ÄNTLIGEN börjar skolan

ÄNTLIGEN börjar skolan
Skrivet av	Trött Tinkerbell
Alltså detta jullov har varit det värsta jag har varit med om. Vi har knappt lyckats hålla oss över ytan, och även om dottern inte ser fram emot skolstarten (det är alldeles för lätt, hon kan minsam allt och alla är dumma) så gör i alla fall jag det. MYCKET! ALLT har varit fel eller så har det varit tråkigt och hon har ingen och leka med, men hon vill inte leka om man föreslår att hon skall ringa någon. Det är för varmt, för kallt, för blött, för lite snö, för mycket regn. Hon har inga roliga leksaker (nä hennes rum är bara proppfullt med allt och lite till) och de som var roliga för någon vecka sedan är gamla och tråkiga. Hennes kläder är dumma, sticks, sitter åt, kliar, har fel färg, fel form, killas eller är för hårda. Hon får aaaaaaaldrig göra något kul (nä vi har bara varit på bio, spelat spel, varit på resturang, bakat, varit på experimenthuset och Biblioteket och badhuset, det vill säga alla de platser som hon brukar uppskatta) Maten är äcklig och kan vi inte fråga henne vad vi skall ha till middag någon gång? (jodå det har vi gjort, och hennes stadiga svar är "vet inte") och hon tycker faktiskt inte om våfflor (nä visst men det gick ner 4 stycken i förra veckan i alla fall). Sänkläderna är för varma för kalla, fel färg, för stickiga, luktar för mycket mjukmedel, för hårda, för bulliga, för mjuka och hon vill faktiskt ha sitt Bratzpåslakan och varför har jag inte tvättat det? (kanske för att hon slängde det i sin garderob istället för tvättkorgen?) Förutom detta så har vi läst allt om dinosaurier, rymden och en massa olika djur femton gånger varje dag (jag kan nog doktorera i ämnena snart). Hon har knutit med sina jäkla snören som hon hittar överallt trots att jag gör allt för att gömma dem långt uppe där hon inte ser. Hon lyckas liksom hitta något att knyta med ändå och jag vet inte hur många gånger man nästan slår ihjäl sig för att hon knutit ihop något som man sedan snubblar på, eller att man inte kommer in i en låda för den är ihopknuten med något annat som sitter i det tredje och är sedan länkat till det fjärde som i sin tur sitter ihop med något i hallen och så vidare. Ibland får man använda en stor kniv för att kunna ta sig fram här. (jo jag vet att jag är negativ) Nätterna skall vi bara inte tala om. Sova vad är det? Jag kan inte sova, det låter ute, det låter inne, det var en skugga, ja vill sova med fyra lampor tända (så att det ser ut som närkontakt av tredjegraden i hennes rum), hundarna är inte tysta, det blåser, det är för tyst, fel sagor, kan jag få vatten, kan du stoppa om mig för elfte gången, pyamasen är för varm, för kall eller så sticks den och ojdå jag råkade visst klippa sönder den, det gör väl inget? Sjuttioelva gånger jag har fått rycka ut till särbon/pappan för att hämta en helt tokig dotter som inte vill sova där just då och pappa med samma problematik kan bara inte hantera eller minimera hennes utbrott och de sitter och tjurar som två barnungar utan att nå någon vart tills dottern blir ledsen och får spel. Men supermamman måste naturligtvis fixa det, för vem skall annars göra det. (låter jag spydig?) Hmmmm.... Har jag fått ur mig allt nu? Det känns i alla fall lite skönare att få pysa ut lite av ilskan och frustationen. Snart är det tisdag, klockan 8.10 och då kan jag äntligen ta lite semester. Jag skall bara ligga i sängen och stirra i taket och njuta av varje sekund tills gullungen kommer hem igen. Förhoppningsvis så räcker det för att jag skall orka ta tag i allt och vara en rellativt bra mamma igen :-)
Svar på tråden: ÄNTLIGEN börjar skolan

:) Är våra barn släkt??
Skrivet av Ika
Faktiskt är min son likadan, med undantaget att han har ett pokemonpåslakan ist för bratz. Knyter gör han över hela huset, imorse kunde jag inte få upp blöjpåsen till 1:åringen för den var ihopknuten med skötbordet och ena badkarsbenet..

Å Fabian med?
Skrivet av Mammuten
Snören. Dinosaurier. Rymden.


Åh, fler knytare?
Skrivet av Tinkerbell
Jag trodde i min enfald att det bara var jag som hade ett barn som knöt ihop hela huset med allehanda snören och annat liknande. Men det finns alltså fler? ler Minns med fasa för några år sedan då vi bara hade en toa på övervångingen. Just den dagen så hade jag oklokt nog väntat lite förlänge på att göra ett besök på hemlighuset. Nu tryckte det på och jag började gå mot trappen för att upptäcka att hela trappen var insnörad både högt och lågt och med varenda garnnystan som dottern hade kunnat uppbringa ur min gömmor. Det var inte en chans att man kunde komma upp, inte ens om jag så vore en spindel. Ut i köket nu med ett något desperat uttryck i ögonen för att försöka hitta en sax. Det visade sig att alla var på övervåningen. Ännu desperatare och med benen i kors så plöjde jag igenom köket för att till slut hitta en kniv så att jag kunde såga mig igenom spindelnätet. Att jag inte kissade på mig var ett underverk bara det:-) Hur kom jag in på det här?

