Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Normalt att känna såhär?*½långt*

Skrivet av Fundersam
Har gått lite över halva tiden nu, har två små bebbar som växer i min mage =)
Igår var vi och hälsade på en liten nyfödd pojke, men min reaktion var inte som jag hade hoppats på(Glad, förväntansfull tills våra kommer). Jag blev alldeles förskräckt när jag hörde honom skrika/gråta, ska jag lyckas ta hand om två såna? Hur vet man vad den lilla vill? Känner mig väldigt osäker på att klara av två stycken samtidigt, hade svårt att föreställa mig att lyckas hålla två stycken i famnen samtidigt, när bara EN tog upp hela famnen...

Tidigare har jag inte funderat så mycket hur allt praktiskt ska fungera, utan tänk att allt löser sig! (det gör det säkert, men hur?) Men nu känns det verkligen som jag (vi) tagit oss vatten över huvudet. Känner mig väldigt osäker på mamma-rollen... Den första tiden är min sambo hemma, men sen då? Vi har de närmsta släktingarna en timmes bilresa härifrån, är oxå ganska nyinflyttade så det finns inte så många i vår närhet som man kan be om hjälp.

Är det bara jag som känner så? Får lite dåligt samvete, "borde" man inte sväva på små rosa moln just nu? Hur känner ni andra det? Vore skoj att veta om jag är ensam om dessa funderingarna eller om fler har dem...
Svar på tråden: Normalt att känna såhär?*½långt*

Både sunt och naturligt

Skrivet av  Ina
Jag tycker det låter både sunt och naturligt att du funderar som du gör och oroar dig. Det är en del i processen i att bli mamma tror jag. Om du bara svävade på rosa moln och inte oroade dig alls så skulle det bli en väldans kalldusch när barnen kommer. Det ÄR ingen dans på rosor men jag är fullständigt övertygad om att du kommer växa in i rollen som mamma och det kommer kännas naturligt.
Det kanske vore bra att prata lite med andra tvillingmammor och höra hur de upplevde första tiden? Vänner på nätet kan betyda väldigt mycket och vara till stor hjälp. Det finns säkert något tvillingsnack här på Aff.
Det kommer ordna sig! Du klarar det!
 

PS

Skrivet av  Ina
Kolla under "Familj och relationer", där finns det tvillingsnack.
 

Tack för ditt stöd

Skrivet av  Fundersam
Det känns skönt att få lite stöd! Det är svårt att veta hur man "borde" reagera mentalt... sambon som varit med en gång förut (flicka-98) tycker jag oroar mig i onödan, "Allt kommer gå bra"- säger han... jo visst, det gör det säkert, men det är svårt att inte fundera på saken ändå...

Tack för ditt stöd!
Kram
 

håller med föreg skrivare...

Skrivet av  eva_n
det är säkert naturligt att man känner tvivel på sig själv. jag väntar också mitt första barn och tvivlar ibland på mig själv om jag kommer att klara det. men man måste försöka tänka att det har ju faktiskt funnits miljardtals förstföderskor före oss och dom har klarat det galant så varför inte vi? det ligger instinktivt hos oss att ta hand om ett litet barn. men visst, det är ju lätt hänt att man tvivlar ändå.
 

Artiklar från Familjeliv