Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Men varför tänker vi så här?!

Skrivet av C med 3
Vi kämpar och sliter för att dels vara mammalediga så länge som möjligt - i vissa fall fast vi egentligen inte vill, utan för att man upplever att man inte är nån bra mamma om man inte vill vara hemma länge.
Sen kämpar vi som sjutton för att ungarna ska vara så lite tid på dagis som möjligt. Varför är det liksom underförstått att dagis per automatik är något dåligt? I vissa fall kanske tom längre tid på dagis kan vara bättre för barnet i det stora hela?
Det kan väl inte vara rätt att vi hela tiden ska gå omkring och ha dåligt samvete, som om vi gjorde barnen illa?
Detta är tillspetsat, jag vet, men känns ganska angeläget. Tycker detta är ett vanligt beteende hos föräldrar runt mig och även jag själv har trillat dit - håller på att ompröva min ståndpunkt nu.
Svar på tråden: Men varför tänker vi så här?!

Dåligt samvete kan jag få om

Skrivet av  Emma med Daniel&Ida
Jag blir påpekad från utomstående att jag gör fel som har mitt barn 15 timmar på dagis om och om igen för han bör vara hemma med mig och syskonet.
det ger mig dåligt samvete när folk som inte har en aning om mig och min familj kommer och säger gång på gång du ska itne göra så det är inte bra du måste ha barnen hemma du gör din son en otjänst.
jag har verkligen diskuterat sonens dagis om och om igen med mer kunniga personer som vet lite mer om oss och känner sonen bättre och helt plötsligt säger de som känner oss att han absolut ska vara på dagis det är inget snack om saken han behöver det.
men personer som tycker till som inte har en aning om utgångsläget har en förmåga att om det blir för mycket negativt så får man faktiskt dåligt samvete. trots att man innerst inne vet att de inte har en aning om vem du är och varför. de bara antar utifrån sina egna erfarenheter som egentligen inte alls passar in på den här familjen.
sådant bör man ta i beräkning både när man skriver och när man läser svar på inlägg
men det är inte alltid lätt att ta den beräkningen till slut om man får för mycket mothugg om dagisets och tidernas vara eller inte vara
det är lätt för en utomstående att säga korta ner dagistiden och lika enkelt för en utomstående att säga ditt barn mår bäst hemma med mamma och syskonet.

visst kan man ge råd men samtidigt insee att det som passar en familj inte passar en annan
ett barn har vissa behov ett annat barn helt andra

Jag är mammaledig länge med min dotter har snålat med dagarna så jag kan det
men samtidigt har jag sonen 15 timmar på dagis. vilket säkert många tycker är helt befängt och totalt omoraliskt
Men de känner ju inte mig och vår familj och mina val och hur det fungerar för oss
jag har haft dåligt samvete förut men nu vet jag att jag faktiskt gjort helt rätt och har släppt samvetet
 

Förstår vad du menar och håller med

Skrivet av  C med 3
I olika familjer fungerar man på olika sätt.
Sen är det väl viktigt att påpeka att det faktiskt finns dagis som fungerar mindre bra, men jag tror ändå att barnen på de allra flesta dagis har det bra där.
Det viktiga är väl egentligen att man ska få göra som man själv tycker passar. Vill man vara hemma länge så är det OK, vill man vara hemma kortare tid så är även det OK. Man ska ju inte känna sig som en dålig mamma för att man har sina ungar på dagis.
 

Var glad över att du har en fsk som funkar!

Skrivet av  T
Och som du känner kan ta hand om ditt barn på ett bra sätt, där barnet blir sett och får känna att det är en bra individ som får lära sig bra saker!

Så är inte fallet i mitt fall, tyvärr! Vi känner att vi inte kan ha barnen på fsk, då de inte kan tillgodose ens det mest primära; barnens säkerhet..
De har ingen verksamhet, utan fungerar som en ren förvaringsstation som får göra akututryckningar hit och dit på gården eller inne för att oroligheter i barngruppen uppstår.
Ha du ditt barn på fsk och njut av att du kan det! Skit i vad ANDRA tycker om det - huvudsaken är att NI i er familj mår bra!
 

en krönika fanns i senaste

Skrivet av  gwendolyn
allt för föräldrar elelr om det var vi föräldrar med precis samma innebörd. det var en man som skrev om hur mycsit han haft det ensam med fröken på eftermiddagearna men ändå snabbade sig som 17 hem själv, stressad och dan!

jag tror att ni har en poäng, definitivt!
 

