Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Till alla dagmammor!

Skrivet av Blivande dagmamma?
Har nu jobbat några år som lärare på högstadiet. Älskar jobbet som pedagog men vill ändra inriktning mot lägre åldrar. Ska nu sätta mig på skolbänken och skola om mig. Tycker dagis verkar jätteroligt men dagmamma lockar ännu mer. Inbillar mig att man får en annan kontakt med barnen(?). Mannen min är också positiv, älskar barn och ser inga problem med att öppna sitt hem för andra.

Men nu till min fråga. Har en 4-åring. Planerar att läsa nu och därefter skaffa en till.

Hur funkar det med en dagmammas egna barn? Gick själv hos dagmamma. Hennes yngsta dotter blev som en storasyster för mig medans den äldsta hatade oss.

Hur funkar det tex om det egna barnet vill ta med en eller flera kompisar hem och man har huset fullt med dagbarn?

Synpunkter på detta och annat mottages tacksamt!
Svar på tråden: Till alla dagmammor!

Mina egna barn...

Skrivet av  Sofia
...hade inget ihop med mina dagbarn om de inte själva valde det. Dagbarnen var MITT jobb, inte deras liv/vardag...

Ville de ta hem kompisar efter skolan så fick faktiskt både dagbarnen och dagbarnens föräldrar acceptera det. Mina barn bodde faktiskt i mitt hem - dagbarnen "lånade" det några timmar per dag.

Jag accepterade aldrig att dagbarnen (eller deras föräldrar!) inkräktade på mina egna barns integritet....

Nu kunde jag lätt hålla isär mitt arbete från mina egna barn, eftersom de egna barnen hade ett helt eget våningsplan i vårt hem, dit dagbarnen inte hade tillträde.

Ledsen att säga det men...jag skulle aldrig, aldrig byta en lärartjänst mot jobbet som dagmamma...

Det tillkommer så mycket annat än gosiga förhållanden med småbarn...konstiga/elaka föräldrar, känslan av att förlora sitt hem och bo i en institution, känslan av att blir utnyttjad/tranpad på/kränkt/orättvist behandlad...otacksamma föräldrar trots att man vänder ut och in på sig själv för att tillfredsställa alla konstiga omsorgstider/aktivitetsönskemål/specialinsatser...
Och...vilket var värst...påhopp på egna barn - vilka som sagt inte hade ett dugg med mitt jobb att göra.

Som lärare har man kollegor att bolla jobbiga föräldrar med. Man har en arbetsledning som kan träda in om det "skiter sig" fullkomligt.

Som dagmamma står man helt ensam och kan fara riktigt, riktigt illa om man får "konstiga" föräldrar...och det får man! Dessa har tyvärr en förmåga att söka sig bort från institutioner, och till små slutna enheter med så få vakande ögon som möjligt...

Procentuellt hade jag betydligt mer "jobbiga" föräldrar som dagmamma mot vad jag hade på dagis, eller har nu... i skolan.

Det känns trist att framföra det här...men jag skulle aldrig råda någon att bli dagmamma...tyvärr. :-(((

 

Och jag kan inte annat

Skrivet av  Maria
än hålla med Sofia! Aldrig mera dagmamma!
 

Tack

Skrivet av  Blivande dagmamma?
för era synpunkter. Låter onekligen jättejobbigt. Har funderat, funderar och funderar igen.

Som det är nu är jag ensam ansvarig för 32 st 14-åringar. Jag vill så gärna men hinner aldrig komma dem nära. Så oerhört frustrerande.

Och dessa föräldrar. Jag är nerringd från kl 18 till ca 23 VARJE kväll angående de 131 elever jag undervisar. Om allt. Från betygssättning till lämpliga pojkvänner.

Hur är det att arbeta i förskoleklass kontra dagmamma?


 

Oj, tycker du

Skrivet av  Amles *lärare och har barn hos dagmamma*
ska sätta gränser i ditt läraryrke. Du måste nästan skriva ut att du har telefontid kanske 1 kväll i veckan, annars har väl du arbetstider du oxå som alla andra. Jag jobbar mellan 8-16 ibland 16.30 och det har jag skrivit ut till mina föräldrar. Om du redan nu har svårt att sätta gränser för ditt privatliv kommer nog även dagbarnsföräldrarna att "utnyttja" detta. Jag jobbar med en 1-2:a och det är jättekul med de små (har mest jobbat med år 4-5-6 förr). Man kommer helt klart närmare eleverna när de är små, och jag skulle inte kunna överge läraryrket tror jag. Kan du inte testa att undervisa de yngre eleverna ett läsår för att prova innan du bestämmer dig?
 

Men snälla...

Skrivet av  Sofia
...inte ska du lämna ut ditt hemnummer!
Föräldrar får söka dig på dagtid. Har ni ingen arbetstelefon i skolan?
Ett annat alternativ är att sköta föräldrakontakter via mail.

Det låter rent horribelt att föräldrar till så vuxna barn VARJE kväll ringer 5-6 timmar...! Vad har de att prata om så mycket och så länge???
Själv har jag i princip bara kontakt med mina barns högstadielärare vid utvecklingssamtalen...*snopen*

Jag tror att det ligger lite i 14-åringars natur att inte så gärna släppa in en lärare...kanske kommer man som lärare några elever nära - de som verkligen behöver...De man observerar lite extra, och avsätter samtalstid för.

Har du inte funderat på att jobba i liten grupp istället? Där kommer man automatiskt nära varje elev, och har kanske 5-10 föräldrar att tampas med....Det är intensivt men nedra roligt! Jag lovar!

Alternativt kan man ju arbeta som resurslärare på lägre årskurser. Då kommer du ifrån klassläraransvaret och därmed också föräldraransvaret.

Förskoleklassen har du en annan sorts föräldrakontakt med - ungefär som på dagis, eftersom föräldrarna hämtar och lämnar sina barn på dagarna.

Men hur du än gör....dra upp skarpa gränser för ditt privatliv och ditt arbetsliv.
Skulle du bli dagmamma med en sådan "snäll" inställning som du idag visar dina elevers föräldrar...du skulle bli slukad med hull och hår...Ojoj!
För att orka vara dagmamma krävs massor av hård hud, skinn på näsan och pondus...annars går man in i väggen omedelbart.
 

Det

Skrivet av  Blivande dagmamma?
var mitt första jobb och jag var tokentusiastisk. Ville bli världens bästa lärare. Sa själv att "ring så fort det blir problem så löser vi det med en gång".
Jo tack.

Nu vet jag inte hur jag ska bryta den här situationen men det ska jag inte älta här:)

Tack igen för era synpunkter.
 

Skaffa

Skrivet av  Amles
telefonsvarare som säger att du inte kan svara just nu, och att du finns på skolan i morron mellan kl X och X, skaffa även nummerpresentatör så du kan ta dina egna privata samtal. Eller mer ärligt, tala om i ett veckobrev/månadsbrev/infobrev att du håller på att gå in i väggen och därför bara ska jobba på dagen och att du behöver vila på kvällarna, eller nåt sånt.
 

Be dem maila ist

Skrivet av  Maja
Så "slipper" du lyssna på långrandiga föräldrar som babblar på om sina ungdomars "problem". Apropå hemnr, i min sons skola står alla lärares och rektorers hemtelefonnr i skoladresskatalogen. Det har det alltid gjort. Men börja använda mail, sätt upp telefontid och skaffa telefonsvarare.
 

Som med allt annat fördelar o nackdelar

Skrivet av  maria
Hade själv en 4 åring när jag började som dm och fick en helt underbar grupp 2 st 4 åringar + min egen och en lien 9 månaders , speciella skäl inte vanligt
Men vad kul vi hade alla tillsammans , skogen träffar med de andra och pyssel hemma lek o läs mm Jag styrde över mina egna timmar och aktiviteter Underbara föräldrar , Jobbade 50 %
Har aldrig haft ett så bra jobb som då.,
Sedan blev jag gravid och kom tillbaka till dm jobbet fick då en helt annan barnsammansättning min egen lilla en egen 6 åring och tre 2 åringar inte någon bra samansättning trots att jag fortfarade hade 50 % tjänst så blev det fel sammansättning , Föräldrarna fortfarande jättebra , Så efter ca 2 år slutade jag återgick till mitt gamla jobb inom vården .
Vad skulle jag råda dig jo ta kontakt med barnfördelaren och hör hur dm grupper ser ut, hur mycket du vill kan jobba Ta kontakt med de andra dm i området och känn in vad du känner är rätt just nu,
 

Artiklar från Familjeliv