Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Syrran driver mig till vansinne!

Skrivet av Den aktiva systern med ett barn
Jag måste skriva av mig innan jag blir komplett galen!
Sedan min syster fick sitt första barn har hon blivit helt handlingsförlamad.
Hon bara gnäller, allt är jobbigt hela tiden.
Först trodde jag att han hon hade ett extremt krävande barn, tills jag lärde känna honom. Han är hur snäll och go som helst! När hon blev gravid igen pratade hon redan under graviditeten om att hon undrade hur man överlevde med två barn, att det kändes som att livet tog slut etc.
Nästa barn är hur friskt som helst, men syrran använder alla ursäkter i världen till att slippa hjälpa till, betala, göra saker själv.
Det enda hon pratar om är hur mkt maken jobbar (det gör min med, vem gör inte det?!), hur jobbiga barnen är. är hon på bra humör pratar hon om barnens utvecklingssteg.
vart tog den självgående, sociala systern vägen?
Nu under julen gör vi precis allt och de ingenting; de har ju faktiskt TVÅ barn och pappan jobbar ju så mkt...
Vi sliter som djur och har handlat mat för flera tusen, de kommer och övernattar och åker.
det värsta är att de ggr jag har försökt prata med henne är det som att köra huvudet rakt in i en vägg.
Antingen skyller hon på sömnbrist, hormoner eller andra åkommor för att slippa prata allvar.
Vad gör man?
Hon skulle förmodligen behöva ett "wake up call" eller börja jobba, skaffa sig ett eget liv igen... eller?
Hoppas vi står ut med varann under julen... :-(
Svar på tråden: Syrran driver mig till vansinne!

Har hon hamnat i en depression?

Skrivet av  Zoégas
Inte för att försvara henne, men till en liten del kan jag känna igen mig i henne (inte snyltandet dock, jag betalar gärna och tar med mig som knytis till jul osv). Hon kanske tänker att livet är slut, var det så här det skulle vara osv.

Har du pratat med henne utifrån det, att möta henne i den ev ångesten hon kanske känner?

Om det inte är så, att hon bara har blivit jättelat och bekväm eller nåt, då får du kanske ta ett snack till med henne. Världen snurrar inte runt henne, jobbar och sliter gör alla, precis som du säger.
 

Antagligen deprimerad

Skrivet av  Anna
Världen tycks ju vara väldigt mörk och dyster för henne just nu. Hon är antagligen deprimerad. Du kanske kan hjälpa henne att få upp ögonen för det, hon förstår det nog inte själv.

Köp en bok till henne i julklapp som handlar om hur man ska se ljusare på tillvaron. Det finns en uppsjö att välja bland, en lättläst nybörjarbok tycker jag är "Att välja glädje" av Kay Pollak. Den handlar om att man själv måste ta ansvar för sitt välmående och inte skylla på andra, dvs att inte bli ett offer.
 

Har försökt prata...

Skrivet av  Den aktiva systern med ett barn
Men då blir hon rasande och skriker bara: Hur f-n kan du ta upp det här Nu när jag mår så dåligt/är så trött/maken jobbar så mkt mfl ursäkter. Hon har t.o.m. skyllt på hormoner fast hon inte borde befinna sig i en hormonsvallning. Det är aldrig läge att prata och varje försök slutar med att jag känner mig som en stor skit. Det här har gjort att jag känner mig totalt handlingsförlamad, Jag skulle vilja få henne att se hur hon har förändrats och att hennes liv faktiskt inte är mer extremt/jobbigt än andras.
Men hur gör jag det? Jag vet inte ens om jag skulle våga ge henne en bok om hur man ser ljusare på livet, som du Anna föreslog. hel julen kanske skulle bli förstörd. Hon blir ju stött för ingenting.
 

Kan du tala med hennes man?

Skrivet av  Lena
Det låter lite som min syrra när hon är deprimerad, hon blir helt vansinnig om man frågar... Så jag har talat med hennes man, han ser ju henne ändå varje dag, och efter ett sånt samtal så var det HAN som ringde en läkare och frågade hur de skulle göra. Och sedan blev min syster inlagd ett tag, så dåligt mådde hon, men det insåg hon ju såklart inte själv, det ingår ju i sjukdomsbilden.
 

Artiklar från Familjeliv