Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Kan inte glömma!!!!

Skrivet av lisa
Är ensam med en dotter på 6 år. Jag och hennes pappa separerade för ca 2.5 år sedan. Fast umgicks mycket (nästan som om vi vore tillsammans) tills för 1 år sedan då han träffade en annan. Nu är det så att jag inte kan glömma honom!!! De är förlovade och hab säger att han aldrig varit så kär som nu... Gråter varje gång jag ser honom...Vad ska jag göra?????
Svar på tråden: Kan inte glömma!!!!

Kanske svårt, men du är tvungen

Skrivet av  Christopher
Han har träffat en annan och har slutgiltigt bestämt sig för att det aldrig kommer att bli ni två igen, något som du kanske hoppats på?

Det är inte mycket att göra. Acceptera det och försöka gå vidare hur hopplöst det än kan kännas just nu.
 

Hej!

Skrivet av  Cissi
Är i samma sits och det GÖR ont!

Var glad att du bara gråter när du ser honom, jag gråter bara jag tänker på dom :o)

Men det tar väl tid innan det blir bättre.. finns nog inte så mycket annat än att vänta tyvärr..
 

Svårt

Skrivet av  lisa
Ja, det är väl bara att låta tiden gå... Känns bara som man inte är värd något, att hon har vunnit!!! Det var ju ändå hon som han valde...
 

Exakt!!!

Skrivet av  Cissi
Precis så känner jag med..

helt värdelös..
 

Det enda råd jag kan ge

Skrivet av  Milou
är att du måste aktivt införa "nolltolerans" gentemot känslorna inför exet och hans nya.

Du måste stänga av den biten, du måste fokusera på det i ditt liv som är bra, inte hänge dej åt att fantisera om vad dom gör, var dom är, om han tar i henne på samma sätt som i dej, etc...

Sånt går helt bort. Finns inte. Om du ska komma ut ur det här med förståndet i behåll så måste du bygga en mur som skyddar dej från såna tankar. Sen kommer tiden att bearbeta det åt dej.

För om du koncentrerar dej på honom och hans liv, kommer du inte kunna gå vidare med ditt eget. Tyvärr är det så att du bara måste inse, möta det faktum att han numera har en annan. Så var stark, höj huvudet och inför "nolltolerans".

Det är så att kärlek gör en både stark och svag. I det här fallet gör den dej svag. Och då blir du sårbar.

Så försök att bara hålla en fasad, att skapa en god relation er emellan för er dotters skull. Visa honom att du gått vidare, upp med hakan och se dej om. Sen om du är ledsen och faller ner i bottenlös förtvivlan över att din kärlek inte är besvarad, sånt händer. Men man måste resa sej igen och kravla sej upp ur det hålet. Och du, rätt var det är märker du att det gått flera dagar utan att du ens tänkt på honom.

Jag lovar. Det kommer gå över. Men du måste aktivt -välja- att du -vill- att det ska gå över. Annars ramlar du bara djupare ner i förtvivlan.

Det finns så många kärlekar som väntar på att få älskas. Men börja med att älska dej själv, du har vunnit högsta priset, du har ditt barn och du har dej själv. Ta hand om er.

(Och att han säger till -dej- att han aldrig varit så kär som nu... bevisar bara att han inte har så mycket att tänka med?)
 

Artiklar från Familjeliv