Kan det här vara epilepsi? Långt.

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Kan det här vara epilepsi? Långt.
Skrivet av	Wondergirl
Min dotter Cassandra har sen hon var 10 månader fått affektkramper. Första gången trodde storebror, då knappt 3 år att hon skulle dö. Hon är en flicka med stor vilja och envishet, fram till ett år så hade hon affektkramper flera gånger i veckan, sedan ett långt uppehåll och sen hon var 1,5 år så har hon bara krampat kanske ett 10-tal gånger. Läkaren sa att det var affektkramp eftersom det bara var i samband med affekt. När hon var liten så kunde hon även, speciellt om vi var på ÖF eller ute på gården med många barn och hon var glad och uppspelt helst plötsligt falla ihop, hon skrämde upp oss rejält, och sedan låg hon där tills någon petade på henne, då var det som inget hade hänt. Detta förklarade läkaren som omvänd affekt. För mycket stimuli och intryck så att hon bara stänger av. Men det slutade hon med runt 1,5 år. Igår var vi i skogen där det finns en lekplats där med ruschbana och gungor och sånt. Vi var själva där, Cassandra 2,5 år och storebror Zacharias 4,5 år åker ruschbana eller hur man nu stavar det. Plötsligt kommer det en fritidsklass med skolbarn och de ska också åka rushbana. Så ställer sig Cassandra som hon ofta brukar, står rakt upp och stirrar intensivt i marken. Zacharias försökte dra med sig henne (hon stod på ruschbanan), men hon rörde sig inte. Så jag fick gå och hämta henne. Men jag fick ingen som helst kontakt med henne. Ögonen var ( i vanliga fall brukar hon stirra intensivt i marken) svårt att beskriva men hon reagerade inte på något. Jag förväntade mig världens skrik när jag lyfte upp henne, men hon var helt slapp i kroppen. Jag gick tillbaka med henne till barnvagnen där Elias var, och efter en stund (några minuter) "kom hon tillbaks" igen. Då ville hon till Zacharias igen, men hon var väldigt distansierad och åkte inte ruschbana förrän skolbarnen försvunnit därifrån. I vissa situationer när hon blir väldigt blyg ( speciellt runt okända människor som pratar med henne) så kan hon ställa sig och stirra intensivt ner i marken, men det brukar inte vara några problem med att få henne att reagera på något vis. Hon har inte fått göra nåt EEG. Jag gjorde det en gång när jag var 12 för jag svimmade ofta och då fick jag andas på olika sätt för att se hur hjärnan reagerade. Hur gör man EEG på så här små barn som 2,5 år och som dessutom inte pratar? Kan det här vara Epilepsi? Hur utreder man om det är epilepsi eller nåt annat? Det var väldigt obehagligt när hon bara försvann. När hon inte får som hon vill brukar hon reagera på ett av två sätt, för det mesta blir hon rosenrasande, skriker, sparkar och bråkar i flera timmar, ibland leder det till affektkramp, ibland kräks hon , ibland händer ingenting. Det andra sättet är att hon sätter sig och tjurar i ett hörn utan skrik, och stirrar intensivt ner i golvet, men ibland försvinner hon då också, hon reagerar inte på nånting, blicken är inte fäst på nånting heller, men det brukar vara över på mindre än en halvminut. Då fortsätter hon tjura. Kan det här vara nån form av epipepsi anfall? När jag nämde det för mamma så tänkte hon direkt på autism och åt det hållet tänkte även jag, men inne på autismsidan så tänker de på epilepsi. I övrigt så är hon är mycket aktiv, viljestark 2,5 åring, med viss adhd-problematik, mycket dåligt tal så vi går hos logoped och använder tecken som stöd. Vad får ni för tankar?
Svar på tråden: Kan det här vara epilepsi? Långt.

Hmm..
Skrivet av Anasmamma
Jag kan verkligen inte säga om det kan vara epilepsi, msn det skulle ju kunna vara det. EEg har vi däremot gjort på vår (då)3-åring. Hon fick små elektroder fästade på huvudet med någon sorts gele (som glittrar tjusigt) sen satte de på henne "spagettimössa" som då känner av hjärnans elektrisitet. Det är bra om barnet kan sova en stund (då syns aktiviteten tydligare). Nu ett år senare kan hon slappna av och sova vid EEG-besök. Anna tycker att det är spännande för det mesta och besöken har gått bra. Försök att få göra enEEG undersökning. Men det är inte alltid epilepsin syns då heller. Lycka till

Kan vara.....
Skrivet av Miss.J...
så att det är epilepsi lilltjejen har. Ville tala om att det ibland krävs fler EEG-test innan det ger något resultat. Oss skickade de hem efter första testet med tron om att det ej va epilepsi. Men... som förälder känner man på sig när något är fel. Vi gjorde så att vi åkte in till akuten samma dag lillen haft anfall. Där blev de "tvugna" att göra ett akut EEG som oxå visade att det faktist va just EP ha hade. Han är snart 2 år, har alltid varit svår att få kontakt med men är annars en riktigt go å glad liten kille. Hans anfall kallas frånvaroattacker. Han kan vara hur glad som helst å leka, men så plötsligt blir han stillasittande å bara stirrar rakt upp. Han blir blå i ansiktet (dock ej varje gång) å dreglar en del. Får ingen som helst kontakt med honom å han blir ofta trött efteråt. Själva anfallet tar bara några sekunder. Ge dig inte förrän ni fått riktig hjälp! Oftast får man tjata å tjata.... Men det lönar sig oftast till slut. Lycka till!

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv