Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Ledsen. *OT*

Skrivet av Vill vara anonym.
Idag när jag och barnen var hos min syster kom våran pappa förbi på väg till stan.
Våran pappa har alltid haft lite problem med alkoholen. Men det har oftast hållt sig till helgerna.
Idag när han kom var han "skitfull".
När han skulle hälsa på barnen och lyfte upp dom tog han snesteg. Han sluddrade och luktade alkoholist hele han. Klockan var då 12.30.
Vi skulle aldrig ha låtit honom ta upp barnen. Men både jag och min syster ville inte säga nåt eftersom han skulle bara bli arg och vi inte ville att min stora son skulle uppleva det.
Jag blev jätteledsen och kan nu inte släppa detta. Vad ska jag ta mig till. Han kommer en vacker dag att supa ihjäl sig och det vill vi ju inte.
Han har ju tre barnbarn. Kan han inte åtminstone tänka på dom.

Jag ville bara skriva av mig. Och vill gärna vara anonym.
Svar på tråden: Ledsen. *OT*

Samma problem

Skrivet av  också anonym
Jag har samma problem :(
Min styvfar har problem med spriten. Mamma har försökt få honom att fatta i år, och han lovar om och om igen, men sen börjar han på nytt. Och hon är för "svag" för att säga ifrån ordentligt och kanske tom lämna honom.
Själv ställde jag ett ultimatum innan sonen föddes. När vi hälsar på är du nykter, annars åker vi hem och kommer inte tillbaks. Härrom dagen när vi kom var han full. Så jäkla besviken blev jag. För mammas skull stannade vi och åt middagen, sedan körde vi hem igen.
Har inget svar tilldig, men du är iaf inte ensam!
 

samma här :(

Skrivet av  kan nog oxå vara anonym..
Inte roligt med alkohol...
Min svärfar har stora problem med alkoholen och har många gånger även kört berusad med sina 2 mindre barn i bilen, så FRUKTANSVÄRT!!!!!!!!!!
Jag kan med att dom dricker i värsta fall, men inte att man ger sig ut i bilen!!!!!

Nu börjar väl resten av hans familj uppfatta problemet och börjar stötta honom, han har till sitt försvar haft det jäkligt jobbigt på hemmafronten, men det är inte bra när man använder alkoholen som tröst.. Nu var han faktiskt nykter över jul och nyår, vi håller våra tummar hårt!!
 

Min styvfar också..

Skrivet av  också anonym
..han har tom haft fotboja för rattfylleriet (tredje gången han åkte dit), ändå har han fått tillbaka körkortet. Så otroligt tokigt! Hur kan de ge tillbaka körkortet? Det övergår mitt förstånd.
 

Samma problem här

Skrivet av  Mascot m. Kevin
Fast jag har lärt mig att han aldrig kommer sluta supa. Han får göra det hemma i sin egen vrå.

Nu har han ställt till det så pass att han inte är välkommen här. Kanske om han skulle be om ursäkt och förklara sitt beteende sist. Men det kommer han aldrig göra...så jävla tragiskt.

Men som sagt, jag var 15 år då jag var så pass stor att jag förstog att det inte är någon idé att prata med honom. Han super och det kommer även bli hans död. Han är dessutom hjärtsjuk och röker som en bortsbindare utöver sina dagliga öl.

Tragiskt, och jag förstår att du behöver skriva av dig!

KRAM!
 

Så trist.

Skrivet av  Mini mE m Mini
Jag kan bara beklaga att du har det så, och visst är det jobbigt. Jag har haft samma problem med min pappa och han har inte "skärpt sig" fast han nu har 16 barnbarn... Han bryr sig helt enkelt inte...men tyvärr har jag heller inte väntat mig det då han faktiskt inte visat nåt intresse varken av mig eller mina barn, utom när han ville ha pengar till sprit eller droger...så...men det är trist. Känner så med dig.
 

här med:(

Skrivet av  *
Jag har också en pappa som dricker mycket. Det är jättejobbigt att vara där för han surnar till om ingen vill dricka med honom- Efter ett tag börjar han sluddra och kommer med spydiga kommentarer om mig och resten av familjen. Det var en av många orsaker som drev min mor till skiljsmässa. Han är nykter i perioder och använder det som ursäkt för att dricka för mycket resten av tiden. Jag vet inte vad man skulle kunna göra åt det för han tycker själv att det är sunt. Självklart kommer hans drickande att förkorta hans liv. Det binder honom till hemmet då han bor i en liten stad där alla känner alla och det är inte okej att visa sig onykter ute. Han sköter sitt jobb men direkt han kommer därifrån så verkar han bara vilja dricka. Usch. Jag får ångest bara av att tänka på hur hans liv går till spillo och att vi aldrig kommer att få en bra relation han och jag. Han ringde och frågade om vi inte ville spendera julen hos honom. Varför skulle vi vilja göra det? Varför skulle jag dra dit min stackars familj, från möjligheten till gran och tomte, till gin& tonic och kortspel. Istället så ör jag det jag vetär rätt mot mina barn och sitter där med ett samvete som värker och svider.

Jag skäms inte över att det är som det är. Men för min fars skull tror jag att jag får vara anonym iallafall.
 

Så jobbigt!

Skrivet av  Cami
Tycker så synd om barnen som ska behöva stå ut med sånt. Inte roligt när inte morfar beter sig som alla andra ju. Här har vi farfar som gärna förfriskar lite i överkant milt sagt. Sist tappade han Whiskeyflaskan i huvudet så det började blöda...
 

Och här med!

Skrivet av  Också anonym
Stackars stackars dig!

Jag har samma problem med min pappa som druckit så långt tillbaks jag kan minnas. För några år sedan var han väldigt motiverad och skulle sluta men det höll inte så länge så jag har slutat hoppas. Jag har funderat på hur jag ska förhålla mig till problemet nu när vi fått barn. Hittills har pappa haft vett att vara nykter när de träffas men jag bävar för den dagen då han inte är det.

Många många kramar från en annan anonym
 

Usch ja...

Skrivet av  Jess och Olivia
Min far har oxå problem med alkoholen..Vi har haft våra duster och jag ville nästan inte åka dit med Olivia för detta. Men jag har pratat med mina bröder och de i sin tur har konfronterat honom. Jag själv har inte orkat med det än. Vår relation är ganska skör nu efter att han var otroligt klantig mot mig när jag var tillsammans med en annan kille för några år sen. Men men han verkar åndå skärpa till sig när jg hälsade på sist. Ska dit i slutet av månaden vi får väl se hur det går då...Jag lägger mina förväntningar lågt.. Trist men jag kan inte leva hans liv. Dessutom har jag bestämt mig för att inte längre skämmas för hans skull. Det ät han som har problem, inte jag!!! Det enda jag kan göra är att bestämma hur mycket tid jag vill spendera med honom.

Detta är en svår fråga men jag känner att jag kommit långt i bearbetningen av hans missbruk. Jag svarar gärna på frågor eller berättar mer om det kan hjälpa någon.

Kram till er alla.
 

Artiklar från Familjeliv