Mitt dåliga samvete...

Skrivet av  *Sussie*
över sonens långa dagar på dagis beror inte på att jag tycker dagis är dåligt på något vis utan det handlar om att JAG vill vara mer med honom. :)
 

Jag tänker inte alls så

Skrivet av  jijel
Jag förstår precis vad du menar, känner igen resonemanget från andra mammor, men jag personligen känner inte alls så. Vi skolade in vår 2,5-åring när hon var 12 månader utan dåligt samvete och jag kommer att göra likadant med min andra dotter om ungefär en månad då hon också fyller ett år. Jag har bara goda erfarenheter av att skola in en ettåring på dagis.

Jag tror inte heller på att stressa halvt ihjäl sig för att kapa en halvtimme eller två av barnets dagisdag. Jag tror definitivt att stress (via stressad förälder) skadar barnet mer än att vara på förskolan en liten stund extra. Jag tror heller inte att en längre dag på dagis är skadligt, alltså 7-8 eller 9 timmar är någon fara alls, förutsatt att barnet trivs på förskolan och att det är mysigt och trevligt där.

Jag håller med dig, det hetsas väldigt mycket kring det där med barnens dagistider och man betraktas nästan som en dålig förälder om man låter sitt barn gå på heltid utan att *fy skäms* ha dåligt samvete för det. Jag har några kollegor som har helkonstiga tider på jobbet för att deras och makarnas schema skall gå omlott så lite som möjligt för att minimera barnets tid på dagis. En mamma börjar flera timmar innan oss andra, hoppar över lunchen, är alltid jäktad och tyvärr alltmer isolerad på jobbet pga sina udda tider. Allt för att sonen inte skall vara på dagis mer än 4 timmar per dag...
 

Ja, känner igen

Skrivet av  C med 3
det från vårt dagis med föräldrar som jobbar konstiga tider för att få det att gå ihop.
Sen tycker jag det är konstigt också att så många verkar åka hem så tidigt. På vårt dagis är mina barn nästan ensamma kvar kl 16.00.
 

Jag veeeet

Skrivet av  Lena
Det är så lätt att få dåligt samvete! Min son trivs dock jättebra på dagis, coh vi har låtit honom gå upp lite i tid för att slippa gå omlott så himla mycket, börja 2 timmar innan alla andra på jobbet och sånt, vi måste ju också orka... Så nu går min 3-åring 7.30-16, fast nån gång i veckan tar vi sovmorgon till 9, eller hämtar tidigare. Dessutom ser vi till att vara hemma lite extra, om han är väldigt trött så VAB:ar vi en dag istället för att tänka att han ju inte är sjuk utan måste dit. I och med att vi kan jobba lite mer andra dagar så tycker jag det blir bättre så.
 

Jag tänker inte så alls

Skrivet av  Anna
Jag får inte dåligt samvete av att ha mina barn på dagis och jag tycker inte att det är dåligt på dagis. Det är inte därför vi försökt vara lediga någorlunda länge innan dagisstart, eller därför jag arbetar deltid och skyndar mig så mycket som möjligt för att hämta minsta lilla tjejen (de andra är så stora att de går hem själva) så tidigt som möjligt.

Det gör jag inte för att hon ska "slippa" dagis. Det gör jag för att vi ska få så mycket tid tillsammans som möjligt! Samma sak, men inte alls samma tänkesätt. Jag vill vara med mina barn mer tid, inte minska dagistiden.
 

Intressant

Skrivet av  Cimex
Jag går också och har dåligt samvete och då tycker jag ändå att min tvååring har "bra" tider (i mina ögon sett)på dagis (8-13 eller 15 varje dag). Jag har liksom alltid haft tanken: Varför ha barn om det är någon annan som ska få umgås med dem hela dagarna? Det känns väldigt vrickat i mina ögon.
 

Artiklar från Familjeliv