Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Jag ORKAR inte!!!! (även på ank juli)

Skrivet av Margut med 4:an i magen
Var "ledig" förra veckan. Dock hade maken sagt till på dagis att jag skulle vara hemma och att barnen därför inte behövde vara på dagis... Det ändrade vi på, så tis och ons var de på dagis i alla fall.
Men mån, tor och fre var de hemma. Maken hade jour förra veckan och arbetade varenda dag, inkl. lör och sön! Så hur ledig har jag varit på en skala...?!
Ungarna har ställt till hur mycket jäkelskap som helst! I torsdags lyckades de till och med välta spisen!!! Fråga mig inte hur de bar sig åt... De fick den inte över sig i alla fall...

Kom tillbaka till jobbet idag och kände mig absolut inte utvilad.
Det första jag får höra är att det är ett tvångsomhändertagande på gång. Det är min uppgift och en mycket tidskrävande sådan. Det tar visserligen bara någon dag (det mest akuta), men då hinner man inte med någonting annat!
Jag har två utredningar/yttranden som ska in till Länsrätten den här veckan.
Dessutom var chefen blixtsnabb att påminna mig om att hon måste ha in statistiken för 2004 senast på onsdag morgon. NÄR i helsike ska jag hinna det då?!?!
En kollega kom in på mitt kontor i förmiddags och frågade om utredningen gällande XX skulle komma med i januarinämnden. Nä, det blir februarinämnden, svarade jag. Det innebär att jag får två veckor till på mig... Inte så populärt hos XX:s arbetsgivare som ställt kravet...

Ja ja... även om ni inte fattar vad jag menar med utredningar hit och dit så kanske huvudtemat når fram? Jag har så mycket att göra att skallen står still. JAG ORKAR INTE!!!
I fredags eftermiddag, när maken kom från jobbet, låste jag först in mig på toaletten i 20 minuter och bara andades. Sedan gick jag och lade mig och grät mig till sömns. Sov i en timme ungefär.
Allt känns övermäktigt just nu. Ungarna, jobbet... ALLT!

Förlåt att jag lägger all skit på er nu, men jag måste få skriva av mig. Passar på när chefen är ute i ett snabbt ärende...
Jag har arbetstid till 16.30, men blir nog kvar i minst en timme till... I morgon bitti måste jag vara på plats senast 6.30 för att hinna med alla papper som MÅSTE vara klara i morgon på morgonen!
Jag har 4 mil till jobbet och måste köra hemifrån senast 05.45...

Min enda ljuspunkt just nu är att jag slutar lite tidigare i morgon... Har UL-tid 15.30. Det ska bli skönt att få se bebben igen och få bekräftat att h*n inte tog någon skada av fvp i onsdags.
Det är mycket nu...

Tack till alla som orkade läsa ända hit! Själv orkar jag inte läsa igenom eländet...
Ska jobba nu! Vi ses!
Svar på tråden: Jag ORKAR inte!!!! (även på ank juli)

Men kära nån!

Skrivet av  syster A v18
Så där ska du INTE behöva ha det. Har inga som helst bra ord. Fy vad jobbigt du har det just nu.

Det är ju här man kan vräka ur sig allt elände. Du skulle behöva få tid till riktig vila nu.

Kramar i massor! Var rädd om dig.
 

Låter inte alls

Skrivet av  Anna med 3:e v18
bra det där. Ibland blir allt bara för mycket, och det enda man vill är att dra täcket över huvudet.
Jag hoppas hur som helst att det snart lugnar ner sig för din del, så där kan du ju inte ha det.
Och att ha barn hemma från dagis är inte att vila helt klart inte.

Ha det så gott
 

Lider med dig...

Skrivet av  Rebecka med Arvid 11 mån +bf 12/6
... var helt slutkörd i höstas då jag jobbade heltid (med massa jobbiga krävande elevärenden som bara äter upp en), pendlade, mådde skit, kände att jag inte räckte till för min lilla kille som dessutom var jättepappig och inte alls ville att jag skulle mata och natta. Jag vet att det inte hjälper dig men jag vill bara säga att jag förstår hur du känner dig. Det känns så trist när man inte känner att man räcker till någonstans. Ändå har jag bara ett barn! Hoppas att du får se en pigg och fin bebis på UL och att du har möjlighet att vila upp dig lite grand i helgen!

Kram Rebecka
 

Ärligt talat...

Skrivet av  Anja m Emil-00, Alice 29/5-04 & bf 13/6-05
Det finns ingen möjlighet att du kan tala m din chef. Antar att du jobbar på en socialförvaltning el liknande?

vet precis hur körigt där kan vara!! Gjorde min praktik på soc, barn och familj och det låter nästan som att du är på något liknande ställe eller? Iallafall så borde du ärligt talat (hur mkt du än har att göra) sjukskriva dig och låta kollegor ta över dina mest akuta ärenden...

vet att man som kvinna ej vill det el känner att det är ok för ens jä...la dåliga samvete och pliktkänsla kommer m pekpinnar...

Men du, här är det dig och bebisen det handlar om...

du borde vara hemma minst en månad (utan barn)... kanske du t.om över en helg skulle kunna lämna bort barnen så att du och maken fick en helt ensam helg, utan plikter, utan några tvång el måsten!!

Du måste tänka på dig själv nu! Så här ska man ej ha det under sin graviditet...

Jag hade det så vansinnigt stressat under graviditeten m Alice, gjorde framför allt min praktik de första 5 månaderna (jättekämpigt och nervöst och jobbigt) och sen skrev jag c-uppsats ända till förlossningsdagen, missade opponeringen och allting...

Jag fick bältros pga stressen, grät hela tiden, hade noll tålamod m min son, skrek och gormade och brast ut i gråt mer el mindre jämt... Så ska det inte vara!!!

Att vara tvungen att låsa in sig på toa för att andas så fort mannen kommer hem, nej Margut... Nu så är det du som ser till att ta det lugnt och skit i ditt ev dåliga samvete för allt du har att göra på jobbet!

är man dålig så är man och det psykiska är lika viktigt som det fysiska, om inte viktigare!!!

Jättekram till dig...

Anja
 

Du!

Skrivet av  Lillan
Har bara en halv minut själv med en ohållbar arbetssituation men ville bara säga att jag tänker på dig och skickar alla uppmuntringskramar jag har!
 

Gumman...

Skrivet av  ~JENN~
..nu får du nog ta dig ett snack med din chef, och berätta hur du känner och att det är lite väl mkt. på "ditt bord" nu. Och om du fortsätter utan avlastning, så kanske du blir sjukskriven... inte bra för någon!
Ta dig nu ett snack och lycka till och hoppas du har en förstående chef och att du snart får det lugnare!!!
 

Mamma mia

Skrivet av  Miranda v 21
vad du verkar ha det hetsigt runt dig... Avundas dig verkligen inte. Kan du inte försöka gå ner i arbetstid? Har för mig att du ska kunna göra det 4 mån innan beräknad förlossning utan att det påverkar din föräldrapenning... Finns det någon i din närhet som kan avlasta dig med barnen, särskilt när din man arbetar jour? Ett tips kan vara att du annonserar efter barnvakt på närmsta lärarhögskola eller gymnasieskola med barn- och fritidsutbildning. En extraarbetande student hämtar gärna dina barn från dagis och sysselsätter dem utanför hemmet i ett par timmar, så att du får vila. Kram
 

Men Margut!!

Skrivet av  Sara m. P&C-00 & bf 12/6
Stackars, stackars dig!! Kan du inte försöka att bli sjukskriven? Finns det verkligen ingen som kan hjälpa dig? Tycker så synd om dig och skickar en hel hög med kramar!!

Har faktiskt funderat på var tdu tagit vägen- har inte sett dig här på ett tag!
 

TACK SÅ MYCKET ALLIHOP!!!

Skrivet av  Margut med 4:an i magen
Kommer att gå och lägga mig alldeles strax, känner mig helt slut...
Det kändes verkligen varmt i hela kroppen att komma in här nu och läsa alla era goa svar! Medkänsla, förståelse, uppmuntran...

Jag har tid hos bm om två veckor och då ska jag prata med henne - om jag mår likadant då. Misstänker att jag kommer att göra det... *suck*
Havandeskapspenning eller sjukskrivning (på hel- eller deltid) har jag också funderat på. Men jag vill gärna "göra rent" på jobbet innan jag går hem. Att lämna alltihop i det nuvarande kaoset _går_inte_! Jag skulle ändå inte kunna slappna av hemma!

Nåja... det känns _lite_ bättre nu. Skönt att få skriva av sig och ännu skönare att få så många härliga svar! Ni är så bäst!! :-)

Kramar till er allihop!
 

Men kära nån!

Skrivet av  Malin bf 24/6
Se till att maken tar över hemma och gå en lång prommenad, lägg dej och läs en bok, ta ett bad. Sen sätter du dej ner och funderar igenom situationen. Mäktar du med att arbeta heltid? Har du föräldrardagar kvar på nått av barnen som du kan vara deltidare på? Vad hinner du på jobbet och vad hinner du inte? Förbered ett snack med chefen som faktiskt har arbetsgivar- och arbetsmiljöansvaret för dej och låt denne prioritera dina arbetsuppgifter så att du tryggt kan lägga en del åt sidan tills du är klar med det som är viktigast att börja med. Det kan låta som att idiotförklara dej och din förmåga att prioritera men det är det inte utan att lägga ansvaret på din chef istället för dej ett tag för att lätta bördan.

Lycka till och en stooooor kram.
 

Artiklar från Familjeliv