Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

frågor från en med förlossnings-rädsla...

Skrivet av Tina
Jag födde en pojke -01, gick 11 dgr över tiden.
Hade en väldigt lång och utdragen förlossning där varken vattnet gick, eller krystvärkar kom.
Fick epidural-bedövning iryggen, och den sprutan satte människan rakt i en nerv först och det gjorde otroligt ont!
Till slut så sjönk bebisens hjärtljud kraftigt och en läkare fick lägga sig och trycka på min mage ills bebben kom ut.
Jag blev väldigt deprimerad efteråt och kunde inte glädjas över att ha blivit mamma, amningen kom inte heller igång och jag fick inten bra hjälp alls.

Nu är jag gravid igen, och rent ut sagt LIVRÄDD över att föda igen!
Så nu funderar jag på kejsarsnitt, men jag har många frågor om det och skulle vilja höra från er som har gått igenom det personligen.

*Kan man få vara sövd vid ett planerat snitt? Vägrar att ta en sputa i ryggen igen!

*Hur känns det när de skär och sliter i en? Om man nu ä vaken alltså.

*Hur lång tid efter att man är "klar" kan man gå på toa, gå omkring lite osv?

*Kan man bära sitt barn efteråt?

*Hur ont har man efteråt? Är det hanterbart?

*Hur stort är snitt-såret och blir ärret fint efteråt?

*Tar det lång tid för kroppen att återhämta sig efter ett snitt?

Hoppas att ni vill svara på mina frågor, det betyder mycket!
Berätta gärna allt ni kommer på om era snitt.
Ni som både har fött med snitt och vaginalt, berätta om skillnaderna...

Tack på förhand!!!
Svar på tråden: frågor från en med förlossnings-rädsla...

Kejsarsnitt...

Skrivet av  Tia
...är läkarvetenskapens gåva till kvinnor!
Jag gjorde akut snitt för sex veckor sedan. Innan hade jag funderat mycket på om jag skulle be om snitt för jag var rädd för att föda vaginalt men jag hörde så många skräckexempel så jag bestämde mig för att genomlida en vanlig förlossning. Men sen blev det ändå akut kejsarsnitt (efter bara 15 minuters värkarbete) och jag var superlycklig över det.

Hade jag vetat att det skulle vara så enkelt som det var med snitt så hade jag definitivt tjatat mig till ett planerat snitt. Kommer aldrig föda vaginalt. Kommer kräva snitt för eventuella framtida barn. Det har varit en raktigenom positiv upplevelse.

Sen till dina frågor

*Kan man få vara sövd vid ett planerat snitt? Vägrar att ta en sputa i ryggen igen!
Vet ej! Men tänk på att det är mycket lättare att sitta still när man inte har värkar så det är mindre risk att det blir fel. Det finns ju också dom som mår illa och kräks efter nedsövning.

*Hur känns det när de skär och sliter i en? Om man nu ä vaken alltså.
Känns ungefär som om någon masserar magen.

*Hur lång tid efter att man är klar kan man gå på toa, gå omkring lite osv?
Jag kunde resa mig upp och gå på toa dagen efter operationen. Duscha gjorde jag efter två dagar. Tredje dagen mådde jag ganska bra.

*Kan man bära sitt barn efteråt?
Jag kunde bära min son så fort jag var uppe ur sängen. Alltså andra dagen, men han vägde i och för sig bara 2.8 kilo...

*Hur ont har man efteråt? Är det hanterbart?
Man får ju smärtstillande. Hos mig gjorde det bara ont i snittet när jag skrattade eller hostade. Alltså när jag använde magmusklerna.

*Hur stort är snitt-såret och blir ärret fint efteråt?
Ärret är under bikinilinjen. Håren växer över så det syns inte ens. Enda problemet är att du kan få en sorts hylla över snittet efteråt. Magen putar ut över snittet. Hoppas kunna träna bort detta.

*Tar det lång tid för kroppen att återhämta sig efter ett snitt?
Vet inte. Efter sex veckor så känns det hyfsat bra. Men jag är försiktig när jag ska lyfta saker och det är först nu jag får börja träna.

Lycka till med din avgörelse.
 

Mina erfarenheter

Skrivet av  Sophie med Lucas 030317
Födde med planerat kejsarsnitt i mars -03 pga sätesbjudning och har bara positiva erfarenheter.
 

Oj, tryckte lite för snabbt!

Skrivet av  Sophie med Lucas 030317
Svar på dina frågor:

*Kan man få vara sövd vid ett planerat snitt? Vägrar att ta en sputa i ryggen igen! Ja det kan man. Jag tror de ofta försöker övertala att man ska vara vaken eftersom det ska vara bäst både för barnet och mamman Jag var vaken, men jag kan förstå dig som är rädd för sprutan och kanske därför vill sova. Men det är underbart att vara vaken och höra sitt barns första skrik!

*Hur känns det när de skär och sliter i en? Om man nu ä vaken alltså. Känns precis som om de drar och sliter i en, fast bara lite liksom. Eftersom du är bedövad så känns det bara marginellt och jag tyckte inte det var obehagligt alls. Som någon annan beskrev det, "det känns som någon diskar i en", och det stämmer!

*Hur lång tid efter att man är klar kan man gå på toa, gå omkring lite osv? Lucas är född kl 11 och jag var på toa och gick en runda i korridoren kl 19. Hade säkert kunnat göra detta innan, men hade inte en tanke på det eftersom jag låg och snusade bebis...:-)

*Kan man bära sitt barn efteråt?
Jag hade inga problem med det. I Malmö måste pappan åka hem så jag tog hand om Lucas själv. Hade honom i och för sig i min säng och ringde på BM när jag behövde gå på toa så hon kunde passa honom. Men att ta hand om honom själv och lyfta till bröstet och in/ut ur baljan var inga problem.

*Hur ont har man efteråt? Är det hanterbart? Jag hade inte ont alls utan upplevde det mer som svår träningsvärk. Man får jättebra smärtstillande som jag tog så som jag blev ordinerad och jag hann aldrig få ont emellan. Däremot är man stel och det kan dra lite i såret. En del har ont när de vänder sig i sängen, skrattar eller nyser, men det hade inte jag. Jag var livrädd för smärtan, men där blev jag rejält positivt överraskad.

*Hur stort är snitt-såret och blir ärret fint efteråt?
Snittsåret är ca 10-15 cm tror jag. Mitt har nu börjat blekna vid sidorna, men är fortfarande lilarött i mitten.

*Tar det lång tid för kroppen att återhämta sig efter ett snitt?
Beror sig på vad du menar. På dag 2 satt jag med de andra mammorna i dagrummet och fikade, så då kände jag mig rätt pigg. När vi kom hem på dag 4 fixade jag det mesta men undvek dammsugning och andra tyngre aktiviteter. Hade svårt att få upp takten vid promenader i flera vackor, det sträcker när man går fort och det kändes ömt i magen när Lucas sparkade där i flera månader. Jag skulle nog säga att efter 3 veckor var jag helt återställd (förutom lite ömt som sagt och svårt att få upp takten). Men jag var helt funktionsbar och princip som vanligt på dag 4.
Hoppas mina svar har hjälpt dig. Jag har skrivit massor här inne så du får gärna söka på "Lucas" så kan du läsa mer. Eller gå in på hans hemsida och läs under "Förlossningen" (www.babyfriends.nu/lucasweare).
 

Mina svar

Skrivet av  Therese med 4

*Kan man få vara sövd vid ett planerat snitt? Vägrar att ta en sputa i ryggen igen!
* Nja, tror inte att de så gärna söver en om de inte behövs.Men jag vet inte så säkert.

*Hur känns det när de skär och sliter i en? Om man nu ä vaken alltså.
* Jag kände ingenting alls förrän de skulle ta ut barnet, då blev det ett tryck på magen och det kändes som nån lyfte upp mig från op-bordet, obs inget läskigt, bara underlig känsla, sen bara sekunder senare fick jag barnet på bröstet.

*Hur lång tid efter att man är klar kan man gå på toa, gå omkring lite osv?
*Jag gick upp samma dag på kvällen, är snittad 0900 på morgonen, men var inte så sugen på att gå så mycket.

*Kan man bära sitt barn efteråt?
*Ja, jag bar honom, inte så mycket första dagen men andra helt ok.

*Hur ont har man efteråt? Är det hanterbart?
*Enligt mig, men det är ju individuellt, så var det inte farligt alls. Visst, det känns ju i magen, bränner svider och stramar i såret, men bara då jag skulle resa mig upp, annars helt okej.

*Hur stort är snitt-såret och blir ärret fint efteråt?
*Såret är 10-15 cm, redan nu är det inte speciellt fult eller synligt och jag snittades 27 juli i år.

*Tar det lång tid för kroppen att återhämta sig efter ett snitt?
*Det vet jag inte, men kände mig bra väldigt fort, och nu har jag inga besvär alls efter snittet i såret eller så. Känner inte alls av det.

Jag kan säga att jag har fött 3 barn vaginalt och ett med snitt och med mina hemska förlossningar i minnet så säger jag bara att hellre skulle jag genomgå 5 snitt till än en vaginal, så var inte rädd, snittet är min bästa upplevelse av att få barn.
Innan har jag drabbats av svåra depression bla efter en mycket svår förlossning.
Kram
 

Mina svar

Skrivet av  marib
*Kan man få vara sövd vid ett planerat snitt? Vägrar att ta en sputa i ryggen igen!
- Inga problem, jag fick panil på op och bad om sövning. De frågade bara om jag var säker så var det inget mera med det
*Hur känns det när de skär och sliter i en? Om man nu ä vaken alltså.
-pass *ler*
*Hur lång tid efter att man är "klar" kan man gå på toa, gå omkring lite osv?
- I mitt fall,dagen efter
*Kan man bära sitt barn efteråt?
- Ja bara man är något så när klar i knoppen igen
*Hur ont har man efteråt? Är det hanterbart?
- Hade aldrig ont, precis när jag vaknade så kändes det so m om jag fått en hästspark i magen men de var snabbrt där med morfin som de sen fyllde på kontinuerligt. Man SKA inte ha ont, man läker bättre då
*Hur stort är snitt-såret och blir ärret fint efteråt?
- 15 -20 cm, har ett starksnitt som sitter lite högre upp så det är ett vitt streck bara. Lte överhäng blir det gärna men det kan hjag leva med.
*Tar det lång tid för kroppen att återhämta sig efter ett snitt?
- Längre tid än efter en okomplicerad vag förlossning men det är det värt.

Jämförelser är svårt, det är så mycket som påverkar. Efter ettan och trean hade jag lätt sagt att vaginalt är att föredra.
Tvåan och fyran hade jag valt snitt framför alla gånger.
 

Jag föredrar helt klart vaginalt!

Skrivet av  Nissa, Rebecka dec02 + Manfred 28/9
Jag födde mitt första barn vaginalt och det var väl inte roligt, men en helt OK upplevelse. Min EDA funkade perfekt!

Även jag blev deppig efter förlossningen, gick till MVC:s kurator ett par gånger för jag kände att jag aldrig var glad och att jag inte hade några känslor för barnet, hon kändes mest som en tung plikt... Men efter några samtal kändes det mycket bättre! Även amningen strulade och jag fick börja med ersättning parallellt med amningen ganska tidigt. Vill med detta bara säga att dina problem efteråt inte nödvändigtvis beror på hur du upplevde förlossningen, även om det kan ha bidragit.

Jag fick en förlossningsskada som gjorde att nästa barn blev tvunget att förlösas med snitt. Skadan upptäcktes inte i samband med förlossningen utan ca 1 vecka senare.

*Kan man få vara sövd vid ett planerat snitt? Vägrar att ta en sputa i ryggen igen!
-Ja, man kan vara sövd även om de brukar undvika det eftersom narkosen påverkar barnet. Det blir alltså mer bråttom om man är sövd. Det sägs att man även kan bli mer illamående efteråt av narkos och det tar längre tid innan man får träffa sitt barn.

*Hur känns det när de skär och sliter i en? Om man nu ä vaken alltså.
-Jag kände att de drog och tryckte. Det gjorde absolut inte ont, men var obehagligt.

*Hur lång tid efter att man är klar kan man gå på toa, gå omkring lite osv?
-Jag gjorde snittet på tisdag fm och på onsdag fm tog de bort katetern. Har för mig att jag fick hjälp upp redan samma kväll för en lite tandborstning och så, men första gången hade jag två i personalen som stöttade mig.
Det tog 4 dagar innan jag kunde sätta mig upp i sängen själv, även om jag när jag väl satt upp kunde hasa mig fram på egen hand.

*Kan man bära sitt barn efteråt?
-Ja, det kunde jag. Dvs nrä jag kunde gå... När jag kom hem efter en vecka kunde jag även FÖRSIKTIGT lyfta min 1,5 åring.

*Hur ont har man efteråt? Är det hanterbart?
-Jag hade gräsligt ont i 1,5 dygn. Trots smärtlindring gjorde det rejält ont, men sedan blev det snabbt bättre.

*Hur stort är snitt-såret och blir ärret fint efteråt?
-Mitt ärr syns knappt! Det har läkt hur fint som helst!!!

*Tar det lång tid för kroppen att återhämta sig efter ett snitt?
-Jag var kvar på BB i en vecka och efter det kände jag mig ganska OK, men så hade jag svår foglossning så mycket av att jag kände mig handikappad berodde nog på det.


Jag läste på mycket om snitt i och med att det var planerat. (Rekommenderar "kejsarsnittsboken" det är nog den enda boken som finns...) Jag hade hört att det är vanligt att man får blodtrycksfall precis i början, så det var jag inställd på. Det jag INTE var inställd på att det skulle hålla på i princip hela tiden! Det kändes som om jag i en timmes tid fick kämpa för att kunna andas och inte kräkas. Det är INTE något jag vill uppleva igen! (Fast det är tydligen inte så vanligt, även om det händer.). JAg frågade narkosläkaren om det varit bättre att bli sövd, men han sa att då hade jag mått illa efteråt istället, så jag hade inte tjänat något på att sövas.

Jag hade även problem med gaser i magen i ett dygn efteråt och fick kämpa för att få hjälp mot de smärtorna. Med det FINNS hjälp att få, bara man säger ifrån på skarpen.

Fördelen som jag ser det med att föda vaginalt är att det är JAG som föder och MIN kropp som gör något naturligt, dvs öppnar upp en väg för barnet. Vid ett snitt är det någon ANNAN som skär upp min kropp och tar ut barnet. Man ligger helt fastspänd på en brits med en massa slangar och elände och kan inte delta på något sätt.

Under kejsarsnittet låg jag fastnaglad som en korsfäst och mådde illa. Vid den vaginala förlossnignen kunde jag röra på mig och samtala med min man och BM. Jag vet helt klart vad jag föredrar!

Vi är alla olika och jag respekterar din rädsla. Men kejsarsnitt är inte en enkel utväg, det är en nödutgång... Se till att du tidigt får prata med kompetent personal (Aurora?) så att ni kan komma fram till en bra lösning som funkar för dig!
 

tack allihop..

Skrivet av  Tina
..för era bra svar!!

Ska prata med min barnmorska när jag ska på inskrivning, så jag har ju tid på mig så att säga:)

Men jag skulle helsta av allt vilja känna att det är helt ok att föda vaginalt igen, men det gör det absolut inte nu! Usch, får panik nästan när jag bara tänker på det...

Det här med att sövas, jag är om möjligt nästan mer rädd för att ta sprutan i ryggen, än vad jag är för att föda naturligt..
Har ordentligt´sprutskräck, plus att jag hade ilningar i ryggen flera veckor efter att jag hade fått epidural när jag skulle föra sonen.

Sövd har jag varit en gång förut, och jag mådde inte illa ett dugg när jag vaknade, alla kanske inte gör det?

Förresten, måste man ha kateter?
Hur känns det när dom sätter den?

Ska ta reda på så mycket som möjligt om kejsarsnitt, era svar var en bit på vägen:)

Tack snälla ni!
 

Katetern

Skrivet av  Anna K med Flipp & Vendela
Sätts efter de lagt spinalen så man känner inte alls att de sätter dit den. Det känns inte när de plockar bort den heller.

Och ja, du MÅSTE ha kateter. Du kan nämligen inte gå på toaletten alls och har ingen kontroll över blåsan heller.
 

Men om du vill bli sövd

Skrivet av  marib
måste den sättas före.
Jag tyckte inte det var nån höjdare men det gick.
 

Jag fick inte katetern efter spinalen

Skrivet av  Therese med 4
Utan fick den innan, trots att jag bad om att få den efter. Jag tycker nästan att katetern var det värsta med hela operationen*ryser*.
 

Jag kände inget när de satte katerern!

Skrivet av  Nissa, Rebecka dec02 + Manfred 28/9
Det var mer lite pinsamt att ha en annan vuxen som "rotade runt" där! *skratt* Det kändes en aning, men gjorde absolut inte ont.
Och som sagt så måste du ha den, dels för att du inte kommer ur sängen på ett tag, men främst för att blåsan MÅSTE vara helt tom under själva snittet. Urinblåsan är fäst i samma ligament som livmodern, så under snittet lossar man blåsan från dess fästen och för den åt sidan för att kunna få ut barnet. Sedan syr man fast blåsan igen.
 

Katetern sätts när du är SÖVD!

Skrivet av  xxAmaliaxx
Hej,

Be personalen sätta katetern efter att du blivit sövd. Det kommer inte vara några problem! Så gjorde jag.

PS: Jag mådda inte alls illa av narkosen!
 

Svarar jag med

Skrivet av  Anna K med Flipp & Vendela
Jag akutsnittades 2001 efter en misslyckad igångsättning som ledde till ett segdraget förlopp, för snart fem veckor sedan snittades jag igen men planerat denna gång.

*Kan man få vara sövd vid ett planerat snitt? Vägrar att ta en sputa i ryggen igen!
Ja, visst får man det men det är ovanligt. Jag skulle ALDRIG rekommendera någon att vara sövd och gå miste om första ögonblicket. Jag var också rädd för ryggbedövningen denna gången, men läkaren som satte min spinal var fantastisk och jag kände faktiskt inte ens att hon satte den. Be om annan narkosläkare.

*Hur känns det när de skär och sliter i en? Om man nu ä vaken alltså.
Att de skär känner man inte alls, och när de drar känner man bara lite hur de liksom drar i en. Inte ett dugg läskigt, tyckte jag.

*Hur lång tid efter att man är klar kan man gå på toa, gå omkring lite osv?
Jag blev tvingad att resa mig upp på kvällen samma dag som jag snittats men behövde bara stå upp och fick gå och lägga mig igen. Nästa dag kom de och hämtade mig och sa att jag måste gå på toaletten och duscha. Gick inte omkring förrän andra dagen efter snittet och det var inte skönt. Tredje dagen börjar man bli människa.

*Kan man bära sitt barn efteråt?
Ja, man kan bära sitt barn men inget annat - eller inget som väger mer än barnet.

*Hur ont har man efteråt? Är det hanterbart?
Det beror på. Man får se till att ta smärtlindrande och inte försöka spela hjälte.

*Hur stort är snitt-såret och blir ärret fint efteråt?
Förra såret var väldigt stort, det var akutsnitt. Nu har jag ett 20 cm brett snittsår men det drar ju ihop sig med tiden. När det gått ett tag blir det bara som ett vitt streck. Det värsta, tycker jag, är magen som inte riktigt ser ut som man vill.

*Tar det lång tid för kroppen att återhämta sig efter ett snitt?
Man får ju inte lyfta något som är tyngre än bebisen på sisådär sex veckor och man får inte göra sit-ups de första sex veckorna efter snittet, därefter får man vara försiktig. Slarvar man så riskerar man bråck och andra otrevligheter.
 

Var mkt orolig

Skrivet av  Helene m Leo 17/5-04
inför mitt snitt med spinal och ville sövas men blev "övertalad" att vara vaken.
Jag råder dig mkt starkt till att vara vaken. Missa inte när din bebis föds! Narkosläkarna är mkt noga och vid ett planerat snitt så är det ingen stress alls med att sätta nålen, du kan även få bedövning innan nålen sätts.
Jag fick morfinspinal och hade inte ont efteråt. På eftermiddag/kvällen var jag uppe och gick. Yr dock.
Det känns bökigt när de knökar och har sig på magen men ingen smärta - jag kände efter mkt noga! Det går så fort, på 3 min var min son ute!
Jag kunde bära sonen ganska snabbt efteråt men kommer inte riktigt i håg om det var andra dagen men lyfte honom kunde jag snabbt. Mitt ärr blev jättefint men det beror på hur ens hud bildar ärr också.
Mitt snitt gick som en dans!
Fick snitt på hum. indikation.
 

mina svar

Skrivet av  Sophie med liam 02, Ebba 03, Felicia 04
*Kan man få vara sövd vid ett planerat snitt? Vägrar att ta en sputa i ryggen igen!

Ja det kan man men dom vill helst av allt att man är vaken eftersom att narkosen påverkar barnet, och du är piggare efteråt om du är vaken.

*Hur känns det när de skär och sliter i en? Om man nu ä vaken alltså.

Det känns inte, man känner bara att dom gör nåt med magen, men man känner ingen smärta alls. Det gör nte ont eller så.

*Hur lång tid efter att man är "klar" kan man gå på toa, gå omkring lite osv?

Jag snittades kl 11 ungefär och jag gick upp och gick en sväng på kvällen samma dag. Katetern tog dom morronen efter snittet & då gick jag till toan och kissade osv, duschade m.m

*Kan man bära sitt barn efteråt?

Ja det kan man, jag bar på barnet från första stund, hon fick sova på min mage osv utan några problem.

*Hur ont har man efteråt? Är det hanterbart?
Jag är förvånad av hur lite ont det gjorde. Första dygnet fick jag morfin, det var svårt att ta sig upp ur sängen första kvällen. Men redan dagen efter så var allt mycket bättre. Tog mig ur sängen fler ggr utan problem, gick upp och duschade. Från andra dagen klarade jag mig på alvedon och diklofenak, på tredje dagen vart jag helt utan smärtlindring, tyckte inte det behövdes för det gjorde inte ont.

*Hur stort är snitt-såret och blir ärret fint efteråt?

Mitt ärr är redan jättefint, ser bara ut som ett rivsår. Snittades för 2 veckor sedan. Jag hade 11 agraffer, snittet är inte alls långt.

*Tar det lång tid för kroppen att återhämta sig efter ett snitt?

Jag tycker att allt redan är som vanligt, har inte det minsta ont eller så, klarar alla vardagliga sysslor som vanligt. Dammsög och donade samma dag jag kom hem från bb, vilket var på tredje dagen. Är ute & promenerar varje dag precis som vanligt osv. Har inget negativt att säga alls.
 

Grattis till magen

Skrivet av  Loppan
Jag snittades aug 03 och här kommer några svar från mig.

*Kan man få vara sövd vid ett planerat snitt? Vägrar att ta en sputa i ryggen igen!

De vill helst inte att man ska vara sövd då narkosen kan påverka bebisen på ett negativt sätt. Är man extremt rädd så kan man bli sövd.

*Hur känns det när de skär och sliter i en? Om man nu ä vaken alltså.

Konstigt. Jag var bara så lycklig och euforisk över att jag äntligen skulle få träffa min bebis. Man känner att de "pillar" men det var inte obehagligt på något sätt.

*Hur lång tid efter att man är klar kan man gå på toa, gå omkring lite osv?

Jag fick ha kvar katetern 36 timmar för jag hade så ont att jag int kunde röra mig. Första gångerna jag var uppe trodde jag jag skulle svimma, minns knappt att jag var på toa ens.

*Kan man bära sitt barn efteråt?

När du väl kommer upp och går så kan du bära barnet men räkna med att du är däckad ett par dagar.

*Hur ont har man efteråt? Är det hanterbart?

Ja, så här i efterhand klart det var hanterbart men just då gjorde det ont.

*Hur stort är snitt-såret och blir ärret fint efteråt?

10 cm långt och 1 mm brett och syns inte om man inte granskar det från väldigt nära håll.

*Tar det lång tid för kroppen att återhämta sig efter ett snitt?

Återhämta sig helt vet jag inte hur lång tid det tog för mig. Efter 5 dagar käönde jag att jag ville hem från bb. Efter 10 dagar kunde jag sätta mig och lägga mig utan att det gjorde jätteont. En månad efter snittet så var jag ute och promenerade och det kunde gå timmar utan att jag ens tänkte på att jag hade blivit snittad, tills jag gjorde nån konstig rörelse så att det kändes obehagligt.

Tycker du ska ta svaren med en nypa salt då detta är så invividuellt. Jag har även kompisar som varit uppe och gått samma dag utan problem. När jag hör dem diskutera snitt så tror jag inte ens vi talar om samma sak. Jag upplevde tiden efter snittet som jättejobbig och jag hoppas jag slipper snittas igen.
 

Artiklar från Familjeliv