT.


Vad har du råkat ut för!?!
Skrivet av Marie
Ut av dina frågor så läser jag att du måste ha varit eller är med i en mycket osund "kristen" gemenskap och att du förstår att något inte är rätt. Jag hoppas du klarar att riva dig loss och hitta till en sundare gemenskap! Vad kännetecknar en farisé för dig, på Jesu tid och idag? * Svarar samma som EB. Ska Gud döma i framtiden eller ska kristna människor döma redan i nutiden? * Gud. Men vi kristna har som uppgift att visa vart gränser går och vad Guds ord säger i olika sammanhang. Om någon syndar är vi förpliktigad att säga till och varna. Men dömma får vi inte. Fast våra tillrättavisningar kan uppfattas som dom av andra. Ska Gud straffa i framtiden eller ska kristna straffa redan i nutiden? * Straffen tog Jesus på sig på korset. Är det viktigaste att bygga en kristen gemenskap på gemensamma frågor eller på gemensamma svar på dessa frågor? * Svarar som EB. Är det i Guds ögon bättre att vara övertygad än undrande? * Svarar som EB. Är det viktigt att vara rädd för Gud eller är det viktigt att man är orädd? * Rädd? Nej, inte skall man vara rädd för kärleken. Samtidigt skall man ha respekt för Den Högsta. Respekt kan av och till misstolkas som rädsla men är inte samma sak.

Nej min vän
Skrivet av TG
jag är inte med i någon kristen gemenskap och en av anledningarna är att jag skräms bort när jag ser resonemang här på Aff. Men jag har en mycket stor förtröstan på att om det finns en Gud som fungerar kärleksfullt så behöver jag vare sig demonstrera någon tro eller ens tro. Att det räcker med det jag är med alla frågor och tillkortakommanden.

Nej, min vän,
Skrivet av EB
det är inte resonemangen här på Aff som skrämmer bort dej. Orsaken är betydligt djupare än så! Alltsedan syndafallet är människan på flykt bort från Gud. Vi söker oss inte tillbaka till nåden, förlåtelsen och kärleken, utan vi strävar och arbetar åt motsatt håll. Detta är grundorsaken! Du skriver: jag har en mycket stor förtröstan på att om det finns en Gud som fungerar kärleksfullt så behöver jag vare sig demonstrera någon tro eller ens tro Nää, någon trosdemonstration är verkligen inte av nöden, men däremot är en omvändelse, tron på Kristus, absolut nödvändig för att få synderna förlåtna. Bibeln talar om detta på många olika sätt. I Joh 3:16 står: Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. Det handlar alltså om att tro på Jesus: den som tror på honom ska inte gå förlorad utan ha evigt liv, skrev Johannes.


Får väl
Skrivet av TG
Jag får väl erkänna att dina inlägg bidrar till mitt avståndstagande. Men jag skulle aldrig skylla din typ av inlägg på djävulens härjningar och syndafallet som du gör med min inställning. Och så vill jag göra klart att du mycket väl kan vara en hygglig prick men din ideologi är inte precis hygglig. Vi människor brukar ju vara sammansatta.

Tackar för omdömet,
Skrivet av EB
men jag tror du lite oförtjänt tillskriver mina inlägg någon avgörande betydelse. Ett tillrättaläggande bara Det var inte specifikt ditt, utan allas vårt tillstånd, jag avsåg när jag skrev att vi är vända bort från Gud. När Han kallar oss så hittar vi på så många ursäkter. Somliga påhittade, andra verkliga men allesammans har till syfte att vi ska komma undan Gud. När Jesus skildrar detta förhållande berättar han om en bröllopsbjudning med många inbjudna. Somliga lämnade dock återbud för de hade köpt jordegendomar, köpt oxar eller gift sig. Allt lovliga saker så länge de inte hindrar oss att komma till det himmelska bröllopet. Den ende som inte vill vi ska få del av glädjen i himlen är djävulen. Och han ligger inte på latsidan.

Jag vet inte
Skrivet av TG
Jag vet inte varför du tackar. Dels har jag inte skrivit att just du skulle ha någon avgörande betydelse och dels blir man väl glad först när man kan närma sig varandra. Men mycket blir upp- och nervänt i kontakten med den ideologi du företräder.


Ääää du vi får
Skrivet av EB
nog avsluta detta. Känner mej helt förvirrad. Vet snart inte vem av oss som skriver vad. Jag trodde det var du som skrev: dina inlägg bidrar till mitt avståndstagande? Men jag kan ha läst fel. Eller också var det inte riktat till mej. Jaja, ursäkta, ursäkta! Trist att jag gladde mej oförskyllt och dessutom i onödan. Men trots detta gläder det mej - liiiiiite i alla fall - att du anat något nytt och oväntat, något helt upp- och ner, i den ideologi jag företräder! Jo se, den himmelska bröllopsbjudningen är helt omänsklig. Den är himmelsk! Lika himmelsk som Bibeln och Gud själv. Och därför får jag, på Guds inrådan, skicka dej ett inbjudningskort med texten: Du är också bjuden!

det finns
Skrivet av TG
Det finns vägar att nå fram till mig som du inte vill gå. En av de vägarna, en av de små obetydliga detaljvägarna är att du trycker på lite tangenter och försöker skingra din förvirring.

Mina svar
Skrivet av Agneta H
Vad kännetecknar en farisé för dig, på Jesu tid och idag? Svar: en farisé är var en person som tog hårt på laglydnaden. Det kan jämföras med en del kristna idag som inte insett frälsningens betydelse. Ska Gud döma i framtiden eller ska kristna människor döma redan i nutiden? Svar: Det är ENDAST Gud som dömer. Ska Gud straffa i framtiden eller ska kristna straffa redan i nutiden? Svar: Gud är ingen straffande Gud. Det finns kristna och även andra människor som straffar men det är fel. Är det viktigaste att bygga en kristen gemenskap på gemensamma frågor eller på gemensamma svar på dessa frågor? Svar: Gemensamma frågor. Vi bygger en kristen gemenskap med Kristus som centrum. En kristen gemenskap kännetecknas inte av staket/gränser utan av ett gemensamt centrum som är Jesus Kristus. Är det i Guds ögon bättre att vara övertygad än undrande? Svar: Det är bättre att vara undrande. Vi vet inte allt och kan alltså inte vara övertygade. "Ännu ser vi en gåtfull spegelbild..." 1 Kor 13:12 Är det viktigt att vara rädd för Gud eller är det viktigt att man är orädd? Svar: Känslorna kan man inte styra över. Är man rädd så är man och är man inte så är man inte. Gud vill inte att vi ska vara rädda. Rädslan tror jag skapas av felaktig kristen undervisning.


Juvel
Skrivet av TG
Jag undrar om inte du skulle kunna locka med mig ändå. Var håller sådana som dig hus?

Tja...
Skrivet av Agneta H
...det finns en hel del av "oss" i Lunds stift i Svenska kyrkan. Överhuvudtaget finns dessa tankar mycket inom just denna kyrka om man bortser från vissa stift som Göteborgs t ex. Var bor du?

Finns...
Skrivet av TG
Finns nån frikyrka som enbart är inne på den linjen? Bor f ö i Crooks krokar.


Ursäkta att jag lägger mej i ...
Skrivet av EB
Vad menas med inne på den linjen? Är det alltså en frikyrka som till 100% sågar Bibeln och ersätter Guds Ord med sina egna tankar och spekulationer? Det är kanske inte så helenkelt att hitta någon, för oftast brukar de behålla något kristet. Men vad sägs om Svenska kyrkan? Åtminstone på vissa platser ligger de väldigt bra till. Möjligen har de kors-symbolen kvar, även om de nogsamt tömt den på innehåll. I annat fall kanske Humanistiska Sällskapet kan ge dej något råd. Där hittar du ju rabiata förnekare av den gudomliga uppenbarelsen och genuina motståndare till äkta kristendom, så de har kanske den kunskap du letar efter. Utöver det kan jag nog bara komma på The Church of Satan. Om jag inte minns fel har de haft en lokal i Täby kyrkby. Fast aktiv satansdyrkan är ju lite i utkanterna, för det var väl kristendom utan innehåll du letar efter?

Lessen EB
Skrivet av TG
jag märker att mitt intresse provocerar dig. Du vill förknippa mig med satansdyrkan eller onda makter som i ditt tidigare inlägg. Så långt brukar du inte gå annars i inlägg. Kan du berätta ärligt var skon klämmer just nu? Jag vill inte dras med i en destruktiv spiral. Det är självklart att du får ha en trosuppfattning som säger att jag och andra är i förbund med djävulen. Berätta gärna. Jag lyssnar. Men du kan inte begära att jag ska göra mer än bara lyssna.

Nämäään hallå
Skrivet av EB
Låt oss inte gå längre än jag skrivit! Jag förknippar dej inte med satansdyrkan, inte heller som stående i förbund med djävulen. Däremot förknippar jag Agneta efter legio inlägg oss emellan (som alla slutat på samma sätt) - med kristendom utan innehåll. Och det kan ju tänkas att du sorterar under den gruppen. Hur som helst var det väl så jag skrev, ungefär. Själva poängen med satanskyrkan, var alltså en organisation som till 100% ratar Bibeln. I övrigt ska du inte ta alla mina inlägg sådär förtvivlat seriöst! Ibland kan man få spela på satirsträngen också. Eller hur? Särskilt när det gäller såna präster som skulle vara Guds sändebud men som istället för fram sina privata tankar.


Jag trodde...
Skrivet av TG
Jag trodde ärligt att du menade allvar. Jag trodde på att du ansåg att jag bland många var på flykt ifrån Gud och att det hängde samman med syndafallet och att djävulen inte låg på latsidan. Sen skrev du att tolkade mig som 100% emot Bibeln och avrundade med att då kunde ju en Satanssekt passa om inte de andra falska kristna fallit på mig på läppen. Jag skrattade inte. Nu är du bara sarkastisk och ska inte tas på allvar säger du. Du förstår dina tankevärldar är så främande från mina så jag är benägen att ta dig på allvar. Det måste bli komiskt i dina ögon. Varsågod. Ett gott skratt är inte fy skam.

TG
Skrivet av EB
Skämtet bestäms ju inte av avsändaren utan av mottagaren så därför ber jag dej om ursäkt. OK, befinner vi oss i olika tankevärldar blir det naturligtvis extra svårt att veta var gränsen går mellan allvar och skämt. Och beträffande mina skriverier så är budskapet allvarligt menat även om jag ibland framför det lite skämtartat. Jag menar på fullaste allvar att kristendomen definieras av Bibeln inte av människor! Den som då omtolkar Bibeln, ersätter den med egna spekulationer och frågar efter vad människor tänker och tycker istället för att ta reda på vad Gud tänker och tycker, drar onekligen på sig mina inlägg. Men som i alla sammanhang där man försöker att illustrera det typiska, det karaktäristiska, blir formuleringarna tillspetsade. För att bringa klarhet i oredan Du skriver: Jag trodde på att du ansåg att jag bland många var på flykt ifrån Gud Ja, det trodde jag. Du, såväl som jag! och att det hängde samman med syndafallet och att djävulen inte låg på latsidan. Ja, det är korrekt uppfattat. Sen skrev du att tolkade mig som 100% emot Bibeln Nej. Detta är en missuppfattning. och avrundade med att då kunde ju en Satanssekt passa om inte de andra falska kristna fallit på mig på läppen. Ja, men eftersom föregående påstående var falskt blir ju också slutsatsen falsk. Har vi hjälpligt klarat ut situationen?? J

På min far sida
Skrivet av TG
På min fars sida fanns det de som en gång i tiden for fram och slog sönder fioler. I Guds namn. På min mors sida fanns en småländsk präst som brukade predika så svavelosande att han blev omskriven i bladet. Församlingen var onda getter och han det enda goda fåret som Jesus skulle samla in till sin jord. Jag har vuxit upp med min fars berättelser om KFUM, hur han påtvingades en tro från tidiga år, hur man förväntade sig få en präst i "Solstrålen" som han kallades. Hur han som 20-åring hade en slags känsla av uppenbarelse, han talade om himlen över Vasaparken i Stockholm, där han vandrade med en vän från Clarté och insåg att han kunde släppa allt detta, att han inte behövde tro, att det var en lättnad av himlastormande proportioner. Jag har sett hur det farit fram med honom. Du skulle höra min pappas stora skratt som rullade runt frustande gnäggande från magen. Men bakom det fanns mycket sorg och tyngd och skuld och skam som fick honom i sitt grepp ibland. Du skulle se hans ögon, så oändligt snälla och också vemodiga på ett foto där han och mor står framför bokhyllan. För mig är relationer viktigast. Det vi gör med varandra. Resten kan kvitta. Jag accepterar om livet inte är oändligt. Jag måste inte träffa min pappa igen, jag måste inte tala med honom igen. Han dog senildement för många år sen. Det vore fint om han hade skulle få det lättare med kristna i himlen än med kristna på jorden dock. Ingen kan skrämma mig till tro. Ingen kan ta min frihet, min allra innersta känsla av vad kärlek är, ingen kan få trampa runt i mig och sparka på det som fint är. Det som är värt att bygga på. Min "själ" är en slags fiol. Ostämd ibland. I otakt ibland. Ingen kan knäcka den fiolen i Guds namn.


God morgon, god morgon!
Skrivet av EB
Jag kan ju inte kommentera vare sig fioldemonteraren eller den småländske prästen. Det har säkert alltid funnits folk som betett sig mindre lämpligt, både bland Guds och djävulens barn. Däremot kan jag mycket väl förstå lyckan när man slipper både självpåtagna och av andra pålagda andliga krav. Men om människor inte blir inblandade utan Gud ensam får verka sitt andliga verk i en människa blir det annorlunda. Det blir det en önskan starkare än allt annat när något av Kristi kärlek går upp för en. Och den frid som Herren ger är inte av denna världen. Du skriver att ingen kan skrämma dej till tro. Nää, naturligtvis inte. Att försöka är bara dumt, för tron skapas inte av hot och skrämsel utan av Gud. Å andra sidan behöver vi få veta faran av att inte lyssna till Herrens röst, vi behöver också varnas för djävulens framfart. Men som sagt, tron skapas enbart av Gud själv. Som väl är.

Intressant EB
Skrivet av Agneta H
Jag som associerar dig till "Kristendom utan innehåll".;o) Jag ser faktiskt inget Gudsinnehåll eller andligt innehåll i det du skriver i dina inlägg överhuvudtaget. Men jag ser ju förstås bara dina inlägg och inget av ditt övriga liv. Sen är det ju inte lagt på mig att döma heller.

TG
Skrivet av Agneta H
Hm...en svår fråga. Jag är nog för lite insatt i frikyrkor för att kunna svara. Men jag skulle rekommendera dig att utifrån det som jag tror är din (och min) syn inte gå till Pingstkyrkan, Evangelisk lutherska frikyrkan, Trosrörelsen (typ Livets ord). Däremot skulle jag kunna tänka mig att du kanske kunde hitta en tillhörighet i Svenska missionskyrkan (som tidigare hette Missionsförbundet). Jag tror förstås att det inom en del frikyrkor varierar från församling till församling hur man tänker. Du kan inte tänka dig att prova Svenska kyrkan? Det skiljer mycket mellan olika församlingar. Det finns en församling i Stockholm som jag misstänker skulle passa dig. Problemet är att jag inte minns vad den heter. Kanske Klara eller Katarina eller nåt sånt. Kanske du skulle starta en ny tråd och fråga om detta? Kanske det finns någon som vet mer om frikyrkor? Hoppas du hittar en församling som passar dig!


Jag förstår
Skrivet av Tove
Jag förstår inte varför du inte kan kommentera att man slår sönder fioler etc. Du gör det föresten indirekt genom att byta ut slå sönder mot demontera och kalla det mindre lämpligt. Det är samma kyla som sprider sig i den enda kommentaren som från andra inlägg du gör. Kallsinnighet, då ja. Men sen kan du leva dig in i lättnaden att slippa kraven. Tänk om det är så att Gud också kan det och är beredd att låta dig vara fri? Varför skulle en kärleksfull Gud jaga dig med blåslampa, vara taskig mot dig, förnedra dig, skämma ut dig, plåga dig, mobba dig, evigt vilja se dig pinas? Det är detta som är upp-och nervända världen! Det är att inte veta vad sann kärlek är! En kärleksfull Gud måste ju vilja se dig växa, vilket man gör av att få kärlek och att få ge kärlek. Kärlek har inget med lyfta sig i håret som Munchhausen att göra. Kärlek måste bäddas för, byggas fundament för. Ingen kan hota mig till tro. Inte ens Gud. Om jag ser att GT innehåller hat och övergrepp i Guds namn så står jag inte beredd att försvara detta. Då säger jag stopp så liten jag är. Detta för att jag har tilltro till kärleken. Inte för att jag alltid förmår att göra den verklig men för att jag kan skilja på den och på hat, våld och förnedring. Jag ser inget unikt i detta. De flesta har det samvetet. Du måste ju för tusan ha det också. Men du är så förblindad av din ideologi.

Åh nej
Skrivet av Tove
Jag som så gärna ville vara anonymare än så den här gången! Börjar få ett spänt förhållande till sänd-knappen.

Agneta H
Skrivet av Tove
Jag söker nån slags frid i en församling. Det verkar så rörigt i Svenska Kyrkan. Det är därför jag frågade om frikyrkor. Antagligen är det lika rörigt där och antagligen är just rörighet det bästa och friskaste. Du talar om centrum. Jag kan bara förstå det som något inom mig, har svårt att se det utanför mig i en symbol. Måste nog söka upp en församling. Det är inte som att välja elbolag tyvärr.


Bästa Tove ...
Skrivet av EB
Du var verkligen inte lätt att vara till lags. Är det möjligen så att allt jag skriver är fel, per definition? Eller är du bara på dåligt humör? För mej var det inte någon värdeskillnad mellan slå sönder och demontera, så det har inget med ev kyla att göra. Och att jag inte kan kommentera situationen beror i all sin enkelhet på att jag inte vet omständigheterna. Svårare än så var det inte. Dock vet jag att många präster av otrons människor fått stämpeln svavelosande när de predikat enligt Guds Ord så din berättelse är ingen garant för att det var fel på prästen. Så några kommentarer Du skriver: Tänk om det är så att Gud också kan det och är beredd att låta dig vara fri? Ja, det är precis det Han låtit mig bli. Fri i Kristus! Varför skulle en kärleksfull Gud jaga dig med blåslampa, vara taskig mot dig, förnedra dig, skämma ut dig, plåga dig, mobba dig, evigt vilja se dig pinas? Nää alltså, Bibelns Gud jagar mig inte med blåslampa. Han drar med lena band, kärlekens tåg står det i GT. Bibelns Gud är inte taskig mot mej. Han är tvärtom full av nåd och godhet. Bibelns Gud förnedra mej inte, skämmer ej heller ut mig. Jag är istället så värdefull för honom att han kallar mej sin ögonsten och Han har givit sitt liv för mej. Bibelns Gud plågar mej inte, mobbar mej inte och vill inte se mig pinas i evighet. Det är däremot djävulen som vill allt detta. Du har möjligtvis inte förväxlat dom? Du ska veta att Guds vilja är att alla människor ska bli frälsta och just av den anledningen dog Kristus på korset både i ditt och i mitt ställe.

Det som
Skrivet av Tove
Det som jag ser som en tillgång, en känsla för språknyanser, ser du som ett utslag av dåligt humör och kitslighet om jag förstått saken rätt. Men jag ska inte framhärda. Om du ärligt vet att du uttrycker mer värme än kyla när du skriver de där meningarna så är det så för dig. Och det räcker för mig. Min språkkänsla säger mig att även Bästa Tove uttrycker kyla men jag ska inte köra över dig med min tolkning heller därvidlag om du hävdar motsatsen. Det är heller inte orimligt att du blev arg. Speciellt som det uppenbarligen fanns utrymme för missförstånd. Jag avser Gamla Testamentets Gud som du och många andra här håller av, vördar och underkastar er inför. Det är den som jag ser som förtryckande på det sätt jag beskrev. Det är den som hotar och mobbar och står i som värsta sortens krigsförbrytare framför rättvisan i Haag. Det är rätt magstarkt när en Gud sägs stå för det onda och det kallas gott. Men det finns en fara i svartvita tolkningar av världen. Även av gudars förehavanden. Jag uppskattar en Jesus som kliver in och visar att den "farsan" var ute och cyklade. Då är jag med. Då blir kristendomen riktigt civiliserad. När Jesus ropar min Gud , min Gud, varför har du övergivit mig. Då blir han för mig människa som du och jag. Och då är även han full av motstridigheter som alla människor är. Det finns många människor som känner igen hans budskap från sitt inre, att det är en påminnelse om vad de själva vet. I ljuset av detta blir t o m missionsbefallningen rimlig, att påminna om det man redan vet om kärleken och att inse att om man inte vet detta så blir livet det där trasiga helvetet. Att se den som en statistisk affär av vunna själar blir själsvidrigt. Dessutom blir det möjligt att möta alla sorters religionsutövare runt om i världen som har samma känsla utan att ta heder och ära av dem.

Slutkommentar
Skrivet av EB
Läst men om jag förstått är väl mer tveksamt. Nu ska jag inte ge synpunkter på ditt senaste inlägg, för till slut blir varje mening upphov till legio nya frågor och kommentarer. Inte ens temat värme-kyla lägger jag energi på även om du missförstod mej. Den enda sak som möjligen kan vara intressant att veta är varför du skiljer på GTs Gud och NTs Gud. Judarnas trosbekännelse var: Herren är EN 5 Mos 6:4. Samma sak bekände apostlarna i NT Ty Gud är en 1 Tim 2:5.


Jag uppfattar
Skrivet av Tove
Jag uppfattar de båda bekännarna som monoteister, men du kan säkert hitta andra belägg för din uppfattning att det rör sig om samma Gud. Icke desto mindre litar jag mer på min inre kompass som säger att kärleken aldrig nånsin kan uttryckas genom att man stöter ett svärd genom två som älskande, varav kvinnan genom underlivet. GT:s Gud förklarar att nu har mördaren nitälskat honom och nu är han beredd att sluta med sina hemsökelser. Nu är han nöjd. Om detta är den kärlekens Gud som Jesus talar om så vill jag inte ha med det att göra. Om däremot Jesus direkt eller indirekt säger att våra förfäder hade fel i sin tolkning av Gud så blir det rimligt. Då kan Jesus tänkas säga att min fader har förändrats men vi ska fördenskull inte förskjuta honom. Om vi tappar vår kärlek, inlevelse och förståelse för en forntida mördare så tappar vi detsamma inför de nutida. Vi kommer ingenstans med förskjutande. Vi kan bara utvecklas om vi försöker förstå. Men vi måste också tillåta oss vår vrede. Det finns ingen omväg runt den. Det går inte att lyfta sig i håret och anlägga en min av blid kärlek. Det är sanningen vi ska komma åt. Man kan inte utvecklas utan sanning. Så en sanningskommission om GT:s Guds alla brott skulle kanske vara en tanke att leka med. Jag anser att den typ av bokstavstro du och många andra här företräder, med den inre samvetskompassen satt ur funktion pga rädsla, är farlig på olika sätt.

Slutslutkommentar
Skrivet av EB
Att Gud skulle förändras, ev genom påtryckningar från oss syndiga människor, är mer än uteslutet. Gud är oföränderlig. Punkt och slut. Detta var det första. Det andra är den märkliga situationen, att du bedömer Bibeln utifrån ditt eget intellekt. Det verkar ligga närmare till hands för dej att misstänka Bibeln än din egen uppfattningsförmåga. Det blir ungefär som om jag i dessa nobeltider skulle bedöma pristagarnas alster och skulle jag inte hänga med i framställningen ja, genast skulle jag sätta deras arbete i tvivelsmål. Det tredje och sista är att jag inte godkänner din formulering beträffande samvete hos dem som håller hela Bibeln för att vara Guds ofelbara ord: den inre samvetskompassen satt ur funktion pga rädsla, är farlig på olika sätt.. Rädslas såväl som farligheten är lika obefogad som felaktig. Frid med Gud bygger inte på rädsla. Frid med Gud är en välsignelse både för den enskilde och för samhället. Hinner inte linda in fraserna mer. Bråttom råder.

Det var
Skrivet av Tove
Det var nu inte påtryckningar som avsågs utan tolkningar. Sen till en människas klena intellekt och trånga hjärta så vill jag säga att där är jag med. Klent intellekt ja. Trångt hjärta ja. Men icke desto mindre framhärdar jag, lilla Tove-skrutten i att det är vidrigt att döda en annan människa på befallning av Gud som vi sett i GT. Du kan inte ta ifrån mig den barnatron. Ska få sota för det enligt din Bibelsyn. Taskigt tycker jag. Jesus - stort intellekt och stort hjärta dör på korset. Några dagars lidande. Jag - litet intellekt och litet hjärta plågas evinnerligen i Jehenna. Tillsammans med Gandhi faktiskt för han var ju inte Bibelfanatiker precis. Farligheten sist. Vissa kristna uppför sig mindre lämpligt. De slår sönder fioler i sin nitälskan. Eller de skjuter abortläkare. Osv i all oändlighet. Även om de kommer att vara oskadliggjorda i en framtida himmel, förlåtna för sina synder, så ställer de till med en massa olycka på jorden och det intresserar en så jordnära person som mig.


Slutslutslutkommentar
Skrivet av EB
Hihi fasligt vad det var svårt att sluta! Men har du aldrig tänkt på att berättelserna i GT har många bottnar? Att isolerat studera en berättelse i synnerhet om vi läser den med dagens populistiska glasögon kan ju föra oss ganska fel. Fundera bara på frågan: Är det fel att döda en människa? Säkert är vi överens om att vi endast kan svara entydigt om vi vet omständigheterna. Förbiser vi bakgrundsfakta blir det onekligen enklare att svara men det svaret blir ju därefter också. Beträffande dem som dödar abortläkare så är de inga bra exempel på personer som följer Guds Ord och exemplet visar med andra ord inte det du ville visa. Han som sabbade fiolen? Ja, jag behöver nog känna till omständigheterna innan jag kommenterar :).

Nu
Skrivet av Tove
Nu börjar du glida över i möjligheten att tolka Bibeln med mänskliga ögon. Nu är det berättelser i ett sammanhang och nu kan de vara mångbottnade. Min tolkning skulle vara populistisk. Det skulle vara intressant att se din tolkning av "den mångbottnade berättelsen" som inte alls är lika inställsam som min, som inte utnyttjar en bred massas missnöje med folkmord. Som kanske talar klartext. Så här kan man se det. Det är rätt att döda i Guds namn om Gud uppmanar en till detta. Gud informerar oss nämligen genom sitt ord,i den heliga skrift, att det var rätt att följa sin inre röst med Guds uppmaning att utrota ett folk. Gud upphörde med sina hemsökelser och sedemera skötte han historieskrivningen genom sina profeter. Senast var det en pingstpastor som dömdes till en månads fängelse för hets mot folkgrupp eftersom han bl a i ett offentligt tal sagt att homosexuella förtjänade att dö. Är han förföljd av ett samhälle tömt på kristendom? Eller är det inte heller ett bra exempel? Är du f ö mer insatt i Guds ord än vad fundamentalistiska kristna i USA är? De som plockar fram sina Magnum. Ni har ju samma uppfattning att ordet inte får sättas i tvivelsmål på någon punkt för då kan man tvivla på allt och då blir det bara två pärmar kvar. Hur kan nån av er hamna snett då? Ni har lusläst, ni har lyssnat lydigt. Ni är ambitiösa. Jag är inte rädd för att texten rasar som ett korthus eftersom insikten om kärleken inte kan raseras. För att den lever sitt eget liv oavsett vad gamla gulnade blad har att säga. Vad gäller han som sabbade fiolen så var det många som slog sönder fiolerna därför att deras bibeltolkning sa dem detta en gång i tiden. 1800-tal. Väckelsen i Värmland.

Slutslutslutslutkommentar
Skrivet av EB
Fick du blodad tand nu? Känner du vittring av privat bibeltolkning??? Jag uttryckte mej kanske oklart. Jag menar inte alls att man ska tolka Bibeln med mänskliga ögon. Vårt förnuft är förmörkat så det ger ingen vägledning när det gäller Guds budskap. Men fortfarande gäller att berättelserna är mångbottnade, och Bibeln själv ger nyckeln till förståelsen. Som exempel kan man ta Israels ökenvandring. * Dels har den hänt rent historiskt. * Dels visar den på orsak-verkan, i Gud handlade med människorna. Tex förde det välgång med sig när folket följde Herren, men det innebar ofelbart olycka när de följde avgudar. * Dels har den en andlig tillämpning. Tex är den kristnes förhållande till synden likadant som Israels förhållande till de omgivande folkens. och det finns säkert fler bottnar som jag inte nu kommer på. Förståelsen av GT ökar om man tänker på * Guds helighet. Människor bryter inte ostraffat mot Hans vilja. * Israels avskiljande från andra folk var den väg utvecklingen skulle följa för att Kristus, i enlighet med profetian, skulle födas av Juda stam. * Israels folk var en teokratisk stat, där statsledningens maktutövning sammanflätades med det andliga ledarskapet. Dödsstraff i den borgerliga lagen kopplas ihop med gudsdyrkan i en teokratisk stat. * Ett 40-årigt liv i öknen krävde onekligen vissa renlighetsregler som förvånar oss idag. * De folkslag som lockade Israel bort från Gud var ständigt måltavlor för Guds vrede. Alltså, det finns hur mycket andlig lärdom som helst i GT. Hela Hebreerbrevet är en enda lång utläggning över hur offrandet i GT ska uppfattas andligt. Och hur många paralleller drar inte NT till GT när det gäller symboler, bilder, analogier Beträffande pingstpastorn, att han i ett offentligt tal sagt att homosexuella förtjänade att dö. så är antingen du eller jag felinformerade. Enligt en person jag känner och som hört hans predikan och varit med vid rättegången har han inte fällt ett sådant uttalande. Men detta är en parentes i sammanhanget. Frågan är väl egentligen om den kristna uppfattningen är att homosexuella förtjänar döden. Är det så du menar? I så fall vill jag bara svara att Gud älskar syndaren, men hatar synden. Som kristna ska vi inte döda medmänniskor. Däremot bör vi be för dem. För statsmaken finns andra regler men det var väl hur vi agerar som medmänniskor du tänkte på. Beträffande fundamentalisterna i USA, så känner jag inte till deras motivering för att döda andra. Själv lutar jag mej mot budet: Du ska inte dräpa. Därför ska både abortläkare och foster få leva. Och så fiolen igen! Jag vet bara att många förknippade fiolen med djävulens musik. Detta orsakades säkert av att dansbanan var den tidens symbol där djävulen lockade människor bort från Gud. I vår tid innehar inte fiolen den rollen, så för oss verkar det oförklarligt att slå sönder ett så fint instrument. Men vi i vår tid har säkert sådant som bör slås sönder. Du skriver om vad gamla gulnade blad har att säga. Tänker du på Bibelns blad, så må de vara gula eller vita, men innehållet är liv, och ger liv. Det är genom dessa blad Gud talar till oss i dag, fortfarande. Och Hans skrivna Ord är inte dött, utan lever och skapar liv, andligt dito. Såja, nu hinner jag inte mer idag!


Mitt
Skrivet av Tove
Mitt behov av den här diskussionen handlar om att jag sällan formulerar vad jag tänker och jag nu får tillfälle att fundera, argumentera, väva ihop olika perspektiv. Från början handlade enkäten om lösa intryck av diverse olika debatter och jag ville skapa en tankeställare, inte gå in i vars och ens svar med diskussion. Sen blev jag engagerad och kände att jag fick häng på sånt som rört sig i bakhuvudet i många år. Jag har i mitt jobb som tecknare och utställningsproducent arbetat även med diverse kristna kyrkor. Det har faktiskt fungerat hyfsat trots att jag förklarat mig enbart som sökande. Fick i samband med ett kristet riksmöte kontakt med en kvinna som vuxit upp i ett missionärshem utomlands. Uppfostran hade satt sina spår i kroppen så att hon fick andningsvårigheter och hade tvingats söka hjälp. Hittade inte riktigt någon. En god vän hade bjudit med henne på ett föredrag av en amerikansk sjukgymnast som utarbetat en speciell metod att lösa upp kroppsliga spänningar med en lätt kroppsberöring. Det behövdes någon som la sig på britsen under föredraget för att agera klient och snäll och duktig flicka som hon var ställde hon upp med resultatet att hon snart låg där och störtgrät. Det finns kopplingar mellan muskelspänningar och minnen. Hon fortsatte i regelrätt behandling och blev av med sina andningssvårigheter. Hon lämnade den frikyrka hon vuxit upp i, hade haft många års "karantän" men nosade nu på statskyrkan. Hennes historia har funnits med mig och ibland när jag läst på kristet föräldraskap har jag reagerat starkt. Själv har jag vuxit upp i frihet dock. Är vare sig döpt eller konfirmerad. Är inte heller medlem i kyrkan. Ändå finns det beröringspunkter och jag har många vänner som rör sig i de vattnen. Min allra bästa väninna för en femton år sen lever idag enligt lilla klosterregeln och är troende i ortodoxa kyrkan. Hon överväger att gå längre och läser språk så att det ska bli möjligt. Vi ses aldrig i stort sett (även om hon sett min son!)och jag har känt en vemodig sorg över att tro kan komma emellan människor så. Vi respekterar varandra men svaren splittrar oss där frågorna skulle kunna förena. Nu är det som det är. Jag skulle aldrig närma mig henne från den vinkeln att vi skulle ens snudda vid fanatism-frågan. Livet är nu en gång förbannat krångligt. Man känner någons historia och ser någon ta sin kappsäck och gå sin väg genom eld och vatten. Jag har inget intresse av att gripa tag i dig med blodad tand. Jag är intresserad av frågan, behöver formulera mig, tar spjärn mot en annan människas formuleringar. Jag skulle vilja ha frid nånstans, inte behöva agera motor, inte stöta på grus, grus, knöliga stenar som är fridstörare. Det privatreligiöa av idag är väl ett uttryck för detta kanske. Vi stör varann. Jag tycker också bäst om de som agerar i vardan utan åthävor eller program av något slag. De kan vara hur helgjutna som helst och man misstänker ingen agenda. Men ibland vill man ta varann i hand i en rituell form. Man pratar kanske på telefon med nån som gått igenom något svårt och det är bara ens känsla via stämband som kan formulera något på ett fysiskt plan. Bortsett från orden. Vi lever långt från det kroppsliga och kyrkorummet är faktiskt kroppsligt. Arkitektur talar via kroppen. Musiken är kroppslig osv. Nu ska jag sluta prata. Det var ju väldigt många slut på kommenterandet. Och jag känner inte att jag når dig alls.

Slutslutslutslutslutkommentar
Skrivet av EB
Var detta ditt sista inlägg??? Lägger du av så fort :)) OK då, då får väl detta bli min sista slutslutslutslutkommentar. jag känner inte att jag når dig alls säger du. Jasså, du gör inte det. Nähä, men når vi varandra bara om jag börjar acceptera sin bibelsyn? Ser du, den är för mej mer värdefull än renaste guld. Mycket kan jag släppa och mycket kan jag undvara, men Herrens nåd och förlåtelse kan jag inte förhandla bort. Den kvinna du berättar om har säkert varit utsatt för människors framfart. Jag har träffat ett par sådana fall, fast inte så extremt som ditt. Men vad ett eller flera autentiska fall visar oss kan ju diskuteras. Säkert är att man hos människor och i organisationer kan fara illa. Lika säkert är dock att kommer någon i verklig förening med Herren och Frälsaren och får synden förlåten och hopp om himmel och salighet, så ångrar sig vederbörande inte. Därtill kan man ju lägga de skaror som varit glada och tacksamma för den kristna uppfostran de fått och det är det överväldigande flertalet, i alla fall i de kretsar jag rör mej. Så jag är inte så säker på att frihet är avsaknad av Gud. Själv skulle jag benämna det hopplöshet. Så vill jag avsluta med Jesu erbjudande i Matt 11: Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar. Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt. mvh

Jag har
Skrivet av Tove
Jag har inte förväntat mig att jag skulle nå dig i den meningen att du skulle förändra din trosuppfattning. Du ska naturligtvis hålla fast vid den eftersom den betyder så mycket för dig. Du har friheten att tro vad du vill.


En härlig församling i
Skrivet av Portia
Svenska kyrkan inom Crooks domäner är S:ta Clara. Kan tyvärr inte rekommendera min egen församling som är söndersliten av inre strider och en maktfullkomlig kyrkoherde som på traditionellt managementsätt endast rekryterar likasinnade så att församlingen skall få någon slags frid (demokrati är tydligen jobbigt).

Jag vill svara!
Skrivet av Maria
Vad kännetecknar en farisé för dig, på Jesu tid och idag? En farisé på Kristi tid var väl en skriftlärd som gärna vill visa sin kunnighet och sin godhet och förlorade både godheten och ödmjukheten på kuppen. Samma idag, tycker jag. Kan man mycket så finns det stor risk att man glömmer ödmjukheten och hur mycket det finns som man INTE kan... Ska Gud döma i framtiden eller ska kristna människor döma redan i nutiden? Ingen människa ska döma! Vi har aldrig hela bilden och kan inte se en annan människas hjärta! Jag tror nog inte att Gud dömer oss heller. Jag tror att vi själva, då vi inser vilken skada vårt handlande gjort kommer att "plågas" av vårt samvete. Det är vad jag tror att helvetet symboliserar. Ska Gud straffa i framtiden eller ska kristna straffa redan i nutiden? Straff tror jag inte på, men jag tror att vi genom vårt handlande och våra val begränsar våra möjligheter i den kommande världen. Är det viktigaste att bygga en kristen gemenskap på gemensamma frågor eller på gemensamma svar på dessa frågor? Gemensamma frågor! Ingen andlighet kommer av en hetsig "jag vet faktiskt bäst"-diskussion. Är det i Guds ögon bättre att vara övertygad än undrande? Man ska nog våga TRO! Att gå och undra hela livet utan att söka svar på sin undran är ju inte heller rätt. Men se hur det historiskt har gått för tvärsäkra människor! Judarna hade ju sin bild av hur Kristus skulle komma och då den inte stämde så korsfäste de honom. Tänk om de hade fel? Ofta tror jag att vår övertygelse hindrar oss från att se saker som de verkligen är. Är det viktigt att vara rädd för Gud eller är det viktigt att man är orädd Rädd för Gud? Nej! Vi är Guds barn, skapade av en älskande himmelsk Fader som inget hellre vill än att vi ska bli lyckliga! Det finns ingen rädsla i kärleken! Men som allt annat kräver lycka ansträngning, vi kan inte bara ligga raklånga och vänta att lyckan ska trilla ner på oss. (Lycka likställs INTE med yttre framgång, utan med en inre tillfredställelse)

Jag svarar också
Skrivet av Amelie
Vad kännetecknar en farisé för dig, på Jesu tid och idag? På Jesu tid var det en sån som läste in sig på teori och struntade i Gud. Nuförtiden är det en sån som slår Bibeln i huvudet på andra och påstår sig vara mer kristen än de. Ska Gud döma i framtiden eller ska kristna människor döma redan i nutiden? Gud är den enda som KAN döma, eftersom de enda som kan avgöra vilken relation en person har med Gud är Gud själv och personen i fråga. Ska Gud straffa i framtiden eller ska kristna straffa redan i nutiden? Samma svar som ovan. Är det viktigaste att bygga en kristen gemenskap på gemensamma frågor eller på gemensamma svar på dessa frågor? Frågorna. Församlingen kan inte enas om svar utan att tillsammans fråga Gud. Är det i Guds ögon bättre att vara övertygad än undrande? Fråga inte mig om det, fråga Gud! jag tror inte Gud har något emot personlig övertygelse, men hjälper oss även med tvivel. Är det viktigt att vara rädd för Gud eller är det viktigt att man är orädd? Orädd. Man kan inte få något bra förhållande till någon som man är rädd för. Men här tycker jag också att rädslan inte kommer av Gud utan av felaktig information, och det kan nog Gud hjälpa oss att bli av med.

Enkät

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information