Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Neonatalavd i Sverige - skillnad???

Skrivet av Li bf 24/6
Hej!

Undrar bara om det är ngn större skillnad mellan de olika neonatalavd. eller är alla lika bra? OM det nu skulle hända ngt så vill man ju att ens bebis ska ha det bästa bästa möjliga!

Bor i Skåne! hur är Lund??
Tacksam för svar! Kram
Svar på tråden: Neonatalavd i Sverige - skillnad???

Tyvärr

Skrivet av  Molle som jobbar på neo
har du nog inte så stor valmöjlighet utan får nog acceptera det som erbjuds i det landstind du tillhör.

Det kan ju vara så att de har fullt och du i så fall av den anledningen blir skickad till annat ställe. (Tex Stockholm skickar ju barn till närliggande landstind ganska ofta när de har fullt.)
Eller att du föder på annan ort och därför hamnar i annat landsting.

Skulle det vara så att du av någon anledning inte hamnar på ditt "hemsjukhus" så är det ändå hemsjukhuset som är betalningsskyldiga och det brukar innebära att de vill ha "hem" er fortast möjligt för neonatalvård är dyyyyrt!!!
Ett dygn med neonatal intensivvård kostar i runda slängar 12000:- och det brukar sällan hemsjukhuset ha lust att betala till andra landsting i nån större omfattning.

Nu var detta inte riktigt svaret på din fråga och jag kan tyvärr inte svara på hur Lund är, men det är ju ett universitetssjukhus och de brukar vara duktiga på de allra minsta barnen och de som har störst vårdbehov (de sjukaste alltså) för de har bra teknisk utrustning och personal med den utbildning som krävs för att sköta både apparater och svårt sjuka barn.

Ett mindre sjukhus kanske skickar iväg de svårast sjuka fallen och de allra minsta barnen för att resurser helt enkelt saknas, både vad gäller personal med rätt kunskaper och utrustning beroende på att de får så sjuka/små barn så sällan. De får helt enkelt inte tillräckligt med träning för att kunna upprätthålla en säker vård.
Sen vet jag att neoavdelningar runt om i landet jobbar på olika sätt med omvårdnaden och hur just Lund gör där vet jag inte.
 

Lund neonatal är jättetrevlig

Skrivet av  Alexandra och Daniel
Min dotter fick ligga på neonatal i 10 dagar, först för att hon inte hade regelbunden andning och sen för att hon inte ville vara vaken och äta. Hon föddes 10 dagar för tidigt och vägde 3180 när hon föddes.

Alltså var hon inte där för att hon var så liten och fick inga krävande neonatala resurser, men dock vi fick superfin hjälp och hela tiden fanns där människor som var beredda på att hjälpa till.

Alltså---Jag tycker att de på neonatal i Lund är jättebra och trevliga människor.

OM NÅGON FRÅN PERSONALEN PÅ NEONATAL I LUND LÄSER-
Stort tack från Nellys föräldrar 030424-030502
 

Lund=bäst!

Skrivet av  Hedvig m. Hilda och Eskil
Om du kommer till Lund har du hamnat rätt. Lund anses vara världsledande när det gäller vård och forskning inom neonatalvård!! Och så är dom jättegulliga!
 

Jag tycker lite annorlunda...

Skrivet av  Lin med Ellen 030415 & Pyret bf 2/9
Hej!
Min dotter var inskriven drygt två veckor på Neo i Lund, först nio dagar på IVA och sedan ung en vecka på "vanliga" Neo. De är fantastiskt duktiga och är väl ett av de bästa ställena att hamna på om man har ett mycket sjukt barn.
Vi var på alla sätt väldigt nöjda med personalen när Ellen låg på IVA, men när hon kom till den vanliga Neo så var det precis tvärtom. Ingen empati, personalen brydde sig inte för fem öre om oss föräldrar. När vi kom dit var det första dagen Ellen inte var sövd, inte hade mängder av sladdar, inte behövde massa medecin mm mm mm. Det var alltså på sätt och vis första dagen för oss, första gången vi faktiskt kunde lyfta upp vårt barn. Vi hade knappt kunnat göra något för henne innan. Vi blev invisade på rummet och sedan försvan personalen igen. Ingen frågade något, ingen hjälpte oss, ingen pratade med oss. Sskorna var inte ute på rummet, där var bara barnsköterskor - och de visste inte ens vad vi varit med om!
Om vi tog upp Ellen när det inte var dags för mat så fick vi sura blickar och hörde en massa mutter bakom ryggen. Varje gång kom någon och frågade om det verkligen var hennes mattid nu eftersom vi tagit upp henne. Jag fick massvis av "skit" för att jag ville försöka amma fritt, dvs rucka något på deras mattider och kunna ge henne bröstet när hon uppenbarligen ville amma - fast det inte var "tid".
När hon låg på IVA blev vi hela tiden informerade om hennes tillstånd och vad som hände, vad de tänkte göra och vad vi kunde vänta oss. När hon låg på vanliga Neo fick vi inte reda på någonting alls. Ingen ville berätta något för oss. Vi fick tjata oss till samtal med läkarna och de ville i alla fall inte berätta för oss vad det var som hände. Vi fick båda två känslan av att de helst hade sett att vi kom dit på morgonen, lämnade mjölk och sedan försvan, kanske kom vid mattiderna, men i övrigt var vi mest till besvär. Det var ju Ellen som var sjuk, så vad skulle vi göra där? Vi kände oss helt enkelt väldigt ovälkommna.
Jag ska i och för sig tillägga att det blev bättre efter några dagar i och med att det kom annan personal.
Vi var väldigt nöjda med IVA och väldigt missnöjda med vanliga Neo-avdelningen. Jag hoppas att det är åtminstone lite annorlunda där nu, vi framförde vår kritik och fick löften om att det skulle tas upp noggrant och att det inte skulle få vara så. Det var inte bara vi som upplevde att vi blev mycket dåligt bemötta, även några av de andra som var där samtidigt klagade på samma saker, så jag hoppas verkligen att det har gett resultat.

Jag hoppas naturligtvis att ditt barn inte ska behöva hamna på Neo, men om det skulle hända så kommer personalen i Lund i alla fall ta väl hand om ditt _barn_ på alla sätt.
 

Hej, vi var där samtidigt,eller?

Skrivet av  Alexandra
Ni måste ju ha blivit inflyttad där samma dag som vi kom dit, den 24/4. Du skrev att ni låg tio dagar på IVA och sen på vanliga och vi låg på vanliga hela tiden.

Undrar om vi möttes?

Tråkig erfarenhet för dig där, kanske behandlade de oss annorlunda pga att vi förlorat vår storeson på 2½år, 11 mån tidigare efter 2 års sjukdom.

Inte för att det ska göras skillnad eller förden delen vara otrevliga mot någon. Vi träffade bara en sjuksköterska som var väldigt otrevlig, men rötägg finns ju överallt. Annars var det bra.

Kommer du ihåg i vilket rum ni låg? Inte för att det spelar någon roll, tyckte bara att det var skoj att vi var där samtidigt.
 

Jo, jag tror jag kommer ihåg er,

Skrivet av  Lin med Ellen 030415 & Pyret bf 2/9
Nelly var på 7an? Ellen låg på rum 6.

Skönt att ni kände er väl behandlade, vi tyckte det var en ganska otrevlig upplevelse tyvärr...

Ledsen att höra att ni förlorade er son! Vad hade han för sjukdom? Det måste ha varit väldigt svårt att se honom vara dålig så lång tid.

Vi har också två änglar, min mans dotter som inte hann fylla sex år (mördades av sin mamma en vecka innan sexårsdagen) och vår lilla ängel Liten som vi förlorade i v 16 ett år och en dag innan Ellen föddes.
Så det var ganska jobbigt när vi sedan höll på att förlora Ellen också.
(Personalen visste om detta, men det gjorde inte att vi fick något extra stöd på vanliga Neo, däremot var de som sagt underbara mot oss på IVA).

Roligt att träffa på dig här! Hur är det med Nelly nuförtiden?
Kram,
Caroline



 

otroligt

Skrivet av  Alexandra
att "stöta" på varandra här inne.

Liam fick cancer när han var 8 månader och han hade en spädbarnsvariant som gör den farligare än om han varit äldre. Han hade bara 30% chans, men man ger inte upp förrän det är slut. Det var tufft många gånger, men jag är otroligt glad över att ha lärt känna honom.

Han kämpade i nästan 1½år men sen fick han återfall och gjorde en benmärgstransplantation som gav honom en hjärninflammation som resulterade i att hjärnan tynade bort. Så ca 4 månader efter transplantationen dog han.

Det är tufft men jag tycker att jag har så många goda minnen av honom som jag uppskattar så mycket och dessutom har jag ju Chris som är 3 år nu och så lilla Nelly och det hjälper också.

Nelly mår jättebra idag och det har hon gjort hela tiden, hon är lite klenare än barn i hennes ålder, men det är inget hon mår dåligt av.

För mig är hon superliten, men det är väl inte så konstigt eftersom både Liam och Chris vägt kring 5 kg när de föddes.