En knytare till
Skrivet av Fjärilens mamma
Fjärilen knyter gärna ihop kökslådorna, knyter fast leksaker i stolar och bord, gör snubbellinor med hopprepen mellan dörrstolparna, knyter ihop snören, påsförslutare och skärp i långa banor. Låser sedan konstverken med hänglås för säkerhets skull. I dessa lägen är det jag som får psykbryt, men måste erkänna att hon gör detta mindre ofta numera.

Finns det inte en Alfonsbok??
Skrivet av Tigeröga
- där han knyter hemma hos sig?? Det kanske är vanligare än man tror? Det låter både roligt och kreativt - även om jag kan förstå att det blir tröttsamt - särskilt om man inte kan ta sig fram. Min son brukade fylla hela trappen mellan våningsplanen med kuddar, soffdynor täcken etc. i oändliga kojbyggnationer. Man blir lite less när man för sjuttioelfte gången bär tillbaka eller försöker begränsa byggandet till hans rum. ;-)


Jag avgudar min unge
Skrivet av Tårtans mamma
men oj, vad skönt det är när han är tillbaka på dagis igen! Det är inte alls lika jobbigt att arbeta heltid som att vara med honom en dag. Jag är helt slut efter två veckor. Och det är nog han också. Han var strålande lycklig när han kom till dagis imorse. Eftersom han inte kan prata vet jag inte vad det är som är fel, men jag får ju en uppfattning när jag läser era inlägg - ni som har talande barn...

Vet att det låter fel
Skrivet av Tinkerbell
av mig att säga så, men jag är något avundsjuk på dig som inte har en ett babblande barn hängandes i örat på dig hela tiden. Hoppas du inte tar illa upp för att jag säger så :-) Nu är det bara några timmar kvar och dottern har i och för sig inte somnat ännu (jag har ju inte stoppat om henne femton gånger ännu) men det verkar vara på gång. Naturligtvis så hade hon tappat bort skivan med godnattsagan på och med en annan sådan så tar det längre tid eftersom ljudmönstret ändras då. suckar

men han babblar
Skrivet av Tårtans mamma
fast jag förstår inte vad han säger för det är bara rappakalja ;-) Säkert är det något klokt som jag inte fattar!


asg
Skrivet av Christopher
Ja, ursäkta att jag skrattar men jag känner igen det allra mesta i den beskrivningen! Det här med att fixa till täcket 17 gånger på en kväll t.ex.: -"Pappa, se till att täcket ligger slätt!" Jaja, men nu ligger det slätt och fint. -"Pappa, kolla så att det inte finns något under täcket!" Det gör det inte. Nu har jag kollat, sov nu. -"Pappa, jag fryser!", -"Dra upp täcket litet till då!", -"Det går inte!" Vad då går inte? Jaha, det kan ju bero på att han kastat ner täcket på golvet... trött

Helt ok...
Skrivet av Tinkerbell
jag brukar smygfnissa åt dina frustrerade inlägg också, fast jag vågar aldrig tala om att jag gör det. ler Han gillar Bratz också? fnissar

Här är det Pokemon som gäller
Skrivet av Christopher
Det ramlar Pokemonfigurer ur öronen på mig... -"Pappa, vem tror du skulle vinna av Totodile och Poochyena?" -"Pappa, vem tror du skulle vinna av Charmander och Tentacruel?" -"Pappa, vem tror du skulle vinna av Lairon och Spindelmannen?" ??? Hur kom spindelmannen in i bilden?


Kreativt!
Skrivet av Tigeröga
- att ta in spindelmannen i pokémonvärlden. Om det kan vara till någon tröst, slutade min son tvärt med pokémon för ett par år sedan (han är nu 14). När "Sagan om Ringen" kom in i hans värld fanns det inte plats för något annat - och det har varit roligare för oss föräldrar och öppnat upp intresse för historia. Dock återkommer frågorna; -Mamma vem vill Du helst vara? -Mamma vem tror Du är starkast av Ugluk och Grisznak? -Mamma vem tycker Du är coolast? etc. etc.

:-)
Skrivet av Felix mamma
Jag förstår att du blir trött, men kunde inte låta bli att skratta högt när jag läste ändå. Det var en väldigt målande beskrivning på mångas vardag här inne :-)

Skönt att man inte är ensam
Skrivet av Tinkerbell
om att få psykbryt ibland. Jag var nog ganska så negativ i mitt inlägg igår va? S Bättre i dag och bara några timmar kvar tills allt är som vanligt igen.

ÄNTLIGEN börjar skolan

:) Är våra barn släkt??

Å Fabian med?

Åh, fler knytare?

En knytare till

Finns det inte en Alfonsbok??

Jag avgudar min unge

Vet att det låter fel

men han babblar

asg

Helt ok...

Här är det Pokemon som gäller

Kreativt!

:-)

Skönt att man inte är ensam

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information