Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Liten förlossningsberättelse...

Skrivet av Sara m Olle 041222 o Tilda01 o Ellen03
...och Stort Tack för alla grattisar tidigare!
Jo, vahetterenurå...kvällen den 21:a kändes allt som vanligt = inget särskilt tecken eller nåt på att nåt kunde vara på gång. Så lite besviken o less la jag mig att sova.
Kl 4.30 vaknade jag av en kraftig värk som höll i i två minuter ungefär och tog rätt ont. Jiiiiippiiiii, tänkte jag. Efter 20 min kom en likadan värk, och efter 23 min en likadan igen. Då, kl 5.15 smög jag upp för att inte väcka man o barn. Åt en ordentlig frukost som "laddning" och sen komverkarna lite olika tätt och olika i styrka. Men halv sju då man o barn steg upp, då ringde jag min mor som var barnvakt och sedan efter sju ringde jag förlossningen. Då var det tre värkar på tio minuter och bm tyckte vi skulle komma in.

Redan då, hemma, kom jag att tänka på det här med ryggbedövning. Eftersom jag vid tidigare förlossningar har kräkts väldigt mkt under 7-10cm-fasen, tänkte jag att en ryggbedövning skulle göra det skedet lindrigare.

Vid ca 7.40 var vi på plats i ett förlossningsrum och jag var öppen 5-6 cm. Jag bad om ryggbedövning, inte för att det var ohanterligt då, men för vad som komma skulle. Bedövningen lades vid 8.30-tiden tror jag (ids inte kolla efter nu) och just innan den lades började jag må grymt illa, blev blek o kallsvettig och kräktes nästan. Men efter en kort stund med bedövningen lättade allt och värkarna kändes rätt lite.
Hjälp, är värkarna på väg att försvagas, håller det på att stanna upp, frågade jag, men nej, det var ju bara att de kändes mkt mindre (!!). Bedövningen tog jättebra. En del värkar tog visserligen ont, men långt ifrån skitont - ni vet..;)

Sedan kollade bm hur jag hade öppnats, först sju, sedan gjordes hål på hinnorna o skalpelektod sattes och efter en stund sa bm -Ja, nu är du helt öppen Sara, nu kan du börja krysta. Kändes otroligt avslappnat o coolt och jag var liksom helt "som vanligt" och inte inne i en grym kupa av koncentration som min förra förlossning (som rullade på så snabbt att jag inte ens hann formulera en tanke på bedövning).
Okej, då ställde jag mig på knä, lutad emot uppfälld sänggavel som jag alltid gjort under mina krystskeden (19 st?? nej men de två tidigare)..
Och så krystade jag,läskigt ont, men barnet sjönk ner snabbt och jag fick hjälp att inte krysta på slutet (näst sista värken, för att undvika bristningar), men sedan bara tog i och "schklolomp" föddes han ut. En kille! Och han skreeek och var väldigt aktiv direkt.
Och såååååååååå fiiiiiiiiin! Och frisk såg han ut och den totala lyckan infann sig..

...puh...jag hade tur och brast ingenting, och var knappt ens öm i underlivet senare samma dag. Min bästa förlossning för underlivet hittills, kunde knipa av strålen redan da´n därpå. Oj, vilken detalj förresten...

Tack!
Svar på tråden: Liten förlossningsberättelse...

Härligt!

Skrivet av  Madde m Alexander & lillhjärtat BF +2
Grattis igen!
 

Vad skönt...

Skrivet av  Helena + "prinsen" 11/12
...att du fick en sån bra förlossning. Grattis till lill-killen!
 

Grattis igen..

Skrivet av  Mia .m.Simon, Hanna&Daniel
och tack för din fina förlossningsberättelse, vilken tur att du fick bedövningen i rätt tid. Kram på dig och mys...
 

Grattis!!!

Skrivet av  MiaMaria m Josefin & Jonatan 3/12
Låter som en bra förlossning :)

*kram*
 

Artiklar från Familjeliv