Kul med en liten flicka, det var min önskan

Annars så vet ni ju väl hur det är att vara med om tragedier, men också vilken glädje ens andra barn är. De blir på något vis ännu mer omtyckta/viktiga - kan inte riktigt få fram rätt ord men du fattar nog vad jag menar.

Hur mår Ellen idag? Jag vet inte om jag har läst det eller jag tror att jag missat det men vad var det som var felet med Ellen när hon föddes? Finns problemet på något vis kvar?

Kul, såg att ni fick Ellen 1år och 1dag efter ni förlorat Lilla ängel liten, Vi fick nämligen Nelly
11 månader efter Liam dog.

Det ångrar jag inte för en sekund, det var nog det bästa som kunde ske.

Nelly låg på rum 7 mot väggen in till rum 6 på fönsterplatsen. Var låg Ellen?

Detta blev ju jättelångt, hoppas du orkat läsa allt! Jag tyckte bara att det var skojigt att träffa på dig, ännu mer sen du skrivit om de sakerna ni också varit med om.

Kram Alexandra

 

Ja, visst är det lustigt

Skrivet av  Lin med Ellen 030415 & Pyret bf 2/9
att vi stöter på varandra här! :-)

Det måste som sagt varit en väldigt tuff tid för er när Liam var sjuk, det låter så hemskt jobbigt och jag lider verkligen med er som varit tvugna att gå igenom det. Klart man aldrig slutar hoppas, även om läkarna inte skulle ge något hopp alls så slutar man aldrig hoppas på ett mirakel.

Skönt att höra att allt är bra med Nelly!

Ellen fick mekoniumaspiration (kemisk lunginflammation) i samband med förlossningen, hon var överburen och mekoniumaspiration drabbar främst överburna barn. Hon blev väldigt, väldigt allvarligt sjuk, normalt sett brukar de hämta sig ganska snabbt. Läkarna sa att de bara har ett par så allvarliga fall om året, och de sa de redan innan Ellen var som sjukast... Även om hon sedan hämtade sig och nu är helt frisk så var det verkligen en fruktansvärd upplevelse att sitta och se sitt barn kämpa för sitt liv (ja, du vet väl tyvärr hur det är...).
Titta gärna in på vår hemsida, länk finns i infot, där finns några bilder från första tiden på Neo.
Ellen låg också vid fönstret, intill väggen mot 7an. Tog Nelly över Axels plats då, eller? För jag hade för mig att han låg där de första dagarna innan de fick permiss?
Kram,
Caroline
 

tittade in

Skrivet av  C:s mamma
som hastigast på er hemsida, måste bara säga att Ellen har lika stora fina ögon som Nelly fast Nellys är bruna.

Datorn bråkar hela tiden och suddar ut text och loggar ut och håller på.

Roligt att ni ska få ett barn till. Håller tummarna, ni har ju också fått er beskärda del om man säger så.

Jag hann titta i ert fotogalleri och den lila tröj/kofta som Ellen har på sig hade Nelly i storlek 50 när hon föddes och den var alldeles för stor. Jag har tittat efter dem sen för jag älskar lila och jag tycker att den är jättefin men inte hittat den i större storlek.

Skönt att höra att Ellen inte fått några men som det verkar nu. Är ni med i föräldragrupper och så i Lund?

Du tillhör väl specialist mödravården nu? eller?

Jag tror att det var den pojkens plats som vi övertog för när vi kom så stötte vi på föräldrarna som sa att jasså ni har övertagit vår plats. (på skämtsamt vis)

kramisar Alexandra
 

Ledsen

Skrivet av  Fia
blir man av att läsa om din mans dotter. Det måste vara oerhört tungt för er.

Jag kommer direkt att tänka på ett fall som var mycket uppmärksammat i media, jag skriver inga detaljer, men var det hon?

Du behöver självklart inte svara om du inte vill och du behöver verkligen inte lämna ut några detaljer. Jag vill bara skicka kramar till din man, vare sig det är den flicka jag tänker på eller ej. Jag tänkte mycket på den pappan, hälsa honom det om det är han.

Lyckönskningar till hela familjen till lilla syskonet. Hoppas att ni slipper neo denna gång! Mina erfarenheter är inte heller bra, men det var på ett annat sjukhus.
 

Jag vet ju inte vilket

Skrivet av  Lin med Ellen 030415 & Pyret bf 2/9
fall du menar... Emma mördades för snart 8 år sedan och det var ganska uppmärksammat i pressen en tid efter.

Tack för lyckönskningarna! Vi hoppas självklart också att vi slipper neo denna gången, drömmer redan mardrömmar om det...

Får jag fråga om du vill berätta mer om dina neo-erfarenheter?
Kram,
Caroline
 

Hör egentligen inte hit

Skrivet av  dotter m downs o hjärtfel
men jag upplevde samma sak på vanliga barn-IVA i Lund då min dotter opererade hjärtat. Omtänksamma om oss föräldrar. Men på avdelningen var det ganska kallt. Alternativt nån som nästan försökte ta över föräldraskapet. Det vore mera "naturligt" att känna sig ivägen på iva, där man inte kan göra så mycket mer än att närvara.
 

Ledsen att höra

Skrivet av  Lin med Ellen 030415 & Pyret bf 2/9
att du också upplevde samma sak! Visst hade man väl trott att det skulle vara tvärtom! På IVA där allting var så hemskt, nervöst, stressigt mm mm. Men aldrig att vi kände oss ivägen där - underbar personal som verkligen gjorde ALLT för att vi skulle få må så bra som möjligt och komma så nära vårt barn som möjligt! Märkligt att det kan vara så olika på olika avdelningar, och framförallt tråkigt! När man har varit med om en svår situation med ett allvarligt sjukt barn så behöver man ju verkligen stöd också när allt börjar bli bättre!!!
Hur mår din dotter nu? Har du berättat för personalen hur du upplevde deras bemötande?
Kramar,
Caroline
 

Kanon!

Skrivet av  Susanne med Douglas 030122
Vi fick jättefint bemötande av neopersonalen i Lund. Alla var jättetrevliga och hjälpsamma! Vår son var inskriven först i en månad då han föddes och sen ytterligare 15 dagar då han var 2½ månad gammal. Jag tyckte att både barnskötorskorna och sjukskötorskorna var mycket omtänksamma, stöttande och hjälpande. Läkarna var däremot rätt "svävande", men jag misstänker att så är det på det flesta ställena. Det är ju ibland svårt att förutspå en framtid för vissa av barnen på neo eller svara på en del frågor som det faktiskt inte finns några direkta svar på. Då kändes det som att läkarna inte ville svara på våra frågor, men idag vet jag att det handlade om att de inte kunde.

Det som jag är väldigt imponerad över är att flera i personalen som hade hand om Douglas än idag (ett år sedan) minns oss, Douglas namn och vad vi gått genom. När vi varit på återbesök på neomottagningen och någon ur personalen från neo.avd gått förbi som hjälpte oss med Douglas så har de kommit fram och pratat med oss och att de utan tvekan nämnt vår sons namn värmer otroligt mycket!

Jag tror dock att vi upplever neo-tiden väldigt olika oavsett hur personalen är. Allt beror nog på hur man själv mår, vad man kräver och hur man tar åt sig information, intryck mm. Man är VÄLDIGT känslig då man har ett barn som vårdas på neo och vissa saker kan man få att låta eller verka vara på ett sätt som det kanske egentligen inte är. Både positivt och negativt....
Lycka till med din kommande plutt!
 

Helsingborg

Skrivet av  annette med amanda

vi fick en tjej i somras som tillbringade sin första månad på neo i Helsingborg och i Lund.
Ja måste säga att de i Helsingborg upplede vi som mycket mjukare och varmare!
Vi var en vecka på neo IVA i Lund och där var de oxå toppen, nästan alla för man kan ju inte komma överrens med alla människor...

Lunds "vanliga" neo upplevde vi som kyliga och stundtals nästan nedvärderande.
vi hade en nyopererad tjej då och de var verkligen som hökar på oss.
hon hade lite svårt att komma igång med maten och hade sond, men jag fick absolut inte ordna hennes tillagg själv, utan jag skulle dra i dem så att de hade full kontroll!..
(På IVA berättade de hur mycket vi skulle fylla upp målet med och sedan kunde jag göra det)

Helsingborg vill vi bara skicka ett stort fång rosor till!!
Så mjuk och bemötande personal!!!

Jag trodde aldrig att jag en dag i mitt liv skulle sitta på ett sjukhus och vrållängta "hem" till ett annat!...

Annette
 

Jag kan svara för oss lite sent kanske

Skrivet av  Pernilla med Casper o Sebastian 030128
VI låg på elle rrättare sagt Casper låg på neo 316 på Östra i GBG.
VI trivdes bra där de första dagarna var väl så där jag inet så bra med personalen jag var juh splittrad had ejuh sebb oxå att ta hand om o kunde inet ägna all min tid o Casper som jag fick för mig att de tyckte att jag skulle göra...
Men sen så pratade vi liet med varandra jag o dem i personlen o sen så flöt de på massor.
De hjälpte mig med Sebastian oxå i mån om tid...

Han var juh även två dygn på IVA innan han kom till neo även där var de helt underbara

Detta var svaret från lilla mig
 

Artiklar från Familjeliv