Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Hej..(En undran, långt o rörigt.. )

Skrivet av VG
Min pojke på 11 år svimmade den 11 maj i skolan och hade tydligen krampat också i nån minut. Han hade då han vaknat till varit förvirrad och han var mycket trött i 3-4 dagar efteråt. Sonen beskrev det som att synfältet blivit suddigt och att det "smällt" till i huvudet och blivt varmt (som att hjärnan smälte).

Gick ju till läkaren med honom förstås, som i mitt tycke nonchalerade oss rätt så bra...trots att jag berättade att en faster till mig har epilepsi..och att sonen har en störning inom autismspektrat. Det enda som gjordes var att han pratade med sonen om han ätit och druckit som han skulle...vilket han ju hade gjort.

Tre veckor senare var det dags igen fast den här gången hade han "bara" svimmat. Ringde vårdcentralen igen men fick inte ens komma dit utan de skulle skicka remiss till barnmedicin och väntetiden kunde vara upp till 6 månader. Efter det här berättar sonen ofta att han blir hastigt trött och det känns som han ska svimma men han gör det inte...dock så fick han som världens feberfrossa en natt när han vaknade. Jag sa till honom att slappna av men han kunde inte utan uppträdde mycket oroligt och skakade i hela kroppen. Det höll på i 5 - 10 minuter och efter det somnade han. Jag är givetvis mycket orolig över det här och undrar vad ni tror; låter det som epilepsi tycker ni?? Är ju orolig att det ska vara något hemskare och är rädd för att behöva vänta ett halvår på hjälp..
Svar på tråden: Hej..(En undran, långt o rörigt.. )

Ring barnmedicin!

Skrivet av  På besök
Som jag förstår så är det redan en remiss skickad.
Ring dem!
Jag tycker att det låter som epilepsi, precis som du själv är inne på. Han kan ju ha haft anfall även tidigare, men så små att ni inte har märkt det.
Korta, korta under natten, tex. Eller små frånvaroattacker när ni inte riktigt kan nå honom. Kan vara svårt att urskilja från dagdrömmeri.

Barn med någon form av neuropsykiatriskt funktionshinder har en större risk för att även ha epilepsi. Så långt vet jag, och där tycker man ju att den förste läkaren borde ha dragit öronen åt sig. Men om det är ärftligt, det vet kanske ngn annan här på sidan.

Ring till barnmedicin och förklara hur läget ser ut nu.
Får han ngt som kan tolkas som anfall igen, så åk in till akuten. Det hade jag gjort i alla fall, och inte lämnat förrän jag fått tid till CT-skalle, helst magnetröntgen, och EEG.

Den här attacken med frossliknande skakning kan säkert ha varit ett anfall.
Vilken jobbig start på sommaren för din pojke. Försök att sköta sömn, mat och dryck så ordentligt som möjligt så länge.

Många hälsningar, mamma med tre barn med npf, dock inte epilepsi. Sjuksköterska på neurologavdelning, för vuxna.
 

jo det kan vara ärftligt...

Skrivet av  VG
men nu hör ju inte min faster till den närmaste släkten för sonen just kanske =) Vet ju också att risken är större för våra barn att även ha epilepsi så därför berättade jag det för läkaren. Jag tom sa att jag VET att risken är större pga av autismstörningen men ingen som helst reaktion. Åh vissa läkare!!
Tack så mycket för svaret..känns bra att veta att jag inte är helt ute och cyklar när jag tycker att det ska utredas snart .
Håller sig sjukdomen i schack bättre om mat, sömn etc är regelbundet??
Har märkt en ökad tendens till de här "förstadiesvimningsattackerna" när sonen är fyskiskt trött på något sätt tycker jag. Kan det stämma?
 

Ja....

Skrivet av  Aase
....det kan mycket väl stämma. Det är vad jag förstår mycket vanligt hos personer med ep. Vårt barn har det inte så så jag kan inte säga att jag VET med säkerhet.

Det är också därför det är viktigt att sköta sin sömn och sitt ätande för så att man minimerar
risken för anfall pga just dessa saker.

Förresten så är väldigt många allmänläkare så okunniga om ep att det är skrämmande och det är säkert därför ni fick ett så dåligt bemötande. Det är faktiskt så illa att man ska ha tur om man får tag i en allmänläkare som vet något överhuvudtaget om ep. :-(
 

Jisses ja, då undrar man ju vad de kan?

Skrivet av  På besök
Självklart så överöses de med all ny forskning, och mycket gammalt inlärt blir plötsligt inaktuellt, för att inte säga fel.
Men nog måste väl epilepsi vara ngt som allmänläkare borde känna till? Inte så ingående att de kan sköta medicinjustering, men allmäna kunskaper?

Vad jag vill ha är en distriktsläkare som drar öronen till sig, erkänner om det inte är hans/hennes område, och skriver en remiss. Och jag vill bli tagen på allvar, som förälder.

Hälsningar,
 

Min fd make har haft epilepsi i 25 år..

Skrivet av  Linda
..innan det till slut konstaterades att det var det han hade! Han har sökt för problemet i 15 år!!! OCH INGEN HAR KUNNAT STÄLLA DIAGNOS!! Nu kom han till en neurolog efter ett stort anfall och fick medicinering. Men hon konstaterade oxå att han hade sitt första anfall när han var 10 år och idag är han 35!

På tal om allmänläkares kunskap om epilepsi..
 

I väntan på fler inlägg, *ler*

Skrivet av  På besök
Jo, apropå ärftlighet, så minns jag nu att vi hade en familj hemma, på landet, där fyra av de fem barnen har/hade epilepsi.

När det gäller epilepsi, så pratar man ibland om kramptröskel. I det vardagliga livet kan man klara sig bra utan kramper, alltså från botten och upp till tröskeln. En del klarar sig bra där med hjälp av medicin.
Men, det finns en kramptröskel. När man har passerat det, så blir hjärnan mkt känsligare, och det är lättare att få ett anfall.

Man pratar om vissa saker som kan sänka kramptröskeln, och då kan det vara för lite sömn, för lite vätska, för lite mat, en infektion på gång, feber... säkert ngt mer, som stress och för de äldre alkohol.

Så om det nu är epilepsi din pojke har, och han känner att det händer ngt när han är trött... ja då kan det ha ett sammanhang. Men epilepsi kan dessutom komma vid olika tider på dygnet, för olika männinskor. Många har lättare att få anfall just vid insomnandet. En del främst på natten, andra under dagen, eller kanske när som över dygnet.

Dessutom kan man ju bli otroligt trött efter ett anfall. Kan han ha haft ngn frånvaroattack innan han blev så trött?
Tröttheten kan även, som jag tror du var inne på, vara en förkänning, som de sista gångerna inte blivit mer än så.

Kram, så länge.
 

Svara här istället.

Skrivet av  Aase
Tyvärr finns det faktiskt allt för många allmänläkare som inte har en AAAANING om hur ep kan yttra sig. Inte har det mod att erkänna det heller. Dessutom finns en hel bunt allmänläkare som nästan inte vill behandla ett barn/person med ep ens för de enklaste infektioner.
 

Mina erfarenheter

Skrivet av  Maggan
Jag är enbart på besök i detta forum men tänkte passa på att dela med mig av mina erfarenheter av epilepsi. Haft symptomen sedan 15 års ålder o blev friskförklarad 7 år senare. Idag är jag 27 år. Jag hade under denna tid endast två grand mal (stora anfall)á 10 min och väldigt ofta stunder då jag tappade medvetandet o blev frånvarande o förvirrad. Har gjort flera EEG, sömn-EEG och magnetröntgen än jag idag kan komma ihåg. Dock visade ALDRIG dessa undersökningar något fel. Symptomen visade på ep och fick medicinering därefter - vilket också höll ep:n i schack.
Jag mådde bäst när jag fick regelbunden sömn o jag krävde mina åtta timmar per natt. Det är jätteviktigt att inte vara vaken för många timmar i ett sträck, max ett dygn (om man är tvungen till det nån gång). Något jag tog fasta på var att då jag kände mig trött, då vilade/sov jag - oberoende av vart jag befann mig. Andra saker som personer med ep ska tänka på: begränsad tid framför tv, tv-spel och data.
Viktigt att komma ihåg då man känner att ett anfall är på väg, är att lägga sig ned vart man än befinner sig o invänta.
 

ja, det tycker jag

Skrivet av  Anasmamma
Alltså låter som epilepsi, men varför måste det vara så svårt att få det utrett.Vår Anna har olika sorters anfall. Ibland är hon bara"fladdrig" i armarna och lite "ruggig" som hon säger själv (hon är 4 år). Men hon började med att ramla omkull (drop attaker) och då fick jag tjata ordentligt på vårdcentralen för att få en remiss till barnmottagningen. Det tog 14 dagar, men sen gick det med väldig fart. EEG dagen efter och medicin direkt. Vi har hållit på och justerat hennes medicin under ett års tid.
Jag kan bara säga att tjata verkar vara enda som hjälper. Ni måste ju få göra ett EEG om pojken bara ramlar ihop, flera gånger dessutom.
Lycka till och hoppas att det ordnar sig snart
 

Artiklar från Familjeliv