dagisfunderingar

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

dagisfunderingar
Skrivet av	Helene med Alexander 27/9-03
Hej! Jag drarbakgrunden lite fort för Alexander. Han har hjärnskador som han fick antingen under graviditeten eller under förlossningen oklart när. Vid ung 4 månaders ålder konstaterades att han var efter i utvecklingen och att det var sannolikt hjärnskadorna som var orsaken. Han har sen sen dess halkat efter sina jämnåriga mer och mer. Han har dessutom aldrig varit speciellt intresserad av att äta. För några veckor sedan blev situationen akut med nästan utebliven urinproduktion pga alldeles för små volymer. Han har sedan dess sondmatning och kommer till hösten att få en PEG. Vi tränar med honom ca 3-5 timmar per dag specifik träning inriktad på att minska hans funktionsnedsättning. Utöver denna tid tillkommer tid för sondmatning och matträning. Jag räknade ut i en vårdbidrgsansökan som vi håller på med att mertiden ligger på drygt 80 timmar i veckan. Pga hans utvecklingsförsening och det stora merarbetet är jag rädd att han inte kommer att få tillräcklig stimulans på ett vanligt dagis. Vi kommer isåfall naturligtvis att ansöka om en extra resurs men jag funderar mycket på vad de har för utbilning? vad de kan göra och hur mycket de samarbetar med föräldrarna. Vi var igår på studiebesök på ett specialdagis för barn med multihandikapp. Det verkade alldeles underbart med gott om personal som var välutbildad och väldigt få barn. Jag blev alldeles såld på iden att försöka få en plats till ALexander. Men så funderade jag idag på att de barnen som går där är väldigt sjuka. Det kanske är bra att vara tillsammans med friska barn även om man ligger väldigt långt efter och är grovt motoriskt handikappad. Jag tänkte att på specialdagiset finns det nästan bara barn som är ännu mer handikappade. Svårt att säga i och för sig eftersom vi inte riktigt vet hur det kommer att utveckla sig för ALexander men det finns väldigt tydliga tecken på att han kommer att utveckla någon form av CP-skada även om det är svårt att säga omfattningen innan 2 års ålder enligt vår neurolog. Hur har ni funderat kring dagis för era barn? Kram Helene
Svar på tråden: dagisfunderingar

Hej Helene!
Skrivet av Aase
När vår son skulle börja på dagis ville vi absolut ha honom på vanligt dagis men med facit ihand hade jag nog slagits för att fåhonom placerad på ett specialdagis. I dag går han i särskolan och skillnaden mellan vad personal med kunskap om speciella barn kan göra för de barnen och vad en ofta outbildad resurs kan göra är milsvid. Om jag vore som du skulle jag kräva specialdagis och sedan se tiden an. Skulle det visa sig att din son blir/är för "frisk" för specialdagis så kan ni ju byta till valigt dagis senare.

Så här gjorde vi...(långt)
Skrivet av Millimeterns mamma(0201)
Hej Helene Kan berätta hur i resonerade med vår dotter som saknar diagnos - hon har en psykomotorisk utvecklings-försening. Vår dotter är 2,5 år och kan inte gå utan stöd, hon kan krypa, kan prata några ord, tycker om att sjunga och klappa händerna. Vi gick runt och besökte några av daghemmen i vårt närområde och "fastnade" för ett minde dagis. Vår dotter var då bara ett år och vi hade då ingen oro över att hon inte gick. När vi började dagis ett halvår senare kunde dottern fortfarande inte gå eller äta själv. Efter någa månader på dagis så äskade vi medel för en extra resurs för vår dotter så att hon kunde få lite extra träning och hjälp, vi beviljades 10 timmar i veckan och detta har nu utökats till 20 timmar/vecka. Vår resurs har ingen specialutbildning utan har en förskolelärarutbildning i botten. Vår sjukgymnast och specialpedagog besöker dagiset regelbundet och ger tips och råd på hur man kan träna Millimetern på bästa sätt - och det fungerar alldeles utmärkt! Nu till hösten skall vi börja teckna med henne och då kommer vi föräldrar och dagispersonal att gå en kurs varje vecka. Vi hade också funderingar kring specialdagis för dottern, men vår neurolog tyckte att dottern var alldeles för frisk för att gå på ett sådant dagis. Vår dotter älskar sitt dagis och det har hjälp henne att vara med "normala" barn, de sporrar henne lite extra och under detta år har hon lärt sig enorm mycket genom att "härma". I och med att vi har en resurs som vi förhoppningsvis kan utöka timmarna för till hösten så har dottern fått extra träning samt ingått i den ordinarie verksamheten med tema-grupper och sånglekar. Vi tycker att denna lösning har fungerat alldeles utmärkt samt att alla barnen tycker det är jättespännande med Millimetern, de hjälper bl a till med hennes träning genom att uppmuntra/locka till gående :-) Hoppsas att det här svaret kan hjälpa dig lite en din beslutsvånda. Men som sagt var man kan ju alltid "byta dagis" om det visar sig att det inte fungerar med vanligt respektive specialdagis. Kramar


Tillägg!
Skrivet av Aase
Mycket beror förmodligen på barnets personlighet. Vår yngsta är i allra högsta grad "sig själv nog" och jag tror inte att de andra barnen sporrade honom speciellt mycket. Det man också måste komma ihåg är att de flesta resurser inte har någon utbildning alls på barn med speciella behov vilket gör att man om man väljer "vanligt dagis" är helt utlämnad åt att resursen och den ordinarie personalen har intresse och vilja att sätta sig in i ens barns handikapp. Det är i den frågan jag tyckte det brast på sonens dagis. Personalen var jättegulliga med honom men de kunde helt enkelt inte förstå hur de skulle göra för att hjälpa ett barn med speciella behov som befann sig utanför normalspannet. De är ju lika inteligenta som vem som helst men de hade liksom fastnat i fel tänk.

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv