Blir så trött *långt*

Blir så trött långt
Skrivet av	Moa bf 24/1
Jag har min släkt 70 mil härifrån... Har jättebra kontakt med mamma, pappa osv, men jag har aldrig haft bra kontakt med min farmor o farfar. De är de enda jag har i livet, o ibland kan jag önska att jag fick byta ut dom mot min älskade mormor som gått bort. Jag har en farbror med två barn, föräldrarna är gifta o lever en klassisk kärnfamilj. Dom har tillsammans med farmor firat födelsedagar, åkt på semester, fått brev osv. Vi har aldrig riktigt varit tillräckliga sen mina föräldrar skildes.. När jag hade drogproblem i tonåren ville dom inte kännas vid mig, man duger bara om man är perfekt i våran släkt. Nu är jag med barn iaf, och dom har inte ringt o grattat, ändå tycker övriga släkten att jag är elak som inte ringer och pratar med dom eller åker upp o hälsar på. Dom har mycket pengar, sitter i sitt fina hus, kommer inte på födelsedagar hos mig o brorsan. Men ändå har vi hälsat på o firat jul alla år som små. Kan jag välja bort dom? det är ju min enda släkt? Dom bara klagar och gör mig ledsen. Min mamma tycker jag ska försöka att ringa o prata. Dom har inte ens grattat till vår bebis som kommer om 10 veckor! Enligt min farbrors familj då, är dom så gammeldagsa av sig att dom tycker: 1. Att vi är unga (23!) 2. Att det är jag som ska höra av mig. Men jag vill inte, tycker ni att man kan bryta med släktingar som inte accepterar mig som jag är. Jag skiter i deras pengar, kommer nog inte se röken av miljonerna när de sör iaf. Vi fick inte ens låna 4000 kronor när vi satt hos kronofogden om vi inte gjorde upp en ränteplan (min farmor!). Vad tycker ni?
Svar på tråden: Blir så trött långt

Jag kan säga vad jag tycker
Skrivet av Gardina
och det är att du måste ändra attityd.

får jag fråga
Skrivet av Moa bf 24/1
Varför du tycker att det är jag som ska ändra attityd?


Inte Gardina, men
Skrivet av Karin
jag tycker nog också att du låter lite krävande gentemot dina farföräldrar. Att ringa och gratulera någon för graviditeten har jag aldrig varit med om, varken att jag själv ringt eller blivit uppringd. Inte ens min mamma ville säga särskilt mycket innan barnbarnet var född. Tänk på att dom tillhör en annan generation. Och så är du sur för att dom inte ville låna pengar till dig, och så har du haft drogproblem, det låter som att du har krävt ganska mycket av din omgivning ganska länge?

Jo lite så här tänkte jag
Skrivet av Gardina
Att när man är missbrukare, så upplever man inte själv sin situation som så speciellt störande. Medan för omgivningen och anhöriga sätter det ärr och spår för livet. Även om du tycker att du lever normalt idag, så tar det längre tid för en omgivning att VÅGA tro att det är sant att du är drogfri. Kanske har ni så pass dålig kontakt pga ditt missbruk, att dom helt enkelt inte känner dig så bra och inte vågar lita på att det du säger är sant. Det är ju ändå ett rätt stort avstånd mellan er. Annars vet jag att man helst INTE ska gratta så mycket under en graviditet. Vad som helst kan hända, och det vet den äldre generationen som har varit med om det fler gånger än du har. När det gäller att höra av sig, så ligger det lite mer på de yngre att göra det. Det är DU som vill ha kontakt och då får DU höra av dig. Din farmor och farfar kanske inte vågar heller? Ibland får man lära sig att vara lite mer ödmjuk och böja sig för andra. Man får svälja och säga förlåt, även om man inte har varit dum just nu. Att dom inte lånade ut 4000 kr när ni var hos fogden tycker jag faktiskt är rätt. När man har klantat till det för sig, så måste man stå för det också. Det är så man lär sig att inte göra om det. Så det tycker jag verkligen att dom gjorde rätt. Dessutom är du inte så gammal. Det har du säkert hört tidigare och får höra igen. Du är ung, du är pigg, och du vill ha en förnyad kontakt med farmor och farfar. Så åk dit! Kanske får du betala första resan själv, men du får säkert hjälp med resekostnaden om du bjuder lite mer på dig själv. Du kanske får ringa 10ggr innan du åker dit, kanske 20, kanske 50. Men du måste låta tiden avgöra när dom kan slappna av inför dig. För jag antar att det är väldigt spänt nu. Så blunda, ta ett djupt andetag, lyft luren och ring!!! Så berättar du om din graviditet, låter farmor få ta del av det du upplever nu. Ring en gång i veckan så hon kan följa det du går igenom nu. Det finns INGEN som kan lyssna som en farmor gör!!! Hon har redan varit där själv, och även när du var ofödd, och nu vill hon alla gånger få vara med när barnbarnsbarnet bildas och växer! Lycka till nu, och se det inte bara som pekpinnar utan som en välvilja från mig att du får en skön relation med din farmor och farfar igen! Så ring nu!

Okej jag förstår vad du menar
Skrivet av Moa bf 24/1
Jag har varit drogfri i tre år, och under den tiden är det mina föräldrar och syskon som jag har satsat på att komma närmare, vi har nu en jättenära relation och litar på varandra. Sanningen är den att mina farföräldrar aldrig "drabbats" på samma sätt av mitt missbruk, de visste egentligen inte vad som pågick förrän allt var på upphällningen och jag skickades på behandling. Jag är ju medveten om skadan mitt missbruk orsakat min familj, jag lever med den smärtan varje dag. Jag hälsade alltid på farföräldrarna vid högtider osv. Men när mina föräldrar skildes slutade dom komma på våra födelsedagar, utan höll bara kontakten med de andra barnbarnen. Det var som att dom skämdes över oss (dom är väldigt religiösa) Och mycket därför har jag svårt att vara naturlig med dom. Visst tycker jag om min farmor på ett sätt, hon är en fin människa. Min farfar är en översittare, man kan nästan säga att han mobbar. Kallat min bror för fet, sagt elaka saker om min mamma när jag vart där men inte hon, osv osv. Jag och min pappa har haft mycket disskusioner kring detta och han har inte heller en speciellt nära kontakt med dom, trots att de är hans föräldrar. För deras generation har andra värderingar visst, men jag köper inte att man stänger ute sin familj när vinden blåser lite. Och det här med pengar var långt innan mina drogproblem, det handlade om att min mamma (ensam med oss) ville låna pengar, och min farmor bara gick med på det om mamma kunde betala henne ränta. Vi är så olika. Men du har visst rätt i mycket du säger, jag funderar på om jag ska börja med att skriva ett brev kanske.


Är du ogift och gravid?
Skrivet av Gardina
Och dom är religiösa, så kanske det är jobbigt för dom och det är svårt att ta till sig det lilla ofödda. Lycka till med resten av ditt nyktra och drofria liv! Grattis att du har klarat dig så här långt!

Ja ogift men i ett
Skrivet av Moa bf 24/1
Stabilt förhållande, jag är ju också "oäkting", jag tror mer att dom tycker att jag är för ung.

Svar
Skrivet av Karin
Det låter rätt kenpigt. Vad gäller själva graviditeten så var det rätt många som inte ringe och grattade oss när vi väntade barn men jag uppfattade inte det som något negativt. Kanske beror det lite på vad man har för tidigare erfarenheter? Grattade gjorde de i alla fall när vi fått barnen så det hoppas jag att din släkt gör. Kontakten i övrigt kan du väl lämna som den är. Du lever ditt liv och de lever sitt liv och ni kanske inte råkar på varandra oftare än att ni kan vara trevliga mot varandra då? Kanske är den delen av släkten lite mer "gammeldags" dvs att man ska sköta sig och jobba osv och inte dra på sig skulder eller bli gravid innan man är mogen för det? Jag känner igen det lite... Försök att visa att du klarar dig själv och att du har lärt dig av dina misstag. Eftersom ni inte umgås spelar det ju heller ingen roll vad de tycker om dig. Hoppas att barnet kan göra att ni kommer varandra n\'ärmare om det är vad du vill.


Ok
Skrivet av Moa bf 24/1
Alla är vi olika, för mig är det en självklarhet att man försöker hålla kontakten, och tycker det är konstigt att dom inte hör av sig... Jag har jättebra kontakt med släkten på "andra sidan" (mammas). Sen jag vänt mitt liv och plockat upp spillrorna efter mitt missbruk, vilket var för ungefär tre år sen, har jag kommit närmare min familj, förutom dom, eftersom jag känner hur dom skäms över mig. Att jag inte är tillräckligt traditionell...

Blir så trött långt

Jag kan säga vad jag tycker

får jag fråga

Inte Gardina, men

Jo lite så här tänkte jag

Okej jag förstår vad du menar

Är du ogift och gravid?

Ja ogift men i ett

Svar

Ok

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information