Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Hör inte riktigt hemma här men

Skrivet av Linda m Alva 03
jag undrar varför folk klankar ner på dem som vill vara hemma med sina barn (som jag läste nedan i olika bvc-grupper osv). Min dotter har precis börjat på dagis, min man och jag är hemma en varsin dag så hon ska vara där 3 dagar/vecka. Jag tycker inte att det är speciellt kul och om jag kunnat (ekonomisk fråga) så skulle jag vara hemma helt med henne. Men tom vi få kommentarer för att vi båda gått ner i arbetstid. Vad är det för värld vi lever i när alla kvinnoförebilder i media jobbar heltid när barnen är någon månad? Alla måste ju få göra som de vill, men inte är man väl mindre jämlik, självständig bara för att man vill vara hemma med sina barn? Men nog borde man ju sträva efter så mycket tid som möjligt med sina barn, de är ju ändå det viktigaste vi har!?
Svar på tråden: Hör inte riktigt hemma här men

Tänk ett varv till

Skrivet av  elsia
Folk klankar nog inte ner på dem som vill vara hemma med barn. Däremot klankar man kanske ner på konsekvenserna av det. Nämligen: Kvinnor har redan idag lägre löner, sämre karriärsmöjligheter och blir därmed mer beroende av sina män. Om kvinnor fortsätter ta hand om hus och barn drabbar det alla kvinnor eftersom arbetsgivarna inte vill satsa på sådan "osäker" arbetskraft. Det som också retar mig är folk som på fullt allvar vill ha någon sorts föräldralön för att de är hemma och sköter sina barn. Prata om skrattretande!

Och jo, du är mindre jämställd om du tar hand om hem och barn och din man jobbar. För det är hand som har hand om kosingen och därmed har makten. men det här är väl allmänt känt för alla på den här sidan, antar jag.
 

Snack!

Skrivet av  Madde B
Vadå "... det är hand som har hand om kosingen och därmed har makten. men det här är väl allmänt känt för alla på den här sidan, antar jag"

Även om större delen av pengarna kommer från min mans lön är det väl inte autimatiskt han som har ahnd om pengarna. De går in på VÅRT gemensamma konto och det är dessutom jag som sköter allt med räkningar, sparande osv. Min man kan ringa hem och fråga om det är OK att han äter lunch ute ... men det kanske är det som är att ha makten i hemmet *ASG*
 

hahaha vilken makt

Skrivet av  hemmamamma
det låter som jag lever under hot hemma hahahaha
det var skrattretande kul
 

Hos oss

Skrivet av  Sölvi med 6 barn
är det maken som jobbar och drar in pengarna, och det är jag som använder pengarna....det måste väl vara jämställdhet...:-) Inte mycket makt min man ha över mig på det området. Jag sköter allt det ekonomiska, utom att jobba in pengarna. Men, jag är ju hemma med barnen så att vi inte har fritids och förskoleutgifter...det är inte så lite med många barn, och våra barn går i privat skola så det fritis de har är inte under kommunen och därmed blir det lite pengar (vi provade förra hösten när jag studerade). Jag undrar lite om vilket förhållande du lever i om du helt ärligt tror att den med pengarna har makten i huset....

Jag är annars en av dem som du retar dig på, som tycket att det inte är mer än rättvist att ha ekonmisk ersättning för att inte ha barnen i förskolan. Skratta bäst du vill, men det kostar staten flera tusen i månaden att du har ditt barn där, och även våra skattepengar går till sådant, så varför kan inte jag få samma ersättning, jag sköter inte mitt barn sämre än på dagis.

Att folk klankar ner på konsekvensera av mitt val, nej, så upplever inte jag det. Det blir på MIG. Vi har ju en statsminister som själv har sagt en gång att vi inget är för samhället...

Hur som helst, du Elsia, du får gärna tycka vad du vill, att vi gör fel och att det enda rätta för barnen är att slippa se föräldrana mer än 4 timmar per dag...MEN, detta har inget på denna sidan att göra. Här sitter vi i samma bås, har valt samma och skall inte behöva försvara våra val, det gör vi ofta utanför i alla fall. Hitta ett snack som passar dig, hitta folk som vill diskutera saktligt med dig, det hittar du nog inte här. Jag har vänner som är hemma och vänner som jobbar, har inte emot något, men det du bedriver här på sidan har jag emot. Du drar alla under en kam och mycket stämmer inte alls. Tex behöver man inte vara emot dagis bara för att man är hemma med barnen. Jag är inte emot dagis, tycker det är kanon, och skulle faktiskt mer än gärna låta min 3,5 åring gå där några timmar i veckan. Men, jag gillar inte att små ettåringar blir satta på dagis i 8 - 10 timmar varje dag. Hur man än vänder och vrider på det, är man mycket på dagis så är det inte bara en som föräldrar som fostrar barnet, ÄVEN dagis, på gott och ont.
Nej, ju orkar jag inte skriva mera...
 

antagligen så

Skrivet av  emelie
så klankar icke hemmaföräldern ner på hemmaföräldern i samma utsträckning som hemaföräldern klankar ner på icke hemmaföräldern.

Hemmaföräldrarna är knappast någon helgon, många av dem väljer att brösta upp sig och se sig själv som bättre föräldrar än de som gjort ett annant val, hemmaföräldrarna kommer ofta med enorma överdrifter vad gäller barns tid på förskola, allt för att framställa sig själv i bättre dager.

Så det finns nog lika många goda kålsupar i båda "lägren"
 

Visst

Skrivet av  Sölvi med 6 barn
så är det ju. Men, som hemmaförälder har man även samhället mot sig. Man skall inte fostra barnen själv i dag, man skall lämna på dagis från de är små. Jag tycker inte alls det är konstig med alla som väljer att jobba. Det vore nästan lättare att göra det, slippa försvara sitt val hela tiden. Många sitter med hus och lån, och känner sig tvugna att jobba båda heltid. Själv har jag varit hemma, och vill så länge det går. Men maken fick sparken förra hösten och har bara lyckas få ett dårligt betalt jobb efter det. Det var strax efter jag blev gravid med 6:an, och jag studerade den hösten. Fick ju in lite pengar på det. Sedan valde jag att bli arbetslös, men det gav inga pengar alls, och inget jobb heller. Nu är jag hemma och tar ut vad jag kan från försäkringskassan, inte så jättemycket men var krona är bra. Tänker studera till våren, men det blir inte mera pengar, då det nu är på högskolenivå med mycket, mycket mindre bidrag. Men, hittar inte maken ett nytt jobb under hösten/våren så blir det nog till att försöka hitta jobb till nästa höst när lillan är större. Men, det är svårt att hitta jobb, och i och med att jag inte har jobbat sedan 95 så får jag absolutt ingen ersättning alls...:(
Att någon skulle vara bättre förälder för att man är hemma, eller för att man jobbar är ju dumheter. De flesta gör väl så gott de kan och väljer det de anser bäst för familjen, vad det nu än är. MEN, om man har en ettåring som får vara på dagis i 10 timmar per dag så tycker jag det i de flesta fall är något fel. Det är på tog för länge, och då borde man nog som förälder tänka om. Men, de flesta jag känner försöker pussla ihop så barnen inte behöver stanna så länge alla dagar i alla fall...man gör sitt bästa och behöver inte bråka.
Jag är "emot" dagis före 3 års ålder, men om jag måste jobba så har jag ju inget val. Men, alla mina barn har gått på dagis. När de tre stora var små (i Norge) fanns kortidsdagis, där man fick ha barnen 2 X 4,5 timme i veckan, det var för föräldrar som var hemma, och för att barnen skulle få umgås i grupp, leka med andra och så. Man fick börja hösten det året man fyllde 3. Barnen tyckte det var jätteroligt. Min nu 5,5 åriga son fick börja när han var nästan 4, behovsplats pga sent tal. Och min nu 3.5 åriga flicka gick förra hösten och nu i vår, då var hon enbart 2,5 när hon började och stortrivdes. Nu är hon hemma med mig, då jag ju fick ett barn till och hon då inte kunde få behålla platsen. Storebror går kvar. Hon längtar till dagis och kompisar, hon har svårt för att leka själv och "klättrar på väggarna". Jag anser henne ha behov av dagisverksamheten, då hon är mera krävande än de andra barnen och alltid har varit van med att ha syskon rundt sig, njuter inte av att vara själv med mamma och bebisen. Så det skall bli skönt för henne och mig att hon får börja till våren igen. Så, bara för att man är hemmaförälder så betyder det inte att man boikottar dagis totalt eller är anti. Det är mer stilen att man får barn, är hemma i 1 - 1,5 år och sedan lämnar över till samhället/dagis att ta över liksom....8-10 timmar varje dag. Får liten tid tillsammans, stressar både sig själv och barnen....det finns ju många barn med stress-symtom, och föräldrar som går i väggen.....då blir det fel. Men, det är ju samhället som är byggd så, det är ju inte föräldrarnas fel alltid.
 

Artiklar från Familjeliv