Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Ot vb-98

Skrivet av Helena,Bettan
Flera dagar har gått sedan katastrofen i Asien och för mig och P-M känns det tungt. Flera goda vänner med familjer är borta och jag har inte ord för den förtvivlan vi känner. P-M har arbetskamrater som saknas och det är svårt att förstå att livet skall gå vidare.Det känns som vår vänskapskrets är starkt decimerad helt plötsligt....
Svar på tråden: Ot vb-98

ja, det är så obegripligt svårt

Skrivet av  Ulmerkott o Kalle
Jag hade inga nära vänner i Thailand, inte vad jag vet i allafall, men däremot vänner till vänner. Det är så obegripligt det som har hänt, och jag är verkligen lessen för din skull som förlorat vänner.
Alla är bara så ledsna hela tiden. Min sambo och jag var ledsna redan innnan eftersom vi begravde en mycket god vän någon dag före jul, och så kommer allt detta, och man kan inte begripa hur livet ska gå vidare.

Jag såg att det var barnfamiljer från Jämtland saknade och hörde att det troligen hittats en liten flicka död.
 

Har inga ord

Skrivet av  Åsa & Alexander
men skickar dig många många tankar och cyberkramar. Vi vet inte om vi känner någon som är drabbad men vi är lite oroliga för en klasskamrat till storebror som inte kommit hem. Han befann sig dock inte i Thailand men i ett annat land som inte drabbats så hårt men där det ändå omkommit människor.

Vi finns här och lyssnar när än du vill "prata". Vill du prata mer privat kan du maila mig. Gör det på [email protected]

Stor stor kram till hela er familj!
 

Fruktansvärt

Skrivet av  Marie & Johanna
Jag saknar ord...Det är obegripligt det som har hänt! Ta hand om er!
 

Det är så ofattbart svårt

Skrivet av  Linda & Oscar
att acceptera och förstå varför. Trots att dem jag känner har överlevt mot alla odds är mina tankar hela tiden hos dem som inte hade samma tur.
Smärtan, vreden och saknaden försvinner inte, men den mildras hörde jag en av dem som överlevde brandkatastrofen i Göteborg.

Jag pratade med en av mina kunder idag som saknar nära bekanta i Khao Lak och han sa det att mitt i allt detta fruktansvärda ser han ändå en strimma hopp. Trots den enorma förlusten kommer vi varandra nära i hela världen och med det ökar hoppet om att vi minimerar alla oenigheter under lång tid framöver.

Det finns inga ord till tröst, men vi finns här Helena närhelst du vill, orkar eller kan prata om det.

Många kramar till dej och till oss alla.
 

Så ofattbart

Skrivet av  Ebba m.3
så frukansvärt meningslöst... Sänder mina tankar och en bön om att ni på något sätt ska finna tröst hos varandra. Prata av dig här när du vill, vi är många som lyssnar. STOR KRAM!!
 

Hur kan livet gå vidare?

Skrivet av  Teresia o Hanna
De som har förlorat hela sin familj, hur kan de leva vidare,komma tillbaka till ett hem fullt med minnen, fortfarande höra barnens skratt och lek? Det är obegripligt. Att allt kan förändras så på en gång. Vänner som man har är borta för alltid....
Jag tänker på dig.
 

Jag KAN inte förstå

Skrivet av  AmMoE
hur grymt livet kan vara :(
Jag har en klump av ångest i magen och en klump av gråt i halsen vid varje nyhetssändning och vid varje blick i tidningar och på internet - trots att vi är pinsamt skonade. Vad jag vet känner vi ingen som drabbats varken direkt eller på håll så att säga. Jag lider så med alla dessa människor som förtvivlat letar efter sina anhöriga och lever i ovisshet.
Jättekramar till er Helena och hela familjen, vill du maila och bara skriva av dig, gör det: [email protected]
 

Det är fördjävligt

Skrivet av  Annika
tungt tungt tungt. Här sitter man vid datorn och tar det för givet (i normala fall) Nu känns det som om allt man gör är en ynnest. Jag har människor i min indirekta vardag som är drabbade och det känns riktigt riktigt illa. Hur är det då inte för de som står närmast...?? Alla vansinneshistorier som jag hör är som att gå omkring i en aldrig avslutande skräck-mardröm.
Alla tankar och styrka till er! Hoppas hoppas ni får ett positivt besked!
Kram
 

Artiklar från Familjeliv