Jag har också tänkt...

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Jag har också tänkt...
Skrivet av	Karro
mycket på det som du pratar om. Min son föddes för 1 år sen med akutsnitt. Han var stor och hade stort huvud, något som de alldeles hade missat att upptäcka innan. Deras viktskattning var att han var lite stor men inte så farligt. Eftersom jag var så smal så tyckte de att min mage verkade ganska normalstor. Jag hade bara gått över tiden med 4 dagar. Efter många timmar öppnad 10 cm och ett misslyckat sugklocksförsök så blev det akutsnitt för sonen som satt fast vid spinae. Jag är så tacksam för att min son mådde bra när han kom ut. Vi håller nu på att försöka bli med barn igen och jag vet inte om jag vill försöka föda vaginalt igen. Min bm var av den uppfattningen efter vår förlossning att eftersom mitt bäcken var på gränsen och min man och jag troligen kommer att få fler stora barn om vi skaffar fler så var kanske kejsarsnitt ett alternativ för oss. Jag gick inte upp särskilt mycket i vikt under graviditeten och åt bra mat osv så det var nog genetiskt att vår son blev så stor. Min man vägde över 5kg när han föddes och hans syskon likaså. Jag tror nog att man ska ta sin oro på allvar. Jag frågade flera gånger innan min första förlossning om inte barnet var rätt stort (eftersom min man var så stor när han föddes) men alla bara sa att det var normalstort. Kanske kan du försöka föda vaginalt men vara förberedd på att det kan bli snitt (och säga till innan på förlossningen förstås). Om det känns jobbigt skulle jag nog satsa på snitt från början. Hm... det här blev lite svamligt men jag hoppas att du får en bra förlossning denna gång hur du än väljer att göra! Kramar och lycka till
Svar på tråden: Jag har också tänkt...

oj skulle vara under "Första barnet + 5kg"
Skrivet av Karro
...

Jag har erfarenhet av stora barn
Skrivet av Lillith76 (Linda m. Tova, Loke & Viggo)
Min första förlossning blev ungefär som din..vattnet gick 5 dgr över tiden...själva förlossningen varade i 32 timmar innan jag fick upp på operation och göra ett akut snitt. 6 dgr över tiden kom hon äntligen ut... Barnet var stort, 40 cm stort huvud (mot normala 34-35 cm) och hon var 55 cm lång och 4.8 kg tung. Hon fastnade också i magen och kom inte längre ner...jag pressade på i 32 timmar utan resultat och öppnades bara 6 cm. Hon var såklart alldeles blåslagen och svullen pga pressen i magen då hon låg även lite snett och pressades mot mitt bäcken vid varje värk. Hon fick 6 min syrebrist och andades inte jsälv förrän efter 10 min...apgar var 1-5-9 Hon låg på neo i 3 dygn för observation och vi stannade en hel vecka på BB... vi fick gå på läkarkontroll då hon var ett år för och se så hon inte fått några men av syrebristen vid födslen men allt verkade okej och idag är hon en pigg tjej på 4 år och visar inga som helst men av den hemska start hon fick i livet. Kan tillägga bara att: Min sambo vägde 5.3 kg vid sin födsel och kom ut med katastrofsnitt för 31 år sedan....jag vägde 4.2 kg men föddes vaginalt efter lång och jobbig förlossning...de flesta i våra båda släkter har varit stora vid födslen så de har ju och brås på våra barn. Efter min hemska upplevelse med första barnet så ville jag absolut inte försöka på vaginalt mer gånger...hade ju förlossningsskräck redan innan första barnet kom och det blev ju inte bättre efter hon föddes. Andra barnet, en pojke föddes med planerat snitt en vecka innan bf och han vägde 4.7 kg och var 54 cm lång...med ett huvud på 40.5 cm !!? Tur jag inte födde han vaginalt för då hade det säkerligen blivit akut eller katastrofsnitt igen...usch MEN nu gick det så illa att han var sjuk och hade en missbildning i lungorna så han dog 3 dgr gammal då vi fick stänga av hans respirator. Stannade 3 dgr på BB, åkte hem samma dag han dog. Tredje gången blev ytterligare ett planerat snitt 10 dgr innan bf. Pojken vägde 4.5 kg och var 52.5 cm lång med ett huvud på 38 cm allt gick väldans bra och han är en frisk och kry pojke. Stannade även då bara tre dagar och det kändes helt okej.. Jag hoppas på ytterligare ett barn med planerat snitt inom nåt år...så vi får väl se hur det går. Säkerligen blir även det barnet lika stor. Mina bäckenmått visade sig efter bäckenmätning vara precis på gränsen...men jag undrar om de räknade med då att jag födde fick så stort barn (när jag fått första barnet) eller om de räknade efter normalstort nyfött barn?


Tack för att ni delar med er
Skrivet av Malin bf 1/12
Det här är första gången jag kommer i kontakt med andra som gått igenom en liknande förlossning. Det hjälper mig jätte mycket att veta att samma sak hänt er (det känns lättare att stå på sig då). Lillith jag är så ledsen för din skull att det visade sig att inte ens ett kejsarsnitt kunde hjälpa ditt andra barn. Jag kan bara tacka för att du delat med dig av din historia för den ger mig en mycket tryggare grund att stå på nu när det börjar bli dags att fatta ett beslut. Tack igen, det är konstigt men det känns bättre nu som att jag vet hur jag vill ha det.

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv