Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Jul....hur tusan skall man göra? rätt långt ....

Skrivet av M
Jag och pappan till min son på 3,5 år har gemensam vårdnad. Vi delar storhelger så att vi har varannan helg, jul, nyår, midsommar, påsk...hela helgen för att slippa hattandet. Nu är det min tur att ha sonen. Tidigare har jag alltid firat jul hos mina föräldrar eller möjligen mina (x-)svärföräldrar. Julen för mig har alltid varit ett "krav" på så sätt att jag velat vara alla till lags, fira lika mycket där som där, alla skall kunna vara med och fira, alla skall vara nöjda och glada..... Xet och jag hade många diskussioner om vart man skall fira jul, vilka måsten man har mm. Ett tag ville jag bara avskaffa julen...
Och jag satt och läste på någon sida på Aff om nån som inte hade nån att fira jul med mer än sitt barn. Och som tyckte det var sorgligt och jobbigt. Men jag tänkte oj så skönt, det vill jag göra, fira julafton bara med min son. Så jag tänkte åka till mina föräldrar på fm, sedan åka hem till Kalle och bara vara hemma och njuta av julen med min lille kille, jag har aldrig firat jul hemma hos mig själv. Äta gott tillsammans med honom, öppna lite klappar tillsammans... allt man gör på jul. I lugn och ro utan hela tjocka släkten, 10-12 pers, i ett litet radhus. Men detta kommer inte mottas med någon större förståelse vilket troligen kommer ge mig dåligt samvete...
Men nu till min första tvekan/fråga. Är det själviskt av mig gentemot min son? Vill inte han gärna fira med sin älskade mormor och morfar mfl (obs! jag älskar min familj, men orkar inte alltid med dem i stor mängd under lång tid:o)- kommer att fira juldagen och annandagen med dem)? Man kan ju aldrig veta, nästa år kanske de inte finns kvar där för att fira med (de är inte lastgamla men man vet ju inte...) Blir det inte för mycket "vardag" att bara vara med morsan en kväll som julafton? Trots att man försöker mysa till det.
Ett annat problem är att jag också funderat på att bjuda in sonens far att äta och öppna klappar med oss. Just för att det inte bara skall bli sonen och jag och för att han någon gång skall få fira jul han minns med sin mamma och pappa tillsammans (han var 8 månader sin första jul och pappan "pös av" sex månader senare så). Problemet med det är att det kanske inte kommer kännas 100% ok eftersom jag fortfarande ibland sörjer över det som blev och tycker att mitt x behandlat mig väldigt illa. Och ibland vill jag t o m ha honom tillbaka. Varför vill jag då ha honom hemma till jul? Är det enbart för sonens skull eller inbillar jag mig att xet skall se hur allt kunde varit och på något sätt ångra sig? Jag tror inte det är så men ibland undrar jag....
Jag vill ju så gärna göra det bästa för min son, men jag vill även själv kunna känna glädje och inte krav inför julen.
Tack för att ni läst mitt röriga inlägg ända hit, jag hoppas nu på lite synpunkter från er kloka Aff-vänner.
Svar på tråden: Jul....hur tusan skall man göra? rätt långt ....

Ja du...

Skrivet av  cilla
jag tänker göra precis som du, fast på nyårsafton, då blir det "bara" sonen och jag och det ska bli jättemysigt och härligt. På julafton däremot ställer jag mig tvekande. Tycker absolut inte man MÅSTE fira jul med hela släkten, det beror ju på hur pass nära relation till dessa släktingar din son har. Kommer han att sakna dem? Om han har en väldigt nära relation till dem så tycker jag ni kan bjuda hem släktingarna men då bara några timmar och definitivt klargöra för dem att sen ska ni vara själva! Det behöver inte vara antingen eller, det kan vara något mittemellan och då får han ju träffa både släkten och du får vara ensam med din son! Vad gäller X:et så gör jag så att jag bjuder hem mitt X i några timmar och vi delar ut julklappar och äter lite god mat. Detta gör jag enbart för sonens skull (5 år) för att han en enda dag på året skall få vara med både mamma och pappa. Förhoppningarna om att det skall bli mamma och pappa igen finns nog ändå hos honom så jag tror inte det är att försätta honom i ngn slags falsk förhoppning att låta honom se oss tillsammans en julafton.
 

Jag var inne på samma tanke

Skrivet av  marib
men barnen skrek rakt ut. Det ska vara som det alltid varit!!!
Jaha ja.... för mig så är julen barnens högtid och är det vikitgt för dem så är det bara att bita ihop *s*
Men nu är mina äldre än din knodd och har redan fastnat i traditionerna.
 

Som ni vill (OT)

Skrivet av  Sunrise
Jag tycker du ska känna efter och göra precis som du tycker är bäst. Jag tycker inte man skall känna julen som något "krav" speciellt inte när ditt barn är så litet.

Jag håller med marib som skriver att det kanske är svårare med äldre barn som redan har vant sig vid någon tradition. Äldre barn jämför också mycket mer hur julen varit med klasskompisar på skolan.

Jag och barnen har firat julen själv när jag var ensamstående och de var små. Det blev en aldeles underbar jul där jag hade ork att bara mysa med dem.

Jag tycker du ska göra helt som du och ditt barn känner för och strunta i vad andra tycker.
 

Funderade också på det där...

Skrivet av  Ziggy
....inför denna Jul då jag har sonen, (4,5), själv för första gången. Förra julen som var den första efter separationen var han hos sin mamma.

Jag funderade på en massa alternativ och "andras förväntningar"......och jag kom fram till att den enda hänsyn jag skall ta är att göra det som är absolut roligast för sonen, (inom givna ramar förstås). Så nu har vi bokat flyg för att åka ner, han och jag, till min syster med familj där han har två jämnåriga kusiner som han trivs att vara med och därför sannolikt har en roligare Jul där än vad övriga alternativ skulle gett. Sen får farmor, farfar, mormor, moster etc....vackert nöja sig med lite olika "arrangemang" i mellandagarna!
För på julafton skall jag och JR vara där vi kommer att trivas bäst och få roligast julafton!
 

Tack alla....

Skrivet av  M
för era svar.
Jag har funderat lite till och jag tror det blir så här:
Julaftons förmiddag - hem till lillens mormor och morfar och firar litegrann.
Kalle tittas på hemma hos oss själva, han och jag, därefter intar vi en julmiddag bestående av VÅRA favoritjulrätter och andra favvisrätter utan hänsyn till vad alla andra tycker. Därefter lite klappar och julgodis. Tända brasan, myyyysa och gosa!!! Kanske jag bjuder in X för sonens skull, så att han precis som marib (tror jag det var) skrev skall få ha sin mor och far hos sig en sådan dag någon gång.
På juldagen åker vi till lillens mormor och morfar och äter juldagsmiddag och då kommer förmodligen samma gäng släkt (inga barn alls mer än lillen) som skulle deltagit på julafton. Och så sover vi över där till annandagen. På så sätt tror jag alla får lite vad de vill/behöver.
Lillen har ju, som nån sa, inga traditioner ännu i synnerhet som han hittills firat en jul med oss båda, en jul med mig och min släkt och en jul med sin far och hans släkt.
Som sagt, tack för hjälpen. Främst fick jag bekräftelse på att man skall göra det som känns bäst för en själv vilket i sin tur innebär att man gör det bästa för barnet, och tvärtom.
Hoppas ni får en härlig jul!
 

Artiklar från Familjeliv