Stöd & råd önskas!

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Stöd & råd önskas!
Skrivet av	Magnabus på besök just nu
Hej på er hemmaföräldrar! Jag är en nybliven tvåbarnsmamma som har en nyfödd dotter och en tös på drygt 2,5 år. Den stora tösen började på dagis när hon var två år och har varit där i snitt 15 timmar i veckan. Nu när jag blivit mamma igen så har jag starka funderingar på att även låta den stora tjejjen vara hemma med mig men så fort man nämner det blir man i princip idiotförklarad av var och varannan männska. Jag är trygg i mig själv och mina åsikter men jag blir ändå påverkad och funderar på om det är det rätta eller inte. Såå, jag tänkte att några kloka hemmamammor kanske kunde komma med lite råd och stöd?! Är det "bara bra" som många tycker att den stora tjejjen, som fyller tre i höst, får gå tre dagar (eller två) på dagis mellan, låt säga, 9-13? Hur har ni det? Vad gör ni om dagarna? Hur fungerar det?!
Svar på tråden: Stöd & råd önskas!

Min stora började vid 6 år....
Skrivet av Mamma till Denise 98 och Minna 03
på dagis. 3 h/dag. Min lilla som är 1 år får vara hemma tills 4 år ialla fall. (jag jobbar kväll 3 kv/vecka, men är mammaledig just nu)Jag tror att en del (INTE ALLA) har en syn o åsikt som de absolut vill trycka ner i andras hals. Jag har på senaste tiden lärt mig att det spelar ingen roll vad andra tycker. Tänk om DU skulle vinn 10 miljoner o sluta jobba? Då skulle du säkert får höra att det är dumt att sluta jobba... Jag har bekanta som _beundrar mig för att orka vara hemma_. De orden reagerar jag lite på. Ok, om man inte har råd , men att beundra nån för att "orka vara hemma" med sina egna barn? Sen finns det de som känner att de själva vill vara hemma men kan inte ,min svbägerska tex blev verkligen avis när vi sa att jag skulle vara hemma.Hon tyckte "alla kvinnor ska jobba". Men sa oxå att hon VELAT vara hemma med barnen länge men maken tyckte inte så. Tja, rådet då?? Skit i andra. Thi-hi. Säg bara med lugn o säker röst: "Hon är så liten. Hon hinner med dagis sen. Just NU får hon vara hemma med oss och göra roliga saker som att vara med mamma och bebisen..." Och sen lägger du till med ett gnistrande leende: "Jag ÄÄÄÄLSKAR att ha henne hemma!!" Kram

Tack! ler stort
Skrivet av Magnabus på besök just nu
Ja, det är ungefär som du skriver som jag känner! Jag suger åt mig dina goda råd bums! Ännu en orsak till att ha henne hemma är att vi starkt funderar på att byta dagis då vi inte är riktigt nöjda och det känns då som en bra och naturlig "paus" att låta henne vara hemma och eventuellt längre fram låta henne börja på ett nytt dagis. Tack snälla du! :o)


svårt att veta...
Skrivet av trebarns mammamanna
Jag är en trebarns mamma som har varit i samma situation som dig. Den stora pojken började skolan, så mellanpojken hamnade lite i kläm när vi fick lillflickan. Han var på dagis ca 15 tim.Han stod i fönstret och tittade storögd på mig när jag lämnade honom och gick hem med lillasyster. Jag mådde inte så bra av att han frågade varför han inte fick vara hemma med oss,utan måste lämnas där. Till saken hörde att lillasyster var rejält förkyld från födseln till ca 9 mån. så om hon sov på dagen behövde jag verkligen vila för att orka med eftermiddags-racet. Dels var jag mycket ensam med barnen eftersom min man jobbade på annan ort under veckorna. Jag bestämde mig för att ta en dag i taget och inte låta skuldkänslorna äta upp mig av att lämna bort han till dagis.Jag tänkte att funkar det inte så får han väl vara hemma, det var lite knöligt men jag märkte att det var bättre för honom att gå några timmar 3 dagar i rad istället för att gå några tim varannan dag. Dom dagar jag orkade och han var hemma så gick vi till öppna förskolan, Det kändes som en jättegrej för mig just då, eftersom jag var konstant jättetrött. Men vi fick en kick av att göra något kul tillsammans....

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv